Hur kan elmarknaden skapa förutsättningar för en kraftigt ökad elproduktion?
Sverige behöver öka sin elproduktion med motsvarande cirka 300 000 eluppvärmda villor. Varje år. En ökning som garanterat kommer att skaka om både producenter och konsumenter på elmarknaden.
– Både tillståndsprocesser, marknadsmodeller och prisområden kan behöva ses över för att skapa förutsättningar för den här ökningen, säger Jan Djurström, chef för enheten för elkraftssystem på RISE.
Mellan sex och åtta terawattimmar, motsvarande cirka 300 000 eluppvärmda villor – så mycket måste den svenska elproduktionen öka varje år de kommande 30 åren.
– Framförallt beror det på industrins elektrifiering eftersom det krävs enorma mängder el när processindustrin ska ersätta fossila bränslen med elektricitet för att nå klimatmålen, förklarar Jan Djurström. Några exempel på detta är fossilfri stålproduktion uppe i norr samt nya fabriker för att tillverka battericeller runt om i landet.
Obalans mellan konsumtion och produktion
Så länge en sådan ökning av efterfrågan sker i balans med produktionen skulle det inte behöva betyda några större problem på elmarknaden.
– Men utmaningen är att det tar lång tid att bygga produktion. Konsumtionen har i princip legat stilla i 30 år, men nu drar den iväg i stora kliv, och frågan är hur investeringarna i ny produktion ska kunna gå i takt med den här ökningen i efterfrågan.
Ett problem är priset. I norra Sverige produceras mängder med el, men efterfrågan idag är relativt liten och flaskhalsar i leveranserna till södra Sverige gör att elpriset där är för lågt för att skapa bra möjligheter till investeringar.
– Samtidigt vet vi att vi står inför en energiomställning, inte minst i norra Sverige, så frågan är när investerare ska våga ta besluten om att bygga ut elproduktionen.
Konsumtionen har i princip legat stilla i 30 år, men nu drar den iväg i stora kliv
Prisavtal och riskhantering viktiga frågor
I södra Sverige är priset redan intressant för investerare, men där är det snarare tillståndsprocesser och överklaganden som sätter käppar i hjulet. Vad är det då som krävs för att energimarknadens parter ska kunna bidra till energiomställningen i god tid?
– Det är en infekterad fråga med många svar. Men till exempel kan prisavtal, så kallade Power Purchase Agreements, som är långsiktiga avtal om kraftproduktion mellan en specifik producent och en specifik konsument bli mer vanliga.
En annan sak som Jan Djurström menar att elmarknadens aktörer, både konsumenter och producenter, behöver se över är sin riskhantering.
– En energiomställning innebär till exempel finansiella risker, både för köpare och säljare, och därför blir det viktigt att se över sin riskexponering så att man är förberedd för olika scenarion.
Regelverk behöver ses över
Dessutom behöver mer regulatoriska aspekter ses över, till exempel regelverket som styr hur kraftnäten får byggas ut.
– Nätägarna har inte fått bygga nät på spekulation tidigare. Anledningen är att de inte ska kunna utnyttja sin monopolsituation för att göra överinvesteringar, men det innebär också att de till stor del hindras från att vara proaktiva. Tidigare har det funkat att inte kunna erbjuda mer nätkapacitet förrän om tio år, men så kommer inte elmarknaden att se ut framöver.
Stöd från RISE
Oavsett vilken roll man spelar på elmarknaden finns det med andra ord många saker att se över, något som inte alltid är helt enkelt. Därför erbjuder RISE en rad tjänster för både privata och offentliga aktörer.
– Vi kan till exempel hjälpa till med prognoser över hur energiomställningen och energimarknaden kommer att utvecklas, vi kan hjälpa till med riskbedömningar och vi kan hjälpa till med analyser av hur regelverk och förordningar kan behöva ändras för att bidra till energiomställningen.