Så kan krisberedskap stärka kritiska samhällsfunktioner

I rapporten “Civilt försvar mot 2030 - ett totalförsvar i balans” redogör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för årliga kostnader på 27 miljarder kronor för att uppnå det som ansågs vara nödvändiga åtgärder inom det svenska totalförsvaret. 

– Det är väldigt stora investeringar, men man riskerar att dra på sig ännu större kostnader om man inte har investerat i rätt saker när krisen väl kommer, säger Lars Thell Marklund, teknisk doktor inom mark- och vattenteknik och forskare på RISE. 

Förberedelser nyttiga också i normalläge 

En viktig del i förberedelserna är att öva och lära sig mer om sin verksamhet, till exempel genom att säkra sina försörjningskedjor. Därtill leder arbete med krisberedskap ofta till samtal, diskussioner och samarbeten myndigheter emellan. Alla sådana insatser hjälper dig att förbereda rätt åtgärder inför en ännu okänd framtida kris. 

Men förberedelserna är nyttiga även av andra skäl. 

– Investeringar i krisberedskap har vi nytta av också i vardagen, i vad vi skulle kunna kalla normalläge. Det bygger en robusthet och resiliens i samhället och dess mest kritiska funktioner – som energi, vatten och avlopp samt sjukvårdsinfrastruktur, säger Elenor Bernelow Loyd, vice president för totalförsvarsfrågor på RISE. 

Lars Thell Marklund: 

– Det ger möjlighet att tänka multifunktionellt – att utforma krisåtgärderna så de gör nytta för samhället även innan krisen kommer. När man ska anlägga skyddsåtgärder som kanske kommer användas någon gång långt in i framtiden är det också klokt att inte göra hela investeringen med en gång utan istället jobba med flexibla åtgärder, i synnerhet när det finns stora osäkerheter i framtidsprognoserna. När prognoserna stabiliserats kan åtgärderna justeras. Ett tydligt exempel på ett sådant tillvägagångssätt är anläggande av skydd mot högre havsnivåer. 

Dricksvatten avgörande i civilförsvaret 

Ett område som är särskilt utsatt är dricksvattenförsörjningen. Som en del av sitt erbjudande gör RISE tillståndsbedömningar för förebyggande åtgärder av vattenledningssystem. Då ser man i praktiken hur förberedande arbete för att höja krisberedskapen hjälper kommuner och organisationer att förbättra befintliga system. 

– Underhållsbehov och okända fel tydliggörs ofta när man vidtar åtgärder för att uppnå rätt krisberedskap, vilket gör att den befintliga infrastrukturen hålls på en bra nivå, säger Lars Thell Marklund.  

Han exemplifierar med läckage av dricksvatten – där man vet att i snitt 20% av svenskt dricksvatten läcker ut ur systemen. 

– Läckaget beror ofta på läckor någonstans i rörsystemen. Att, som en del av krisberedskapen, förbättra underhållet av vattenledningar, gör ofta att dessa läckor minskar. Det ger höjd effektivitet och ekonomisk fördel för vattenproducenterna och det ger också miljövinster i form av att det pumpas mindre vatten. 

Men vinsterna slutar inte där. 

I vissa regioner uppstår brist på dricksvatten i samband med torka – samtidigt som vi alltså förlorar en femtedel av vårt tillgängliga vatten via läckage. Däremellan producerar vi en massa vatten “i onödan” för att täcka läckaget, vilket gör att det krävs större renings- och pumpanläggningar, som i sin tur använder mer resurser än nödvändigt. 

– Det är vanligt att anläggningar av det här slaget ger upphov till en hel del koldioxidutsläpp. Förbättras underhållet minskas utsläppen och användningen av kemikalier hålls nere. 

Krissituationer ökar möjligheterna för policyförändringar 

Inom forskningsprogrammet Mistra InfraMaint, som leds av RISE, finns ett projekt kring hur policies bör ändras utifrån vad man lärt sig av kriser.  

2011 drabbades Köpenhamn av en kraftig översvämning. Idag, ett drygt decennium senare, är staden världsledande på hantering av just översvämningar. Malmö var tidigt ute inom samma område och nu satsar även Gävle, som periodvis drabbas av utmanande översvämningar. 

– Ett annat exempel är Skellefteå, en kommun vi brukar lyfta när det gäller underhållsarbete av vatten och avlopp. 2011 hade de ett utbrott av en parasit i dricksvattnet. Utbrottet orsakade problem med magsjuka och gjorde att konsumenterna tvingades koka dricksvattnet, säger Lars Thell Marklund och fortsätter:  

– Händelsen gjorde att Skellefteå kommun undersökte hur de skulle förhindra att liknande händer igen genom att förbättra underhållet av VA-systemet. Efterhand har kommunen kunnat konstatera andra samhällsfördelar av att de genomfört den här typen av kontinuerligt underhåll. Exempelvis ger planerat underhåll mindre störningar för medborgarna i form av omledning av trafik, vattenavbrott och annat. Det går också att samordna underhållsåtgärder mellan olika infrastrukturslag, vilket sparar mycket tid och pengar åt kommunen.