Konstgjord strupe löser sväljproblem

Ungefär en femtedel av landets 50-åringar har någon typ av problem med att svälja mat eller vätska, så kallad dysfagi. När de nått 70-årsåldern har andelen vuxit till cirka 40 procent.

­– Bland personer som är över 80 år leder det till att många äter för dåligt. De får inte i sig tillräckligt med energi, vilket leder till att de tappar muskelmassa och därmed hamnar i en negativ spiral. Många blir undernärda och det händer att de får lunginflammation eller drabbas av en fallolycka orsakad av svaghet. I en del fall leder det till döden, säger Mats Stading, forskare på RISE.

En lösning på problemen är mat och dryck som är lättare att svälja. När det gäller mat kan det handla om att den produceras i bitar med en lätt tuggbar konsistens och som inte riskerar att hamna i lungorna. Men de största sväljproblemen orsakar faktiskt vatten som lätt hamnar i luftstrupen och går vidare ner i lungorna.

– Där kan man blanda vattnet med förtjockningsmedlet xantan eller E415 som det också heter. Ett exempel på mat som är lätt att svälja är timbaler som kan göras av kött, fisk eller grönsaker som är finpasserade och sedan ges en konsistens som liknar en lite hårdare, men slät omelett, säger Mats Stading.

Möjliggör studier av sväljsvårigheter

Gothenburg throat kallas den modell av strupen (farynx) där luft, mat och vätska passerar som konstruerats på RISE. I strupmodellen, som har samma geometri som en människas luft- och matstrupe, kan forskare och livsmedelsutvecklare med hjälp av ultraljudsteknik och manometri (tryckmätning) i detalj studera de problem som kan uppstå när en person med sväljsvårigheter, eller dysfalgi, sväljer till exempel en klunk med vatten.

­– Modellen kan ställas in på rätt hastighet och volym för en klunk av något. Och den har ett struplock som fälls ner när den dricker och sväljer. Vidare stängs luftflödet in eftersom vi sväljer på utandning. Samtidigt öppnas gången i näsan så att luft och arom kan komma ut. Alla fysiologiska händelser under sväljförloppet finns med, förklarar Mats Stading.

I nedre delen av strupen finns en ventil som öppnas när maten ska ner i matsäcken. Mats Stading beskriver det hela som en fysikalisk modell med ventiler. Genom att mäta flödesprofil och tryck får forskarna information om konsistensens betydelse och kan därefter göra justeringar.

­– Vi tar reda på hur en klunk av något tar sig ner i magen och hur den påverkas på vägen ner, sammanfattar Mats Stading.

Onödiga risker för patienter undviks

För den medicinska forskningen ger modellen möjlighet att studera dysfagi utan att patienter deltar i försöken och utsätts för onödiga risker. Ett annat problem med att involvera patienter är att många äldre med sväljsvårigheter även lider av demens.

Och i framtiden kan alla som lider av dysfagi alltså räkna med ett bredare utbud av lämpliga livsmedel att välja bland.

– Ja, vi ska utveckla en enklare modell som livsmedelsföretagen ska kunna köpa för att själva testa vilka produkter som är lämpliga för personer med dysfagi, säger Mats Stading.

En av de som arbetat inom projektet är Waqas Muhammad. Hans arbete resulterade i en avhandling med titeln (översatt till svenska): Reologins roll i bolusflödet ur ett in vitro tillvägagångssätt. Reologi är läran om hur materia flyter och deformeras. Avhandlingen presenterades 25 januari på Chalmers tekniska högskola.