Svenska kommuner har en betydande underhållsskuld när det gäller infrastrukturen – och den fortsätter växa. Men än är det inte för sent. RISE-ledda forskningsprogrammet Mistra InfraMaint vill hjälpa kommunerna att få bukt med problemen med hjälp av smartare underhåll.
En stor del av kommunernas infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp är byggda på 50-70-talet. Det innebär att många anläggningar börjar nå slutet på sin livslängd och är i stort behov av underhåll. Många kommuner behöver också förändra kapaciteten utifrån att befolkningen växt eller krympt. Men trots att de flesta är medvetna om problemen görs inte de satsningar som krävs för att komma i kapp.
– Eftersom många av problemen är dolda under marken och systemen än så länge funkar bra finns det inget större intresse från allmänheten. Och det i sin tur gör att frågan prioriteras ner på den politiska dagordningen, säger Lars Thell Marklund, forskare på RISE och chef för forskningsprogrammet Mistra InfraMaint med smart underhåll i fokus.
Miljarder krävs för att få bort underhållsskuld
I nuläget satsas till exempel 16 miljarder kronor om året på kommunalt vatten och avlopp. Men enligt en rapport från Svenskt vatten krävs ytterligare 7 miljarder om året för att möta behoven. Samma sak gäller på vägsidan. För att få bort underhållsskulden till 2030 skulle det behövas en vägunderhållsbudget på 7,4 miljarder kronor per år, vilket är mer än dubbelt så mycket som nu.
– Om vi ska komma i kapp med underhållet krävs nya, smarta sätt att arbeta. Flera av projekt som ingår i vårt forskningsprogram handlar om smarta beslutsstödsystem, säger Lars Thell Marklund.
Här finns också projekt kring finansiering, organisationsteori, hållbarhet, beteenden, naturvetenskapliga aspekter av dricksvattenförsörjningen och konkreta tekniska lösningar.
– Många kommuner har varken tillräckligt med pengar eller personal för att ta hand om sin infrastruktur på ett optimalt sätt. Personalbristen är ofta största problemet. Därför handlar vårt program också om kompetensuppbyggnad på olika sätt, berättar Lars Thell Marklund.
Vi har ju redan gjort en jättestor investering i den infrastruktur vi har. Att sköta om och underhålla den är mer ekonomiskt hållbart än att köpa nytt.
Kunskapsspridning via Youtube
Kunskapsspridningen sker bland annat via seminarieserier och mikrolärande via Youtubefilmer, korta filmer som på ett enkelt sätt tillgängliggör viktig fakta och uppdateringar inom branschen. Man satsar även på samverkansprojekt mellan forskare från programmet och representanter från kommunerna för att lära av varandra och överföra kunskap och erfarenheter organisationer emellan.
– Det som är lite speciellt med här programmet är att vi också har flera doktorander på plats ute i kommunerna som ska hjälpa till att bygga upp kompetensen, berättar Lars Thell Marklund.
Lösningar ska kunna skalas upp
Programmet löper över tio år och omfattar sju universitete och trettio kommuner, förvaltningar och bolad. I år gick man in i programmets andra fas, som ännu tydligare fokuserar på hur man kan utveckla och stärka den organisatoriska kapaciteten hos de svenska kommunerna. Både de tekniska och organisatoriska lösningarna som tas fram ska kunna skalas upp och användas i alla kommuner.
– En av de största utmaningarna handlar om att ändra beteenden. För att göra det gäller det att sänka trösklarna så att det är lätt att göra rätt. Därför jobbar vi mycket med beslutsunderlag så att det ska vara enkelt att fatta beslut och se vad man tjänar på det, säger Lars Thell Marklund.
Ett exempel på det är en studie där man tittar på samhällskostnaderna för olika typer av problem som trafik- eller vattenavbrott och hur man kan upphandla på ett sätt som minimerar totalkostnaden.
– När vi tar in offerter för att åtgärda en vattenledning är det vanligt att välja den med lägst pris. Men det kanske finns en annan lösning där man kan utföra arbetet utan att bryta upp hela vägen. På så vis kanske man kan slippa samhällskostnaderna för trafikförseningar och få en lägre totalkostnad för samhället, påpekar Lars Thell Marklund.
Bra för klimatet
Att ta väl hand om infrastrukturen är i förlängningen också en hållbarhets- och klimatfråga.
– Vi har ju redan gjort en jättestor investering i den infrastruktur vi har. Att sköta om och underhålla den är mer ekonomiskt hållbart än att köpa nytt. Och det är också viktigt ur klimathänseende. Infrastruktur innehåller mycket betong som ger ett stort klimatavtryck om man måste bygga nytt, säger Lars Thell Marklund.
