Sverige producerar idag ett överskott av elektricitet – men för att klara krissituationer och en framtid med ökade energibehov är det viktigt att skapa lokala och flexibla system.
– Vi behöver bygga upp en robusthet i systemet, säger Elisabet Falemo, innovationsstrateg på RISE.
I Sverige har vi idag gott om el och exporterar cirka 25 procent av den årliga elproduktionen till andra länder genom elhandelsplatsen Nord Pool. Ett smidigt system där flera länders elsystem är fysiskt sammankopplad och tillgång och efterfrågan styr priset på el.
– Målet är att det ska bli en gemensam europeisk marknad för el. Dessutom är det mer optimalt att kunna fördela energin där det finns behov. Vi behöver mycket värme på vintern och Sydeuropa behöver mycket kyla på sommaren, så det finns ett stora vinster i att ha ett sånt här system som är ihopkopplat, säger Jonas Bergqvist, fokusområdesledare för framtidens energisystem på RISE.
Men som med alla system uppstår även här sårbarheter. Där övervakning och skötsel förr ofta sköttes manuellt i ett slutet system utförs det idag genom fjärrstyrning och fjärrövervakning vilket innebär större risker för avancerade dataintrång som kan störa elförsörjningen.
– Det komplexa elsystemet vi har idag leder till bättre och säkrare elförsörjning till ett lägre pris. Men det har skett på bekostnad av att vi har öppnat upp oss vilket inneburit fler ställen att attackera i form av cyberhot, säger Jonas Bergqvist.
Hackerattacker ett ständigt hot
Sverige har inte drabbats av elavbrott på grund av att någon hackat sig in i systemet, men enligt Must och Säpo är det ett ständigt överhängande hot. Däremot har det skett flera gånger utomlands, som i Ukraina 2015 och 2016. Även om risken för cyberhot ökat har Sverige goda förutsättningar att klara händelser av kris och krig. Energiproduktionen idag med en stor andel förnybar energi i form av sol, vind och vattenkraft tillsammans med kärnkraft och biokraft innebär många olika energislag att välja mellan.
– Vi kan ha elproduktion i Sverige även i en krissituation. Utmaningen är att få ut den till de viktigaste användarna, förklarar Elisabet Falemo, innovationsstrateg på RISE, och fortsätter:
– Man brukar säga att man inte ska lägga alla ägg i samma korg. Nu har vi många olika energislag i vår korg men vi borde lägga dem i olika korgar, säger hon,
Vi kan ha elproduktion i Sverige även i en krissituation
Behöver bygga redundans
Utmaningen idag är att elnätet är byggt uppifrån och ned, och att försörja ett område eller en stadsdel utan det stora övergripande systemet innebär svårigheter. Om man istället gör tvärtom, det vill säga bygger elnätet underifrån skapas ett tåligt och stabilt system.
– Då kan man bygga en redundans och en energidelning nerifrån och upp där man tittar på en lokal byggnad, ett campus, en stadsdel eller stad, säger Jonas Bergqvist.
Nedgrävda luftledningar och elsystem med alternativa matningar har gjort att elavbrott idag är relativt sällsynta jämfört med hur det var för 30 år sedan. Samtidigt har digitalisering av samhället inneburit att ett avbrott nu får betydligt större konsekvenser än förr.
– Idag är tele- och datakommunikation central för att samhällets ska fungera. Bara en sån sak som att köpa mat blir svårt när system går ner. Sen finns det ju samhällsviktiga funktioner som behöver elektricitet och dem kan man prioritera så att sjukhus till exempel kan fungera, berättar Jonas Bergqvist.
Faktum är att Sverige bara drabbats av två större nationella elavbrott. Ett 1983 och det andra 2003. Vid bägge tillfällen resulterade det i att en stor del av befolkningen var utan el i upp till sex timmar.
– Större avbrott som påverkar stora delar av landet är ovanligt. En kortare kris ska inte innebära några större problem förutom på effektsidan, att de som behöver elen mest inte kan få tillräckligt, säger Jonas Bergqvist.
Stora utmaningar i elförsörjning
Men framtiden innebär stora utmaningar för Sveriges elförsörjning. Befolkningsökning, omställningen mot fossilfrihet och byggandet av tung industri i norra Sverige betyder att behovet av elproduktion kommer bli större. Redan idag finns i vissa delar av landet flaskhalsar i elnäten och med det industrier som inte kan få de effektökningar de önskar. Men att bygga om elnät kostar oerhört mycket pengar, samtidigt som tiden från start till mål är väldigt lång när alla ska få säga sitt och byggandet ska avgöras i olika instanser.
– På något sätt behöver man anpassa situationen till förutsättningarna. Idag lever vi i en föränderlig värld och förutom de risker vi tidigare nämnt har vi ett miljöhot hängande över oss. Ställer vi inte om i tid kommer vi få stora problem med exempelvis översvämningar och stormar som kan hota energiproduktionen, förklarar Jonas Bergqvist och fortsätter:
– Hade det varit krig idag och man sagt att vi behöver bygga en ny ledning här från a till b, hade man börjat bygga den direkt.
Att något behöver göras för att möta behoven är klart. Utmaningen i branschen är att få gehör för de stora investeringarna.
– Det är ett dilemma. Hur ska man i ett läge där det inte brukar bli problem motivera att man satsar så pass mycket på något som skulle kunna bli ett jätteproblem om det vill sig illa? säger Elisabet Falemo.
RISE arbetar inom flera områden av elproduktion och bedriver också forskning. Framtidens energisystem kommer troligtvis bestå av flera olika lösningar, menar Jonas Bergqvist.
– Det betyder också att man måste testa många olika lösningar och där är vi duktiga. Vi kan till exempel bygga upp olika modeller av energisystem och simulera cyberattacker mot dem för att se hur systemet reagerar, avslutar Jonas Bergqvist.