Socialt hållbar boendesituation & livsmiljö - SHIC fokusområde
SHIC:s projekt kopplade till fokusområdet Socialt hållbar boendesituation & livsmiljö
Behovsbeskrivning
Idag finns stora utmaningar på global och lokal nivå med hemlöshet och segregerade bostadsområden. Till exempel utmanas en allmännyttig och behovsdriven bostadsförsörjning av en syn på bostäder som handelsvara och en storskalig finansialisering av fastigheter och mark. Samtidigt ökar sociala och ekonomiska klyftor mellan stadsdelar, där prekära andra- och tredjehandsmarknader och hemlöshet bland unga och barnfamiljer har tydlig negativ inverkan på människors hälsa och vardag.
En socialt hållbar boendesituation är centralt för individer, lokalområden och kommuners välmående och är därför identifierat som en av SHIC:s nycklar för att nå omställningen mot proaktiva lösningar med fokus på förbättrade sociala och hälsomässiga utfall.
Hur SHIC adresserar behoven
SHIC stödjer flera civilsamhällesaktörer som jobbar för bättre sociala och hälsomässiga utfall i lokalområden. Ett exempel på arbete är att stödja Mötesplats 107:an i Helsingborg med att lägga en grund för effektutvärdering för dels samverkansformen, dels specifika insatser som görs inom ramen för mötesplatsen.
SHIC har även tagit fram kunskapsunderlag för att implementera Bostad Först-modellen i samarbete med Stockholm/Uppsala Stadsmission - en modell med god evidens internationellt men som ännu inte fått spridning i Sverige.
I samarbete med kommuner och civilsamhällesaktörer har en handbok med förslag på arbetsmetoder för att i första hand motverka hemlöshet men även andra svårlösta samhällsutmaningar arbetats fram. Sociala utfallskontrakt presenteras där som en pragmatisk lösning för att koppla ihop sociala behov, insatser och utfall med fysiska investeringar – för att surra alla runt masten kring en hållbar bostadsförsörjning.
Hemlöshet & Sociala utfallskontrakt
Hemlöshet springer ur en komplex problembild av både globala och lokala dimensioner. En allmännyttig och behovsdriven bostadsförsörjning utmanas av en syn på bostäder som handelsvara och en storskalig finansialisering av fastigheter och mark. Samtidigt ökar sociala och ekonomiska klyftor. Även om symptom kan se olika ut i olika delar av världen, är samma strukturella utveckling högst närvarande på den svenska bostadsmarknaden, där ökad socioekonomisk segregation i bostadsområden, prekära andra- och tredjehandsmarknader och hemlöshet bland unga och barnfamiljer har tydlig negativ inverkan på människors vardag.
I samarbete med en kommun i södra Sverige arbetar SHIC nu fram en handbok med förslag på arbetsmetoder för att i första hand motverka hemlöshet men även andra svårlösta samhällsutmaningar. Sociala utfallskontrakt presenteras där som en pragmatisk lösning för att koppla ihop sociala behov, insatser och utfall med fysiska investeringar – för att surra alla runt masten kring en hållbar bostadsförsörjning. Handboken kommer färdigställas under hösten 2020.
Mötesplats 107:an
Social & Health Impact Center inledde under hösten 2021 ett samarbete med det då nyetablerade samverkansprojektet Mötesplats 107:an i Helsingborg.
Mötesplatsen 107:an är ett samarbete mellan föreningarna Röda Korset, Inva-Sam, Helsam och Studieförbundet Sensus, som fått DELMOS medel för att etablera en mötesplats på Söder i Helsingborg som motverkar segregationen i staden. SHIC har sedan dess stött Mötesplats 107:an med att lägga en grund för effektutvärdering för dels samverkansformen, samt för specifika insatser som görs inom ramen för mötesplatsen. SHIC har gjort det med hjälp av att introducera och träna arbetsgruppen på effektlogik som verktyg för planering och prioritering av aktiviteter och identifiering av uppföljningsbara utfall som kan stödja arbetsgruppen med verksamhetsutveckling.
Bostad Först och Mallbo
I samarbete med Malmö stad tog vi fram ett kunskapsunderlag kring hur staden kunde samla berörda förvaltningar för att realisera ursprungstanken i Mallbomodellen.
I modellen ville man erbjuda bättre stöd till gruppen hemlösa barnfamiljer men också till hushåll med för låga inkomster för att kunna efterfråga bostad på den ordinarie marknaden. I ett tänkt socialt utfallskontrakt rekommenderades vi att man kombinerar uppförande av bostäder där hyresnivåerna kan hållas nere med sociala och arbetsmarknadsinriktade insatser för att stödja målgruppen till högre inkomster.
Genom ett sådant upplägg kan den evidensbaserade insatsen Bostad Först kompletteras med en något mindre omfattande insats för de med mindre omfattande behov. I kunskapsunderlaget lyftes även möjligheten att kombinera en social obligation för infrastrukturinvesteringen med ett socialt utfallskontrakt för de sociala insatserna. Genom att kombinera dessa delar i ett gemensamt ramverk skulle stadens och privata byggherrars och fastighetsförvaltares bidrag och beroende av varandra synliggöras. En sådan modell antas kunna öka ansvarsutkrävandet och styrningen av arbetet och öka sannolikheten att samtliga delar kommer på plats och genomförs med kvalitet.
Malmö har valt att realisera Mallbo som ett mer renodlat stadsutvecklingsprojekt, med fokus på att hålla nere hyresnivåer men utan den tydliga koppling till sociala och arbetsmarknadsinriktade insatser som skisserats i kunskapsunderlaget. Detta pekar på komplexiteten i att driva tvärsektoriella insatser, inte minst mellan fysiska och sociala investeringar.