Kontaktperson
Camilla Munther
Forskare
Kontakta CamillaTeknikutvecklingen öppnar nya möjligheter för industrin att optimera sin produktionsutrustning. Nu är det dags för underhållsorganisationerna att följa med.
– För att ta nästa steg behöver vi se en parallell utveckling av teknik och organisation. Det räcker inte att installera sensorer och samla data om vi inte har en organisation som kan ta till sig och agera på informationen, säger Camilla Munther, forskare inom underhåll och produktionsutveckling på RISE.
Tillverkande företags underhållsorganisationer har traditionellt setts som en slags ofrånkomlig men nödvändig kostnad. Men i takt med att industrin digitaliseras ökar möjligheten att arbeta proaktivt och datadrivet – därmed bidra till företagets strategiska målsättningar.
– Med nya och förbättrade tekniska lösningar kan underhållsarbetet bli mer fokuserat på att förebygga problem innan de uppstår – kanske till och med bidra till förbättringar av kvalitet och leverans av slutprodukten, säger Camilla Munther.
Hon har bakgrund som forskare på Chalmers i Göteborg, med fokus på organisations- och förändringsledning inom underhållsorganisationer. I dag arbetar hon på RISE som rådgivare, föreläsare och inspiratör för underhållsorganisationer i förändring.
– Organisationsförändring i det här fallet handlar inte om att skala upp eller ner antalet tekniker på en viss plats, utan om att bygga ett arbetssätt som ger bästa möjliga utväxling på de tekniska möjligheterna som erbjuds idag.
För att kunna dra nytta av sensorer, snabbare och kraftfullare uppkopplingar och AI räcker det alltså inte bara att sätta en medarbetare på att försöka läsa och förstå de datamängder som genereras, vid sidan om det ordinarie arbetet. Företaget kan behöva vidareutbilda befintlig personal, hitta nya kompetenser och roller och kanske även se över chefsskapet och företagsledningens målsättningar i stort.
I grunden handlar det om resurshushållning och optimering. Varför installera dyr mätutrustning och generera mängder av data, om du ändå låter maskinen arbeta som vanligt för att sedan laga den när den går sönder?
– Yrket som underhållstekniker har historiskt handlat om att ta emot en arbetsorder på något som har gått sönder, laga det, och sedan vänta på nästa arbetsorder. Men hur kompletterar vi den typen av egenskaper med någon som proaktivt tittar på problemen och hittar fel innan de uppstår? Och som kan använda de tekniska redskap som finns för att spåra fel och hitta nya lösningar?
Ledarskap spelar en nyckelroll i att driva på förändringen.
– Förr var det ofta den bästa teknikern som befordrades till underhållschef. Nu ser vi att det behövs ledare som kan driva en organisation i ständig förändring. En person som kan koppla underhållets roll i att nå företagets övergripande strategiska mål, utmana sina medarbetare, förklara, förankra och motivera sina idéer uppåt i organisationen för att sedan styra arbetet i rätt riktning.
Möjligheterna till datainsamling och proaktivt arbete ökar också kopplingen till företagets hållbarhetsarbete. Genom att förlänga livslängden på utrustning och optimera energianvändningen kan underhållsorganisationen bidra till kvantifierbart minskad resursförbrukning och lägre koldioxidutsläpp.
– Dåligt skötta maskiner slukar ofta material och energi i onödan. Med dagens tekniska möjligheter är det lättare att hitta och målsätta sådan improduktivitet och också kvantifiera den i kronor i realtid, istället för att invänta elräkningen och fundera över varför den gradvis blivit dyrare.
Det viktiga är att få den tekniska och organisatoriska förändringen att gå hand i hand
Uppföljning och nyckeltal är en utmaning i sig, ofta kopplat till ledarskapet och företagsledningens förståelse för underhållsorganisationens roll i en snabbföränderlig, datadriven värld. Camilla Munther förespråkar en kombination av så kallade ledande och följande nyckeltal:
– Det är stor skillnad på att mäta vad man gör för att påverka prestandan (ledande) och att mäta själva prestandan (följande). Inom underhåll använder man idag mycket följande nyckeltal, till exempel medeltid mellan haverier (mean time between failure, MTBF) och medeltid för stillestånd (mean downtime, MDT). När du får feedback från sådana nyckeltal är det redan för sent. Det är bättre att hitta länken mellan vad du gör och resultatet av vad du gör, för att kunna se och agera på trender tidigare.
Hon ger exempel på proaktiva, så kallade ledande, nyckeltal:
– Vissa företag följer upp hur många beslut de tar baserat på data, just för att se om de ändrar arbetssättet eller fortsätter gissa och gå på magkänsla. Att fatta beslut på mätbara insikter kan alltså vara ett nyckeltal i sig, som med tiden hjälper till att styra organisationen mot ett mer datadrivet arbetssätt – och det i sin tur gör organisationen mer förberedd att dra nytta av nya tekniska landvinningar när de dyker upp.
– Och varför inte mäta antalet “wow!”, när organisationen överträffar sig själv och gör något riktigt bra?
RISE har expertis med allt från sensorteknik och dataanalys till organisationsutveckling som stöd för underhållsorganisationer i förändring.
– Ofta när företag ber om hjälp med dataanalysarbetet ser vi att det är organisationen som är det egentliga problemet. Vi kan då coacha dem i hur de ska sätta upp sin organisation för förändring och inspirera till nya arbetssätt som gör dem kompetenta att själva dra nytta av teknisk utrustning, säger Camilla Munther. Vi kan hjälpa till med hela kedjan.
Hon betonar att utvecklingen av underhållsorganisationen inte nödvändigtvis handlar om stora omorganisationer:
– Det kan snarare handla om att utveckla det vi har genom förändrade rutiner och arbetssätt. Det viktiga är att få den tekniska och organisatoriska förändringen att gå hand i hand.
Och när ni kommit en bit – börja om!