Utvecklar mätningar för passiv kylning i direkt solljus

Tekniken bygger på att använda material och färger som reflekterar solljuset och samtidigt avger termisk infraröd strålning i ett våglängdsområde som gör att värmen kan avledas genom atmosfären och ut i den kalla rymden. Den är särskilt effektiv i områden med mycket sol och lite molnighet, som öknar, där man kan uppnå låga temperaturer även mitt på dagen.

– Det är korrekt att tekniken är speciellt attraktiv i varmare länder, men även i Sverige har vi problem med fenomen som urbana värme-öar som innebär att det blir varmare i städer. Att byta ut svarta tak mot vita kan vara ett sätt att motverka det, säger Anne Andersson, forskare på RISE, och fortsätter:

– Vi får också många förfrågningar från svenska företag som är intresserade av att utveckla sina material med tanke på dessa egenskaper.

Kyler sin omgivning

När två objekt med olika temperatur kommer i kontakt, överförs värme mellan dem. Det varmare objektet blir kallare och det kallare objektet varmare. På så vis kan byggnader kylas när exempelvis taket blir kallare. Effekten kan observeras vissa morgnar då frost bildas på bilens vindruta, även om det inte är minusgrader, då ytan blivit kallare än omgivningen. Ju mer solljus som reflekteras och värme som emitteras, desto mer kan materialet kyla sin omgivning. Genom mätningar kan man bestämma ett "solar reflective index" för att kvantifiera effekten hos olika material och färger.

– Alla färger och material reflekterar, men vissa mer än andra. Vit färg som reflekterar mycket solljus och samtidigt tillåter att värme emitteras är det bästa valet. Samtidigt behöver materialet och färgen fungera för byggnaden även ur andra aspekter, därför är det viktigt att karaktärisera olika material för att hitta de mest optimala lösningarna, säger Anne Andersson.

Europeiskt projekt utvecklar mätningarna

Bostäder, kontorsbyggnader, industrier, affärer och datacenter kan alla dra nytta av tekniken som ett kostnadseffektivt kylningssystem. Och även om det inte handlar om många grader kan det vara en viktig pusselbit för att bidra till att motverka klimatförändringarna. Men trots de uppenbara fördelarna saknas fortfarande metoder för att utvärdera och jämföra prestanda hos olika material och färger under verkliga förhållanden. Anne Andersson deltar i det europiska forskningsprojektet PaRaMetriC (Metrological framework for passive radiative cooling technologies), där hon utför och utvecklar mätningar på dessa material och färger. 

– Detta är inget nytt, det är ingen slump att byggnader är vita i varmare länder. Men för att utveckla tekniken och kunna välja de mest optimala material och färgerna behöver vi metoder för att jämföra, och då måste vi utveckla tillförlitliga mätningar, säger Anne Andersson.