Mashie var en av de första att använda RISE klimatdatabas, och gör så fortfarande. Varje dag loggar kommuner, regioner och storkök in i deras plattform för att optimera sina menyer, räkna på kostnader, näringsinnehåll och klimatavtryck, effektivisera flöden och göra upphandlingar av livsmedel.
De flesta av de tre miljoner portioner mat som serveras dagligen i skolor, förskolor, på äldreboenden, i hemtjänsten och på sjukhus planeras i Mashies digitaliserade måltidssystem.
– Klimatdatabasen är tekniskt bara en liten del, men den har en väldigt stor betydelse för oss och för våra kunder. Värdet och nyttan har vuxit avsevärt nu när klimatfrågan har lyfts så högt på agendan, säger Per-Anders Ek, produktchef på Mashie.
Som vd för dåvarande Foodit, hoppade han på klimatdatabasprojektet med stor entusiasm för fem år sedan.
– Det var ett spännande projekt. Inte nog med att det kunde ge oss en konkurrensfördel, det skapade en mening också. Vi har hela tiden velat känna att vi bidrar till samhället och samhällets utveckling. Så det var ett naturligt steg för oss. Vi såg det som en del av framtiden, säger han.
Klimatdatan används fler sätt nu
Under de här åren har klimatfrågan gått från viktig till att hamna högst upp på agendan, efter coronasmittan. Hans kollega Lena Schröder vittnar om samtalen med företagets kunder har skiftat karaktär:
– Förut pratades det om ”bra och näringsriktiga” måltider för skolbarn och äldre. Nu talar man om hur viktigt det är att göra en insats för klimatet, att måltiderna ska vara hållbara både ur näringssynpunkt, ekonomiskt och klimatmässigt. Visst, man pratade om matsvinn och eko-livsmedel förut också, men mest ur ett ekonomiskt perspektiv.
Ute hos deras kunder har det skett en evolution i hur man jobbar med matens klimatpåverkan sedan möjligheten kom att räkna på enskilda livsmedels effekter på klimatet.
– Det första som hände var att vissa råvaror byttes ut och recept ändrades, mest för den interna redovisningens skull. Idag går man ofta ett steg längre och visar upp hur stor klimatpåverkan olika rätter har, säger Lena Schröder.
Hon har även noterat mer variation i serveringen:
– Äldre elever har fått fler alternativ att välja mellan. Tidigare fanns det oftast en rätt och ett veg-alternativ på menyn. Idag är det ofta 2-3 alternativ, med flera gröna rätter.
Att bara se ett klimattal säger inte så mycket
Begripligare klimattal
Just nu är utmaningen för Mashie att hjälpa sina kunder att göra klimattalen begripliga.
– Att bara se ett klimattal säger inte så mycket. Vad är ett okej klimattal för en veckas skolmåltider? Vi håller på att titta på hur man kan åskådliggöra det här, och hjälpa verksamheter benchmarka mot varandra.
Även matgästerna behöver hjälp att tolka siffrorna.
– Är två kilo koldioxidutsläpp på en maträtt bra eller dåligt? Några kommuner har testat att använda rött, gult och grönt för att kommunicera klimatavtrycket. Någon skola har jämfört med hur långt en bil kan köras på samma klimatavtryck, säger Lena Schröder.
”Jag känner att jag är med och påverkar”
För Mashie har RISE klimatdatabas inte bara inneburit en bättre tjänst som deras kunder uppskattar, utan även att företagets eget ”why” är starkare än någonsin.
– Ofta är ”why” väldigt platt, men att jobba med klimatavtrycken känns otroligt viktigt. Det ger mervärde till hela mitt jobb, och till hela branschen. Jag känner att jag är med och påverkar, på riktigt, säger Lena Schröder.
– Jag känner att vi har ett ansvar att göra det här ordentligt i och med att klimatfrågan blivit så mycket större. Det här engagerar mig, och alla i bolaget, säger Per-Anders Ek.
