Systemskifte krävs för att framtidssäkra vården

Vårdsektorn står inför en rad utmaningar när befolkningen blir äldre och åldersrelaterade kroniska sjukdomar därmed allt vanligare. En av de aktörer som arbetar med att hitta lösningar är det nationella innovationsprogrammet Medtech4Health. Jenny Christensson är projektledare som arbetar med externa projekt, ofta med fokus på patientdelaktighet:

– Egentligen skulle vi behöva börja om. Sverige har i grunden ett sjukvårdssystem som är byggt för akutsjukvård, men skulle behöva byggas om mot bredare hälsovård, säger hon.

Enligt ett PM från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har svensk sjukvård visserligen hög kvalitet och presterar bättre än många andra jämförbara länder när det gäller vårdens kvalitet. Samtidigt har vi höga kostnader, längre väntetider, brist på vårdplatser och därtill stora regionala skillnader i tillgängligheten.

Utmaning med 21 autonoma regioner

– Jag kan nämna två stora systemmässiga utmaningar: Dels har vi idag 21 autonoma regioner. Det gör att vården över landet blir olika och ojämlik. Vissa övergripande delar - som upphandling av mediciner och specialistvård – hade mått bättre av färre regioner för att öka likvärdigheten.

– Det andra är vad vi lägger resurser på. Kroniska sjukdomar står för 80% av sjukvårdskostnaderna. Många av dessa patienter skulle kunna göra mer själva, utan att besöka sjukvården. En person med ledgångsreumatism skulle exempelvis kunna hantera en stor del av sina kontroller hemma. Men vi har inte ens förmågan att ställa frågan om patienter skulle vilja slippa besöka sjukvården i onödan – trots att det säkert skulle uppskattas av många och avlasta sjukvården. Den här utmaningen har många bolag hos oss på Medtech4Health tagit sig an, men det går trögt med implementeringen.

Sarah Thunberg är chef för affärs- och innovationsområdet Hälsa och life science på RISE:

– Flera makrotrender i hela västvärlden sätter press på sjukvården från olika håll. Demografin, digitaliseringen, bristen på rätt kompetens. Olika system behöver kunna tala med varandra. Man ska inte, för att ta ett enkelt exempel, behöva ta med sig lådor med utskrivna journaler om man flyttar mellan sjukvården i Stockholm och Göteborg.

Ledarskap krävs från Sveriges regioner och kommuner

Svenska staten, tillsammans med regioner och kommuner, kommer att behöva leda utvecklingen för att upprätthålla hög kvalitet samtidigt som vården blir mer tillgänglig, effektiv och personcentrerad.

Det är lättare sagt än gjort.

– Vi människor har en tendens att återuppfinna det vi redan gjort. Därför lägger vi exempelvis stor energi på att uppfinna fakekött i omställningen mot mer hållbart ätande, när vi skulle behöva skapa nya tankebanor kring vad som är en måltid. På samma sätt tenderar det att bli inom sjukvården och alla andra verksamheter i förändring, säger Petter Forsberg, forskare i hållbara systemomställningar på RISE.

– Med system- och framsynsperspektiv på frågan kan vi skapa möjligheter för de olika aktörerna i vårdkedjan och i slutändan förbättringar för patienterna.

Gemensam vision för vad sjukvården ska vara

Petter Forsberg leder och deltar i omställnings- och innovationsprojekt inom olika industrier och sektorer. Han efterlyser gemensamma visioner och missioner för vad vi tror att sjukvården ska vara.

– Vi i Sverige tenderar att agera reaktivt och därmed saktfärdigt när vi drabbas av plötsliga händelser. Under pandemin reagerade vi på akuta behov, men var i övrigt saktfärdiga. Samtidigt hade vi både förmågan och kapaciteten att ta fram ett eget vaccin, men eftersom det saknades en implementerad plan för hur vi hanterar en eventuell pandemi saknades kapacitet och samordning för att det skulle kunna ske.

– Med en långsiktighet skulle vi kunna bygga bort det vi uppfattar som akuta resursproblem här och nu och samtidigt vara proaktiva inför plötsliga omvärldshändelser som vi alla vet kan komma att hända.

Så var börjar vi?

– Vore jag på en region eller kommun skulle jag börja med att göra en ordentlig systemkartläggning utifrån problemen som ligger på bordet. Det handlar om vilka roller och aktörer vi har och regelverket och policies som påverkar dem. Det här ger en karta som på djupet skapar en bild av hur systemet ser ut och fungerar utifrån en frågeställning.

Långsiktiga perspektiv förändrar strukturerna

Petter Forsberg exemplifierar med den återkommande diskussionen om resursslukande hyrläkare och -sjuksköterskor.

– Alla vill förändra det här men verkar samtidigt oförmögna att förändra underliggande strukturer som löser problemet. För att lyckas räcker inte att göra enskilda insatser, som att utbilda fler sjuksköterskor, utan man måste förstå och kunna justera hur systemet fungerar brett.

Jenny Christensson på Medtech4Health:

– Personalen är en stor fråga. Man pratar om att det är för få sjuksköterskor och för dåligt betalt. Men lyckas ändå inte angripa själva kärnan; att man ska må bra där man jobbar. Personalen inom vården rusar runt och känner sig inte delaktiga i planering och beslut. Detta behöver angripas men det görs inte för vi är fast i andra diskussioner.

Vilken expertis och vilka metoder och arbetssätt hos RISE kan bidra till omställningen?

– RISE kan hantera systemomställningen med långsiktiga perspektiv. Det är svårt att se att många andra nationella aktörer kan kan ta samma roll med den djupa och breda interdisciplinära expertis som finns på RISE och arbeta med systemstrukturen för hur vi ger vård idag, säger Petter Forsberg.