Risk för målkonflikter när livsmedelsindustrin ställer om mot ökad hållbarhet

Hur vi producerar och konsumerar mat påverkar alla de tre dimensioner som är nödvändiga för en hållbar utveckling: den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. En omställning av livsmedelssystemet är en förutsättning för att nå FN:s globala hållbarhetsmål, de nationella miljömålen och folkhälsomålen.  

Ulf Sonesson är forsknings-och affärsutvecklare på RISE. Enligt honom finns det två tydliga målkonflikter när det gäller omställningen som är viktiga att förhålla sig till. Den första gäller produktionen av livsmedel: 

– Allt fler jordbruks- och livsmedelsaktörer anstränger sig verkligen för att minska sin klimatpåverkan. Ska det lyckas fullt ut, till exempel genom att skörda mer, att få ut mer mat av varje kvadratmeter så står det tyvärr i konflikt med den biologiska mångfalden och skyddandet av natur, säger Ulf Sonesson. 

Olika grödor odlas tillsammans 

– På längre sikt kanske inte konflikten blir lika tydlig. Men det kräver i så fall att vi utvecklar produktionsmetoder som skapar en mycket större variation i odlingslandskapet, till exempel genom att olika grödor odlas tillsammans på samma fält. För att det ska bli möjligt behöver vi lära oss mer om hur olika grödors utveckling kan förutses och styras. 

Den andra stora målkonflikten rör oss konsumenter och står mellan utbudet av mat i butikerna och vad vi mår bra av att äta. 

– Globalt sett har ett ökat välstånd initialt bidragit till att vi äter bättre när svält bekämpas. Men ganska snabbt innebär ett ökat välstånd att kosten försämras. Mer snabbmat, socker och fett. Den andra trenden är den vegetariska och veganska kosten. Den är klimateffektiv, men kräver mer kunskap hos konsumenten för att ge all näring du behöver. 

Minskad mängd kemiska bekämpningsmedel 

Den livsmedelsaktör som vill undvika blindskären kan använda sig av RISE´s vägledning. Första steget kan, enligt Ulf Sonesson, vara att skaffa sig tillräckligt med kunskap för att bestämma sig för om det är konventionellt eller ekologiskt jordbruk man ska satsa på. För spannmålsodling ger till exempel det konventionella jordbruket bättre prestanda för många miljöaspekter jämfört med det ekologiska jordbruket. 

– Det går att utveckla spannmålsodlingen i mer ekosystemvänlig riktning genom att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel med hjälp av sensorer, AI och precisionsjordbruk. Genom att ge en liten dusch exakt där ett ogräs finns istället för att spruta en hel yta kan användningen av bekämpningsmedel minskas med upp till 90 procent. 

Att ersätta dagens stora m​​askiner med flera små autonoma fordon kan i framtiden leda till ett mer varierat odlingslandskap samtidigt som lönsamheten kan öka, tror Ulf Sonesson.

Resultatet: Projekt som skapar ekonomiska drivkrafter att ställa om 

För att väga in alla aspekter arbetar RISE tvärdisciplinärt. Resultatet blir projekt som skapar ekonomiska drivkrafter för hållbarhet. Sonesson exemplifierar med ett projekt som syftar till att minska en stor aktörs klimatpåverkan i takt med målsättningen i Parisavtalet. RISE bidrar med livscykelanalyser och andra beräkningsunderlag för att kvantifiera aktörens framtida produktionssystem. I nästa steg görs en produkt- och konceptutveckling för att skapa mervärden som konsumenter vill betala för. 

– Jag brukar säga att vi är en guide i omställningsdjungeln. Det går att bygga framtidens livsmedelssystem på dagens kunskap. Men vi måste lära oss att använda kunskapen smartare. Här är delar av kött- och mejeribranschen föregångare. Många företag inom den sektorn ser i dag omställningen som en affärsmöjlighet.