Sverige producerar massor med el, men den mesta produktionen sker långt från majoriteten av konsumenter och industri. Konsekvens? Uteblivna etableringar av nya företag på grund av effektbrist på många orter, något som kostar samhället stora summor i uteblivna intäkter.
– Nätsidan behöver tänka mer proaktivt, men då måste vi se över policy och regelverk, säger Jan Djurström, enhetschef på RISE.
Redan idag produceras den mesta elen i Sverige i norr, medan den mesta konsumtionen sker i söder. Orsakerna är flera, men en är att vi valt att stänga ner elproduktion i form av kärnkraft i södra Sverige. Lägg därtill att Sverige ingår i en elmarknad där både övriga nordiska länder samt Storbritannien och flera länder på kontinenten ingår, så inser man snabbt att frågan om att få effekten i systemet dit den behövs är minst sagt aktuell.
– Energin behöver flyttas från platsen där den produceras till platsen där den ska konsumeras, och vi ser redan flaskhalsar i nätkapaciteten, säger Emil Hillberg, senior forskare på RISE.
De här flaskhalsarna ger upphov till två stora problem. För det första blir elpriset väldigt högt i vissa områden, och för det andra får många kommuner i Sverige svårt att låta nya industrier etablera sig, helt enkelt för att man inte har tillgång till tillräckligt mycket effekt.
– Att bygga nya nät kan ta tio till femton år, medan industrier och annan produktion vill etablera sig så fort som möjligt när de väl har fattat beslut om utbyggnad. De vill verkligen inte vänta i ett decennium, konstaterar Emil Hillberg.
Uteblivna intäkter
De här uteblivna investeringarna innebär stora uteblivna intäkter för samhället, och Jan Djurström, menar därför att man måste börja tänka mer proaktivt från nätbolagens sida.
– Till viss del kan man genom ny teknik ha mindre marginaler i systemet och därmed tillåta större flöden, men det räcker inte, konstaterar Jan Djurström.
Istället behöver möjligheten att snabbare bygga nya nät ses över, men där handlar det snarare om policyfrågor än ren teknik.
– Idag har kommuner vetorätt att säga nej till ny produktion eller nya luftledningar och det spekuleras i om man ska ta bort den rätten, vilket man kan fundera över om det är bra ur demokratisk synvinkel. Men man kan också vända på det och se om inte kommuner kan få en vinning på ny etablering, säger Emil Hillberg.
Vill man ha nya verksamheter i kommuner i framtiden kan det vara bra att ha den där nya ledningen
Koppling mellan nya nät och ny industri
I andra länder finns exempelvis modeller där en del av vinsten av ny elproduktion går tillbaka till kommunen, något som inte har testats i Sverige än.
– Å andra sidan kan man behöva bli bättre på att lyfta fram kopplingen mellan nya ledningar och elproduktion och möjliga nya industrietableringar. Vill man ha nya verksamheter i kommuner i framtiden kan det vara bra att ha den där nya ledningen, och det är nog inte alla gånger som alla har sett den kopplingen, säger Jan Djurström.
Proaktivt arbete krävs
Men det krävs också nya möjligheter för både Svenska kraftnät och de lokala nätbolagen att jobba mer proaktivt, och att i sina analyser även ta in de kostnader som utebliven etablering på grund av effektbrist kostar samhället.
– Men nätbyggnad och förändringar i den planeringen är inget som sker över en natt. Det här är dyra investeringar som ska stå i minst femtio år, och i en osäker framtid med snabba förändringar kanske det snarare är bättre planeringsförmåga och förmåga till analys som behövs. Det får inte vara för snabbfotat heller, säger Jan Djurström.
För att hjälpa till att hitta den här balansen forskar RISE konstant på alternativa nätlösningar.
– Vi har dessutom samarbeten med nätbolag och Svenska Kraftnät för att hjälpa till att bättre förstå den nya marknaden, dess osäkerhet och framtida behov. De klassiska lösningarna räcker inte längre, och vi med vår kunskap och roll som oberoende part, kan hjälpa till att hitta de nya alternativ som behövs, säger Jan Djurström.