Minska på köttet och fyll istället tallriken med lite mer sjömat. Det är bra för klimatet- i alla fall för det mesta. Men för att företagare och konsumenter ska göra mer hållbara val krävs bättre kunskap om råvaror och produktionsmetoder i alla led.
– Att börja ställa frågor kan bli en positiv spiral av ökad kunskap. Var inte rädd för att ställa krav på dina leverantörer, säger Friederike Ziegler, forskare på RISE.
Klimatfrågan ligger högt upp på samhällsagendan, inte minst inom näringslivet. Friederike Ziegler, som arbetar med forskning och uppdrag inom hållbar sjömat, och hennes kollegor får allt fler frågor från företag som i sin tur kontaktats av både kunder och investerare. Frågorna handlar inte sällan om vilken klimatpåverkan en ny produkt förväntas ha.
– Det är ofta svårt för ett företag, ibland en liten startup, att kunna svara på hur klimatavtrycket av deras framtida produkt kommer att bli i en fullt utbyggd produktion, säger Friederike Ziegler.
Norsk odlad lax vanligaste sjömaten
Tre fjärdedelar av all sjömat – som fisk, skaldjur och alger – vi äter i Sverige importeras. Att hålla koll på klimatavtryck och andra hållbarhetsaspekter är inte alltid lätt för en enskild matproducent. Norsk odlad lax är den vanligaste sjömaten vi äter och den har ett klimatavtryct ungefär i nivå med svensk kyckling.
Friederike Ziegler:
– Sjömat kommer ju antingen från fiske eller från vattenbruk, det vill säga odling. Det är helt olika faktorer som driver klimatpåverkan för de två produktionssätten. Fisket är beroende av fossila bränslen som dominerar klimatavtrycket, medan vattenbrukets klimatavtryck ofta domineras av fodertillverkning.
Fiske på hållbara bestånd
Det finns mycket att göra för den sjömatsproducent som vill ta ett större ansvar för klimatet. När det gäller fiske blir det mest energieffektivt om det utförs på hållbara bestånd- och med energieffektiva fiskemetoder.
– Ställ frågor till leverantörerna om vilken fiskemetod som används och om de vet eller kan ta reda på hur mycket bränsle som gått åt i fisket per kilo fångst. Torsk kan till exempel fiskas med en rad olika metoder. Välj sedan den råvara som har lägst energiåtgång och klimatpåverkan.
Musslor och ostron, men även alger och sjöpung, klarar sig utan tillsatt foder
Viktigt hålla koll på fodret
För odlade produkter är det viktigt för en producent att ha koll på hur mycket foder som går åt och hur fodret är sammansatt. Innehåller det till exempel några ingredienser med stort klimatavtryck som soja från Brasilien eller animaliska biprodukter?
För den som vill vara klimatsmart är ostron, musslor och vildfångad lax från Alaska kloka val. Ostron och musslor behöver inte foder för att växa till sig och den vildfångade laxen från Alaska fiskas ofta med den energieffektiva metoden ringnot, något som är betydligt viktigare än den långa frystransporten på båt.
– Musslor och ostron, men även alger och sjöpung, klarar sig utan tillsatt foder, säger Friederike Ziegler. Det de behöver kommer med havsströmmarna och det är en stor fördel med den här typen av vattenbruk.
Värdefullt att utnyttja råvaran fullt ut
Vad kan man då göra i den senare delen av produktionskedjan? Friederike Ziegler påminner om vikten av att hålla nere svinnet, att utnyttja så mycket av råvaran som möjligt.
– Lite svinn i varje del av kedjan kan bli mycket totalt, inte minst för färsk fisk. Svinn gör ju dessutom att produktens klimatavtryck ökar.
Räkna på klimatpåverkan med RISE
RISE använder sig ofta av livscykelanalyser (LCA) för att kartlägga klimatpåverkan.
Forskare på RISE har tillsammans med norska kollegor studerat klimatavtrycket av viktiga norska exportprodukter av lax. Studien innehåller också förslag till förbättringar som visar hur mycket lägre klimatavtrycket skulle kunna bli om förbättringarna genomfördes.
– Vi hjälper ofta producenter att räkna på sin befintliga produktion, men vi kan också räkna på förbättringsmöjligheter och framtidsscenarier, säger Friederike Ziegler.
Sjömat ofta bättre klimatval än kött
Hösten 2022 publicerades en studie som visade att sjömat i många fall är ett bättre klimatval än kött. Forskare från RISE och Dalhousie University i Kanada hade analyserat 41 arter av sjömat, både odlade och vildfångade. Studien omfattade både klimatavtryck och näringstäthet.
Listan toppades av sill, makrill och ansjovis – som alltså hade lägst klimatavtryck relativt näringstäthet. Vildfångad lax från Alaska, odlade musslor och ostron ses också som klimatsmarta och näringsriktiga.
– Fet fisk liksom musslor innehåller värdefull näring i form av vitamin D, omega 3-fettsyror och mineraler som är viktiga för oss och kan vara svåra att få i sig i tillräcklig mängd från andra livsmedel, säger Friederike Ziegler.
Källa: Studie publicerad i Communications Earth and Environment, 2022.
