Svensk försörjningsberedskap är åter i fokus. Det innebär att fler företag behöver se över sin robusthet och resiliens. Något som kan göra dem starkare också i vardagen.
– Genom att förbereda er organisation blir ni mer innovativa, flexibla och bättre på att hantera oväntade händelser, säger Elenor Bernelow Loyd på RISE.
Under kalla kriget hade Sverige en stark militär beredskap och välutvecklad civilförsvarsorganisation, med allmän värnplikt och egenutvecklade försvarssystem.
– Det fanns även så kallade “K-företag” (Krigs- och krigsviktigt företag). K-företagen hade en viktig del i Sveriges totalförsvar och bestod av företag som hade en nyckelroll i att stödja den militära och civila beredskapen, säger Elenor Bernelow Loyd, Vice President Total Defence, på RISE.
Efter kalla krigets slut i början av 1990-talet minskade Sverige sina försvarsanslag kraftigt och många militära enheter lades ner eller omstrukturerades. I samband med Rysslands annektering av Krim 2014 kom försörjningsberedskap, robusthet och resiliens åter i fokus.
Idag, när vi tagit oss igenom en pandemi, Ryssland har startat ett fullskaligt krig mot Ukraina och Sverige anslutits till NATO, har svenska företag åter en roll i svensk försörjningsberedskap.
Nya utökade krav på försörjningssäkerhet
Nato har pekat ut områden som särskilt viktiga för att stärka den civila motståndskraften. Det handlar om allt från att upprätthålla rättsstatens principer, säkrad kommunikation, hantera plötsliga omvälvande kriser med många skadade, till energiförsörjning och transporter.
– Alla som ingår i något av de utpekade områdena berörs. Det kan vara ett företag som levererar reservdelar till vattenkraftverk men också konsulter med kunder inom telekommunikation.
Dessutom pågår (oktober 2024) förberedelser för svensk implementering av två EU-direktiv, NIS2* och CER**, som på olika sätt kravställer hur svenska företag ska arbeta med försörjningssäkerhet.
Men hur vet jag egentligen om och i så fall på vilket sätt just mitt företag har en roll i Sveriges totalförsvar? Det finns ju ingen offentlig lista med “K-företag”, enligt 1900-talsmodell.
– Det faller ett stort ansvar på den enskilda näringsidkaren. Mitt intryck är att detta inte är någon nyhet på större företag, men i mindre organisationer, där resurserna är begränsade, kan arbetet med organisationens eventuella roll i totalförsvaret ofta vara svårt att prioritera.
Elenor Bernelow Loyd menar att viljan finns bland de mindre företagen, men man vet ofta inte var man ska börja.
– Det är i sig inte konstigt. Det är svårt för någon som har en annan huvudsaklig arbetsuppgift att plötsligt börja kartlägga sina varuflöden och beroenden. Dessutom utan att direkt se hur det har bäring på den befintliga affären.
* NIS2 syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen.
**CER-direktivet (Directive on the resilience of critical entities) ställer krav på åtgärder för att stärka motståndskraften i viss samhällsviktig verksamhet
Beredskap handlar inte så mycket om att försöka förutse exakt vilka situationer företaget kan hamna i, utan att göra organisationen förberedd på det oväntade
Förberedelse kan vara positivt för befintlig affär
Elenor Bernelow Loyd anser att alla företag bör analysera den egna organisationens roll i den svenska beredskapen och förbereda den på framtida ännu okända kriser och i västa fall krig. Det kan ge oväntade positiva effekter även på den befintliga affären.
– Beredskap handlar inte så mycket om att försöka förutse exakt vilka situationer företaget kan hamna i, utan att göra organisationen förberedd på det oväntade. Exempelvis genom att förbereda sig för produktionsomställning och kontinuerligt arbeta med innovation. Det gör alla i organisationen mer flexibla och kapabla att ta initiativ i en situation som ni idag inte vet vilken det är, vilket gör er bättre på att agera på oväntade händelser i vardagen.
Elenor Bernelow Loyd tycker att man ska tänka på den personliga beredskapen. Har alla medarbetare tänkt igenom hur de ska klara sig minst en vecka om samhället slutar fungera?
– Det är i företagets intresse också, för om medarbetarna fokuserar på att hitta mat och säkerställa värmeförsörjningen till familjen kommer inte företaget att fungera.
Kris- och krigsberedskap handlar om att organisationen är förberedd
För företaget handlar kris- och krigsberedskap om att ha koll på vilka leverantörer organisationen är beroende av, vilka kunder som är beroende av er och på vilket sätt. Sedan identifierar ni risker och sårbarheter, som att en kritisk komponent är tillverkad i ett visst land, företagets energibehov och kritisk kunskap bland medarbetarna.
RISE bedriver forskning inom bland annat produktionsomställning och arbetar verksamhetsnära med företag som vill förbereda den egna verksamheten.
– Vi kan bidra med praktisk vägledning, exempelvis med att hjälpa företag med kontinuitetsplanering eller utbildning inom produktionsomställning, säger Elenor Bernelow Loyd. Vi kan också hjälpa företag med provning och certifiering av produkter och tjänster, något som också behöver fungera i händelse av kris och krig.
Tre steg – så kommer du igång med ditt beredskapsarbete
1. Kartlägg din verksamhets kritiska beroenden.
På så vis får ni en tydlig bild av vilka områden som behöver stärkas för att ert företag eller organisation ska kunna öka sin robusthet och resiliens vid en kris. Det kan handla om att säkra energitillförseln för kritiska processer och att säkra upprätthållandet av de kompetenser som behövs för att kunna producera och leverera kritiska produkter.
2. Gör en riskanalys.
Vad har ni för specifika sårbarheter och vilka är de största riskfaktorerna för att er verksamhet inte ska kunna fortsätta?
Exempelvis om personalen inte kan ta sig till jobbet, att leveranser av viktiga varor och tjänster inte fungerar eller att verksamheten drabbas av elbortfall.
3. Hantera det ni kommit fram till.
Ta fram en kontinuitetsplanering. Planen ska ta höjd för hur ni vid en störning ska kunna upprätthålla verksamheten så att ni kan fortsätta att leverera tjänster som är kritiska för samhällsviktiga funktioner.
Nätverk samlar kunskap och erfarenheter bland kommuner
Sveriges kommuner är en viktig del av den svenska försörjningsberedskapen.
Därför bygger RISE ett nätverk av kommuner för att hjälpa till med informationsspridning i form av kurser och seminarier, liksom kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna.
Liknande nätverk startas vid behov även för små- och medelstora företag.
För frågor eller för att ansluta din kommun, kontakta Robert Gladh.
