Energiomställningen för med sig gigantiska investeringar i nät och produktion de närmaste årtiondena. Samtidigt som nya aktörer etablerar sig behöver de redan etablerade energibolagen förstå sina – ofta nya – roller.
– Som energibolag måste vi vara med och driva på för att bygga ny infrastruktur, säger Alf Engqvist, vd på Göteborg Energi.
Elektrifieringen av Sverige liknas ofta vid ett paradigmskifte. För att klara elförsörjningen och det klimatneutrala samhällets elaptit pekar prognoser på att ny kapacitet på mer än 100 TWh ska till. Överföringen nord-syd måste förstärkas, befintliga anläggningar uppdateras, havsbaserad vindkraft maxas, listan är diger.
Även om Svenska Kraftnät planerar investeringar om 100 miljarder kronor för 2022–2031 finns åtaganden till alla.
– Min bild är att många kommunägda energibolag brottas med sin roll. De har fått ögonen på sig på ett annat sätt jämfört med för kanske tio år sedan, säger Sara Bargi, projektledare på RISE och drivande i Energiklivet som är en specialsatsning för att kraftigt accelerera elektrifieringen.
– Tidigare har bolagen mest setts som en stabil inkomstkälla. Nu ska de vara klimathjältar och lösa kommunens miljöproblem. De är ofta inte så många anställda, kanske jobbar de hårt med sin lönsamhet. Idag finns många fler utmaningar: kunder som kopplar bort sig från fjärrvärmenätet, Ikea säljer solceller, digitala startups tar andelar. De gamla intäktsströmmarna är inte lika stabila längre. Många brottas med vart de ska ta vägen, förklarar Sara Bargi.
En del av den nödvändiga energiomställningen
VD Alf Engqvist liknar sitt Göteborg Energi som ett ganska klassiskt energibolag i en större kommun. I koncernen finns all sorts energiinfrastruktur – gasnät, fjärrkyla, fjärrvärme, fiber, man handlar med gas och el.
– På elnätsidan är det en monopolsituation. Det är total konkurrens för elhandelsprodukterna. Och något av mittemellan för fjärrvärmeaffären.
– Den stora förändringen nu, från att ha haft ett uppdrag som fokuserat på att försörja stan med el och värme, handlar om att också vara del av den nödvändiga energiomställningen. Det sker stegvis och gradvis, för oss och alla energibolag, säger Alf Engqvist.
Vi kommer i högre grad än tidigare att se partnerskap
Samarbete som strategi
Göteborgsregionen är mitt i en bygg- och befolkningsboom. Stora industrietableringar är på väg till ett redan starkt konkurrensutsatt näringsliv med ledande industrianläggningar inom fordon, verkstad och petrokemi. Hamnen är Nordens största.
– Alla de näringsgrenarna är i behov av att göra en energiomställning för att överleva. Lyckas de inte då försvinner de ju, det finns ju andra i världen som kommer att klara det, säger Alf Engqvist.
Strategin för Göteborg Energi stavas samarbete. Ett aktuellt projekt är infrastruktur för koldioxidinfångning tillsammans med Göteborgs Hamn, Preem, Nordion Energi, St1 och Renova.
– Vi kommer i högre grad än tidigare att se partnerskap, att det är fler som är med och investerar. Det blir tungt att bära alla investeringar själv som kommunal aktör.
– Men vi behöver vara med när det ska byggas ny infrastruktur för omställningen, oavsett om det är för vätgas, koldioxidinfångning, elnät eller laddinfrastruktur. Inte minst för att få de rätta kopplingarna mellan den nya och gamla infrastrukturen, säger Alf Engqvist och lyfter fram en av Göteborgs tillgångar som större stad med varierad energianvändning: möjligheten till ökad sektorkoppling och utnyttjande av restresurser.
Systemeffekter av omställningen
Sara Bargi på RISE säger att systemintegrering av värme, el och gas har lyfts som ett av de prioriterade områdena av deltagarna i Energiklivet. Komplexiteten är stor när till exempel flöden ändras i energiomställningen.
– Restvärme är ofta återvunnen värme från industrier. Vad händer med den när verksamheter ställs om? Försvinner den? Finns den kvar? Det kan finnas sådana systemeffekter att titta på, kanske behöver man hitta nya samarbeten för att få nya restvärmeresurser?
