EU tar krafttag för att öka utvinningen av kritiska metall och mineral

Den nya lagstiftningen ställer krav på utveckling inom många industrigrenar.

– Vi väntar ju i stor utsträckning fortfarande på att ”huret” ska komma på plats, säger Christina Jönsson som är senior forskare och avdelningschef på RISE. Vägen för att förverkliga ambitionerna är inte frammejslad ännu, men vi vet redan nu att det här kommer beröra strategiska projekt, kräva effektivare tillståndsprocesser och flera branscher kommer att påverkas.

Ökad tydlighet med ursprunget

Det handlar om industriföretag i många olika branscher som kan komma att behöva vara tydliga med ursprunget till materialet i sina produkter. Det här är krav som redan är i linje med andra regelverk inom EU såsom ekodesigndirektivet och batteriförordningen. Direkt berörda blir råvaruleverantörerna, oavsett om det handlar om gruvföretag eller företag inom återvinningssektorn eftersom de förväntas kunna bidra med betydligt mer råvara än vad som sker idag.

– Vi vet inte om det kommer att bli så att det blir krav på att utvinna vissa metaller och mineral om man hanterar strömmar där de ingår. Hypotetiskt skulle det till exempel kunna fungera så att plockar du upp järn ur backen så måste du också ta hand om andra utpekade kritiska metaller, eventuellt med olika stödsystem för att få affären att gå ihop. Det skulle kunna vara en möjlig metod för att uppnå ambitionen med lagstiftningen: Att komma åt sekundära strömmar av material som idag annars hamnar i slagghögar.

Effektivare tillståndsprocesser

Christina Jönsson pekar på att den typen av krav som hon hypotetiskt skissar på skulle kunna ställas i tillståndsledet.

– Att tillståndsprocesserna måste gå snabbare är alla överens om. Vi vet att vi idag i princip har tillgång till de material som behövs för omställning och elektrifiering, men då måste vi öka upptagningstakten och kan inte spilla år på processer. En väg framåt skulle kunna vara nationell handläggning, eller en nationell task force med rätt expertis som bistår länsstyrelserna.

Snabbare processer behöver inte betyda att man inte belyser de miljöproblem som finns med utvinning, slår Christina Jönsson fast. I stället handlar det om att tydligt få upp målkonflikterna på bordet och fatta beslut.

– Det handlar om att väga olika intressen mot varandra. Kan det vara okej med ökade lokala utsläpp i vattnet, om det leder till att man kan minska användningen av fossila bränslen med globala följder? Den typen av avvägningar måste vi klara av att göra.

Återvunnen råvara utgör idag bara en procent

I Sverige växer nu batteriproduktionen till en stor industrigren. Då borde man också ha förutsett behovet av att kunna förse industrin med hållbara råvaror, menar Christina Jönsson.

– Utvinningen i Sverige har två fördelar. Den ena är att vi kan utvinna med större hållbarhet, ekologiskt och socialt. Den andra mer grundläggande: Att vi har tillgång till en del av de här metallerna och mineralen som andra saknar.

Samtidigt måste återvinningen öka. Andelen återvunnen råvara i produktion är mindre än en procent. Christina Jönsson pekar på att branscherna, som idag skiljer sig ganska mycket åt, behöver lära av varandra.

– Gruvbranschens kunskap om primärråvaran behövs. Den återvinning som krävs bygger på en ganska kunskapsintensiv kemisk kompetens, och den finns till viss del i gruvsektorn idag. Utvinningsaktörerna borde kunna ställa om en del av sitt arbete med en begränsad kunskapstransformation. När ny utvinning startar är det också viktigt att den anpassas i hela ledet – från utvinning till produkt – för att kunna hantera också andra strömmar än det av jungfruligt material. Då kan vi redan från början bygga system som kan ta hand om cirkulerande flöden!

– Här kan RISE bidra med forskning och innovation, att samla aktörer, delta i kompetensförflyttningen och erbjuda testbäddar. Vi bidrar också med att se över standardisering och kravställning: när måste man till exempel ställa samma krav oavsett vilket material som används och när kan man ställa andra krav om det gör det möjligt att använda återvunnet material i större utsträckning? Den typen av frågor kan vi hjälpa till att finna svar på.

Utmaningen går att klara

Överlag är Christina Jönsson positiv. Hon menar att vi länge vetat vad som behövt göras, men att det är först nu som saker börjat röra på sig i tillräcklig utsträckning.

– Det har länge funnits listor på kritiska metaller och mineral, och med den förändrade säkerhetssituationen i Europa har ett antal strategiska behov förts till detta. Men det är omställningsbehovet som gör att det vi länge vetat om behöver göras, nu äntligen också görs. Vindkraft, solenergi, vattenkraft, elektrifiering, batterier – alla områden behöver de kritiska metallerna och vi har dem i stor utsträckning i backen och i ännu större utsträckning i användning runt omkring oss. Det är klart att den här utmaningen är möjlig att klara.