Hur beräknar jag min klimatpåverkan i hela värdekedjan?

Trycket är större någonsin från producenter och tjänsteleverantörer att analysera och förbättra sin klimatpåverkan.

– Vi har aldrig haft så många förfrågningar som nu. Behovet är stort att ta reda på mer om sin klimatpåverkan, antingen för att kunder eller regelverket i ens bransch kräver det– eller att man vill stärka sin hållbarhetsprofil på företaget eller på en viss produkt, säger Lisa Schwarz Bour, enhetschef inom miljö och hållbar kemi på RISE.

En djupgående analys av de egna klimatavtrycken kan svara på frågor som:

• Har vi gjort vårt bästa med att göra den här produkten hållbar ur ett klimatperspektiv?
• Vilka förändringar skulle göra störst skillnad på vårt totala klimatavtryck?
• Vilka klimatgarantier vågar vi ge den här produkten?

Vad som krävs för en rättvis bild av klimatpåverkan

För företag som vill ge en rättvis bild av sin totala klimatpåverkan krävs oftast att data tas in från underleverantörer, där man tar reda på mer kring de material som används och dess historik, undersöker vatten- och energiförbrukning i såväl produktion och transporter. Men det krävs ofta mer än så.

– Ett vanligt misstag bland företag är att titta på sin klimatpåverkan med för snäva systemgränser. Man kanske vill analysera energiåtgången i produktionsledet, medan det är de ingående materialen i produkten som har störst påverkan på klimatet. Kanske är en viss komponent en stor klimatbov, vilket man då riskerar att missa, säger Inger-Lise Svensson, enhetschef inom energi och miljösystemanalys på RISE.

En rättvis bild av det totala hållbarhetsavtrycket görs utmed hela värdekedjan, exempelvis:

• Hur mycket miljöpåverkan sker för att få fram den mängd material som behövs i produkten?
• Hur mycket energi, vatten och kemikalier har använts för att processa återvunna eller jungfruliga material så att de går att använda utifrån ett visst kvalitetskrav?
• Hur mycket går åt i produktionen?
• Hur mycket går åt när produkten används?
• Vad krävs vid avfallshanteringen eller för att åstadkomma återbruk?

Hur mycket ansvar vill ni ta?

Vilket avtryck längs värdekedjan ska din verksamhet ta ansvar för? Var slutar ansvaret? Så här svarar Inger-Lise Svensson:

– Förutom ansvaret att hålla sig inom lagens ramar, skulle jag säga att det är en fråga företagen måste ställa till sig själva. Vad säger känslan? Vad vill ni ta ansvar för? Vilken miljöprofil har ni? Vilken vill ni ha?

– Det kan finnas fördelar marknadsmässigt att visa att ni är långt bättre än vad lagen säger.

Att ta ett större ansvar för sina hållbarhets- och klimatavtryck är även en försäkring inför framtiden.

– De verksamheter som jobbar kontinuerligt med de här frågorna ligger automatiskt bättre till inför att lagar och regler skärps, eller att kunderna ställer högre krav på hållbarhet.

Att ta hjälp av RISE

När RISE hjälper verksamheter att beräkna sin klimatpåverkan och göra förbättringar ser processen ut så här i grova drag:

– Det första vi gör är att utforska vilket scope vi ska ha. Där använder vi vår erfarenhet och expertis för att bedöma vad som är värt mest att titta på utifrån syftet. Vi har alltid en diskussion om vad kunden ska ha analysen till, säger Lisa.

Sedan följer en vedertagen metodik med en tydlig struktur.

– Uppdragsgivaren är involverad i hela processen med datainsamling. Vi tittar på alla de ingående delarna, utifrån det scope som valts. Man måste förstå processerna för att välja relevanta värden att räkna på, och där hjälper våra experter till. Om man exempelvis har fyra komponenter som utgör en produkt, granskar vi kanske hur mycket vatten och energi som går åt för att få fram var och en av dessa. Och om olika maskiner används i produktionen, undersöks hur mycket energi var och en drar, vilken el som används och så vidare. En bra beräkning görs i bra dialog med kunden.

Om ni vill komma igång med era klimatberäkningar, ta gärna kontakt med oss så hjälper vi er vidare.