Forskningsbaserade underlag bäddar för bättre beslut i komplexa frågor

På flera områden har komplexiteten ökat. Lagkrav har höjts, osäkra faktorer tillkommit och det kan vara svårt att skilja ny teknik som verkligen är grundad från övergående trender. Det är alltid svårt att sia om framtiden. Samtidigt har styrmedel som arbetas fram på en myndighet, ett företags investeringar eller ett nytt regelverk i en kommun ofta följdverkningar i flera decennier framåt. Det är tydligt att behoven av genomarbetade och ofta forskningsbaserade beslutsunderlag har ökat.

– Vi ser att vi oftare blir tillfrågade om att svara på en specifik fråga. Det kan till exempel vara vad en kommun behöver göra för att klara energiförsörjningen framåt, eller hur man får en helhetsbild av exploateringsmöjligheter i ett område när olika hållbarhetsintressen står mot varandra, förklarar Inger-Lise Svensson som är avdelningschef inom Systemomställning vid RISE.

– Området där jag är verksam som forskare, energi, är ett tydligt exempel på vilka snabba förändringar som sker just nu. Under ganska lång tid har vi haft ungefär samma produktion och samma konsumtion av el i Sverige. Nu ändras produktionen fort när vindkraften byggs ut i snabb takt, samtidigt som konsumtionsmönster förändras med elektrifiering i transportsektorn och andra branscher. Det här förändrar förutsättningarna för många, men för att förstå hur kan man behöva hjälp, säger Liv Lundberg som forskar inom energi och miljösystemanalys på RISE.

Inte bara ökad komplexitet

De understryker att det inte bara handlar om att saker blivit svårare och mer komplext, utan också om roliga processer där kommuner till exempel samlat sig för att bli koldioxidneutrala och vill hitta de bästa vägarna dit.

– Det finns ju såklart exempel där man har infört ett nytt system, eller gjort förändringar i ett gammalt, som sedan inte visar sig fungera. Det kan vara dyrt, skada medborgarnas eller företags förtroende, och öka risken för att samhällsmål inte uppnås. Då är det bättre att tänka efter före, konstaterar Liv Lundberg.

Kunskap från pågående forskning

Inom RISE finns kunskap om många olika tekniska områden, och möjlighet att simulera förändringar inom fler fält. När man arbetar med beslutsunderlag försöker man snabbt plocka kunskap också ur pågående forskning som RISE är inblandade i.

– Man ska vända sig till de som är bäst för just det specifika beslutsunderlag man behöver. En fördel med RISE är att det finns en stor vana att arbeta direkt med kund samtidigt som vi också bedriver djupgående forskning, förklarar Liv Lundberg.

– Vi arbetar ju både med offentliga aktörer och med stora och mindre företag. Forskningsfrågorna skiljer sig såklart åt. För en myndighet eller kommun kan det handla om ”hur inför vi styrmedel x på bästa sätt”, medan det för företaget ofta handlar om ”hur kommer styrmedel x påverka oss, och hur hanterar vi det”, förklarar Inger-Lise Svensson.

RISE relevans ökar med antal parametrar

När en kommun eller ett företag vänder sig till RISE påbörjas en process med att formulera den distinkta frågan som söker svar. Ibland krävs större analyser än en mindre kommun kan bekosta, men då händer det att RISE kopplar samman flera kommuner eller hjälper till att söka forskningsmedel hos till exempel ett EU-organ eller Energimyndigheten.

– Vi blir ju som mest relevanta när många olika parametrar samverkar. Det kanske är en fråga som berör både energi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och andra miljöaspekter. Till det kommer säkerligen ekonomiska överväganden och allt fler ser också att det finns sociala dimensioner: vem påverkas mest av ett styrmedel? Sådant tycker vi det är intressant att räkna på, berättar Inger-Lise Svensson.