Rätt arbetskläder kan rädda liv, men textilbranschen är samtidigt på många sätt en smutsig industri. Varbergs-företaget Taiga som gör arbetskläder med höga krav ville minska sitt fotavtryck genom att delta i Cirkulära Halland och hittade en ny affärsmöjlighet på köpet.
Om någon har som jobb att rädda liv kan de inte ha en tröja som skaver. Om någon i sitt jobb måste kunna ge sig ut i riktigt uselt väder, till exempel fjällräddare, måste de ha kläder som faktiskt håller värmen. Med den inställningen har Varbergs-företaget Taiga sedan 1982 tillverkat arbetskläder, indirekt skyddskläder, för yrken där det ställs höga krav på produktsäkerhet. Mycket av försäljningen går till offentliga kunder, till exempel kläder för ambulans och blåljuspersonal, men även privata kunder med höga krav finns på listan.
Tas fram i samarbete med kunderna
För att kunna garantera plaggens funktion tar Taiga fram kläderna i samarbete med kunden och har kontroll på tillverkningen in i minsta komponent.
– Men precis som alla andra tillverkningsföretag är vi ett linjärt företag där produkten går från tillverkning, via användning till att i slutändan kasseras, säger Maria Larsson, CSR/Hållbarhetskoordinator på Taiga.
Det var hon som blev kontaktad av RISE med en förfrågan om inte Taiga ville vara med i projektet Cirkulära Halland för att se om det gick att böja den här linjära produktionen i en mer cirkulär riktning.
– För oss handlade det i första hand om att försöka förstå vad cirkulär ekonomi är, dels i teorin men också i praktiken genom att titta på praktiska exempel.
Kan ett cirkulärt Taiga konkurrera ut ett linjärt?
Steg två blev att försöka sätta sig in i vad det här skulle innebära för Taiga som ett linjärt företag.
– Vi tittade bland annat på olika cirkulära affärsmodeller och på resurseffektivisering, det vill säga hur vi kan använda resurserna bättre än vad vi gör idag och samtidigt behålla vår lönsamhet. Josefina (Sallén) på RISE uttryckte det som att vi skulle försöka fundera på hur ett cirkulärt Taiga skulle kunna konkurrera ut ett linjärt Taiga.
Vår ledstjärna har alltid varit att våra kläder ska ha lång livslängd
Bidrar till FN:s hållbarhetsmål
Eftersom textilbranschen är energi- och kemikalieintensiv och förbrukar enorma mängder vatten sker den största miljöpåverkan under ett plaggs totala livscykel under produktionsfasen.
– För att spara på jordens resurser behöver vi alltså fokusera på att plagget ska hålla längre så att inte lika många plagg behöver nytillverkas. Vår ledstjärna har alltid varit att våra kläder ska ha lång livslängd, men nu började vi fundera på hur vi kunde öka den ännu mer.
Tudelat resultat
Resultatet har blivit tudelat. Dels har Taiga jobbat tillsammans med kunderna för att lära sig mer om kasserade plagg.
– Vi ville lära oss mer om varför kläder går sönder när de används, och samtidigt ville vi sprida kunskap till våra kunder om vad de kan göra för att hålla plagget vid liv längre genom till exempel bättre skötsel.
Lansering av marknadsplats
Dels lanserar Taiga i samband med Green Week 2020 en egen webb-baserad marknadsplats där kunder kan sälja sina använda Taiga-kläder vidare, till exempel kunder som har bytt grafisk profil och har fullt användbara plagg men i fel färgskala.
– Kunderna kan också ta hjälp av vår sömnadsavdelning som kan hjälpa till med eventuella reparationer som behövs för att plagget ska kunna säljas vidare och användas igen. På så sätt hoppas vi kunna förlänga livslängden på plaggen markant.
"Du kan gräva där du står"
Och även om Maria Larsson hoppas mycket på marknadsplatsen menar hon att det här bara är början på Taigas arbete med att hitta en cirkulär affärsmodell.
– En viktig lärdom för oss har varit att du inte måste ta hela steget på en gång. Du kan gräva där du står, plocka de lågt hängande frukterna först och lära dig på vägen. Vi är absolut inte klara, men vi har en större förståelse för hur vi kan ta oss vidare och en massa idéer för hur vi ska göra det med bibehållen lönsamhet.
Cirkulära Halland
Det brukade kallas slit och släng-samhället. En värld där produkter användes tills de gick sönder eller ersattes av en nyare modell, de gamla hamnade på tippen. Idag tänker vi annorlunda. Vi vet att världen och dess resurser har en ände. Parisavtal och Agenda2030 sätter press på länder, regioner, kommuner och näringsliv likväl som den enskilde konsumenten. Men hur gör man för att skapa en hållbar och cirkulär ekonomi? Hur kan ett företag bredda eller ställa om sin affär så den blir både lönsam och cirkulär, och vilka möjligheter har kommuner och regioner att påverka marknaden genom sina upphandlingar?
RISE har i projektet Cirkulära Halland jobbat i nära samarbete med näringsliv och kommuner för att skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi. Det här är vår berättelse.