Många vägar till kolsänkor för Malmö stad

Malmö stad är en av Sveriges ledande kommuner när det gäller klimatomställning, men man gör inte jobbet helt själva utan tar även hjälp utifrån. Därför tecknade kommunen i december 2021 ett så kallat innovationspartnerskap med RISE. Det innebär att RISE hjälper Malmö stad med mängder av olika projekt, till exempel att utreda vilka utmaningar som hindrar Malmös elförsörjning att bli fossilfri, eller vilka klimatpåverkande utsläpp som kommunens egna organisation ger upphov till.

Ett av de uppdrag som redan är klart är en utredning som visar hur Malmö stad kan sänka sin klimatpåverkan genom att identifiera möjliga så kallade kolsänkor.

– En kolsänka är en funktion eller process där koldioxid tas upp ur luften och lagras, säger Tora Råberg, forskare inom jordbruk och livsmedel på RISE.

Hon är den som har lett arbetet med rapporten, och för det har hon tagit hjälp av många olika kollegor.

– Jag var koordinator för ett helt team här på RISE, var och en expert på just sitt ämne. Det innebär att vi hade tillgång till bred specialistkunskap, allt från hur man beräknar kolinlagring i träkonstruktioner till vad som faktiskt sker kemiskt i kol vid ofullständig förbränning genom pyrolys.

Många olika möjligheter

Och det är också en väldig bredd i de olika möjligheter och lösningar som gås igenom i rapporten. Allra störst möjlighet att skapa negativa utsläpp beräknas biobaserade material i nybyggnation att ha, det vill säga att använda till exempel trä istället för betong. Nästan lika hög potential har en omställning av lantbrukets växtodling, där kolsänkan består av att både öka kollagret med biokol och att öka jordens mullhalt. Dessa två står för mer än 80 procent av potentialen i kommunen.

– Den här rapporten är helt baserat på de förutsättningar som finns i just Malmö med omnejd, och vi hoppas att den ska vara en viktig byggsten i de beslut som staden fattar för att skapa kolsänkor.

Kartläggning av teknisk mognad

Men det är inte bara potentiella kolsänkor som har identifierats. Med hjälp av kollegor på RISE har Tora Råberg också kartlagt hur mogen den teknik är som behövs för att förverkliga kolsänkorna.

– Vi har också tittat på vad kostnaden blir per CO2-ekvivalent, hur skalbara lösningarna är, samt vilka potentiella spinoff-effekter de skulle kunna ge, till exempel hur det ökar biodiversiteten och förbättring av jordens struktur. Det har varit möjligt tack vare att RISE är så tvärdisciplinärt.

Och på Malmö stad är det just expertkunskapen som RISE bidrar med som man uppskattar.

– Vi som jobbar på Miljöförvaltningen är visserligen specialister, men för att ta fram en sådan här rapport krävs det djup expertkunskap, säger Gunilla Andersson, projektledare på Malmö Stad.

– Eftersom innovationssamarbetet med RISE redan fanns på plats blev det naturligt att vända sig dit, eftersom RISE har den här djupa expertkunskapen inom en rad olika områden.

Vetenskaplig grund

Dessutom påpekar Gunilla Andersson att det var viktigt att man i arbetet med att ta fram rapporten använde ett vetenskapsbaserat angreppssätt.

– Vi har varken den forskningskompetens eller den tillgång till databaser och de resurser som finns hos RISE, så det här samarbetet har varit väldigt värdefullt för oss. Nu gäller det bara att ta ut resultaten i vår verklighet.