Kontaktperson
Katarina Borg
Projektledare
Kontakta KatarinaStäderna växer och bostadsbristen är, hur man än mäter den, enorm. Ändå möts planer på nya bostäder ofta av protester och överklaganden från de som redan bor i ett område. Människor upplever att det som idag gör att de trivs i sitt område hotas av stadsutvecklingen. Så, går det att låta ett område växa samtidigt som dagens invånare behåller eller ökar sin trivsel?
– Ja! svarar Katarina Borg som arbetar med stadsutveckling på RISE. Många bejakar ju också att det händer något i sitt område. Men det går inte bara att säga att ”du får nya grannar”, utan det är också viktigt att stadsutvecklingen ger de redan boende något extra. Det kan handla om hur de gemensamma utrymmena utvecklas, att miljöerna blir tryggare eller kollektivtrafiken bättre. Och det går inte att utveckla ett område utan att förstå det.
Katarina Borg berättar om ett tidigare arbete hon varit involverad i där kommunen valde att göra en kulturlivsanalys i ett miljonprogramsområde som skulle växa och utvecklas. Då kunde man lära känna stadsdelen mer på djupet, bortom dess fysiska karaktär, arkitektur, trafik och miljöförutsättningar.
– Det blev en analys i väldigt bred bemärkelse. Genom att tala med kulturaktörer, boende, fastighetsägare, ungdomar och fritidsledare fick vi en uppfattning om vilka boende som finns i området och vad de är intresserade av. Kulturintresset, det lokala engagemanget och sammanhållningen var stark, men tog inte vägen via föreningar med stadgar och kommunalt stöd. Också odlingsintresset var stort och förenade många som bott i stadsdelen länge och mer nyinflyttade. Många ville ha mer utrymme för stadsodling och att odla tillsammans med andra. Påtagligt i området var även den starka ungdomskulturen och intresset för gatukonst och hiphop – och bristen på lokaler och aktiviteter för unga.
Analysen gav ny kunskap och därmed nya förutsättningar för stadsutvecklingen. Den kunde användas i dialogen med byggaktörer och kravspecifikationer inför markanvisning.
– Efter att ha jobbat flera år i en kommun så var det intressant att hitta nya verktyg för att ta tillvara det lokala kulturlivet som en förutsättning och drivkraft. Kulturlivsanalysen blir ett underlag för planeringen och kan användas för att få byggaktörer som konkurrerar om markanvisning att förstå platsen och ta fram förslag som möter områdets behov, förklarar Katarina Borg.
Kulturlivsanalysen blir ett underlag för planeringen
Det hon beskriver är hur kunskap om området, genom nya former för att arbeta tillsammans med medborgarna, gör det möjligt att utveckla en stadsdel och samtidigt förstärka och bygga vidare på dess befintliga kulturella profil.
– RISE driver idag ett stort forskningsprojekt i göteborgsstadsdelen Tynnered där syftet är att långsiktigt bygga förutsättningar för social hållbarhet, tillsammans med kommunala och privata bostadsbolag, civilsamhälle och företag. Ett av målen är att kartlägga områdets förändringskapacitet för att kunna skräddarsy insatser som prövas i stadsutveckling. Ambitionen är att ta fram modeller för hur olika aktörer kan samverka för att stödja ett områdes sociala utveckling. Jag tror att RISE kan vara till stöd för fler kommuner, också mindre, i sådant här arbete. Antigen genom att tillhandahålla forskningsbaserade underlag, eller genom att utveckla nya verktyg som passar en enskild kommuns behov.
Katarina Borg återkommer till att det handlar om att se kraften och kapaciteten hos de boende i ett område. Visst kan vissa exploateringar och olika delar av stadsutvecklingen också innebära fullt nödvändiga konflikter, men genom att förstå området man arbetar i och involvera de boende kan stadsutvecklingen vara ett verktyg för både miljömässig och social hållbarhet.
– I miljonprogramsområden finns stora möjligheter till bostadsutveckling och ofta behov av upprustning. När man bygger nytt hoppas man också att det ska öka den sociala mångfalden i ett område. Men bygger man då till exempel i en park som är en av områdets uppskattade befintliga kvaliteter så blir det sämre både för dem som redan bor där och för de som flyttar in. Större potential finns ofta i trafikytor och parkeringsplatser, som många gånger är överdimensionerade och upplevs som trista och otrygga. Arbete med nya mobilitetsmöjligheter eller byggnation intill områdets matargator kan skapa trivsammare boendemiljöer som ökar livskvaliteten för de som redan tycker om sitt område, samtidigt som det skapar möjlighet att bygga nya bostäder som kompletterar området, avslutar Katarina Borg.