RISE klimatskalor för livsmedel

För vem?

Målgruppen för klimatskalorna är användare av RISE klimatdatabas för livsmedel, såsom aktörer som producerar och säljer livsmedel och i slutänden deras kunder, konsumenterna. Även för kockar och andra måltidsaktörer är klimatskalorna tänkta som ett hjälpmedel i den dagliga menyplaneringen.

Om klimatskalorna och deras nivåer

Indelning av livsmedel i klimatskalorna har gjorts utifrån livsmedlens funktion och användningsområden. Fokus har varit på sju livsmedelsgrupper som utgör den största delen av vår konsumtion.

Samtliga klimatskalor har delats in i fem nivåer för hur ”klimatbra” klimatavtrycket för ett livsmedel är. Livsmedel i nivå 1 och 2 klassas som hållbara, de har lägst klimatpåverkan och är de bästa valen ur klimatsynpunkt. Nivåerna i klimatskalorna ska tillsammans med information om skillnader i klimatavtryck hos ät- och drickfärdiga livsmedel vägleda användaren till klimatsmartare val inom respektive skala. Utöver nivå 1 och 2 har för klimatskalan för kolhydratkällor även nivå 3 bedömts vara hållbar (grönmarkerade i tabellen).

Notera att intervallen är olika i de olika klimatskalorna.

Metod

En utgångspunkt i framtagningen av klimatskalornas nivåer har varit att livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan får uppgå till maximalt 520 kg CO₂e per person och år för att nå de globala klimatmålen till 2050.

Nivåerna för respektive klimatskala har definierats i relation till hur en klimatanpassad livsmedelskonsumtion skulle kunna se ut, det vill säga en konsumtion som totalt sett inte överstiger det hållbara klimatutrymmet på 520 kg CO₂e per person och år för konsumtion av mat och dryck. Den klimatanpassade konsumtionen är en modifiering av dagens livsmedelskonsumtion med avseende på vad som konsumeras och i vilka mängder. Anpassningarna har utformats med stöd av vetenskaplig litteratur, livsmedelsbaserade kostråd och egna antaganden. Näringsberäkningar har utförts för att säkerställa att den föreslagna klimatanpassade konsumtionen uppfyller svenska kostråd för ett hälsosamt intag av kolhydrater, fett och protein.

Vid beräkning av klimatpåverkan från den klimatanpassade konsumtionen har ett generellt antagande gjorts att klimatpåverkan från produktionen av livsmedel och minskat svinn är 30 procent lägre år 2050 jämfört med dagens förhållanden.

Utifrån den klimatanpassade konsumtionens totala klimatpåverkan har en fördelning av det hållbara klimatutrymmet mellan livsmedelsskalorna gjorts vilken ligger till grund för beräkning av skalornas olika intervall.

Klimatavtrycken för livsmedlen ska i enlighet med klimatavtrycken i RISE klimatdatabas för livsmedel inkludera växthusgasutsläpp från primärproduktion till industrigrind inklusive transporter samt transport efter industrigrund för importerade produkter. Förpackning och efterföljande led fram till och med konsumtion ingår inte.

För en mer detaljerad beskrivning av hur klimatskalorna är framtaga hänvisas till metodrapporten (i länk till höger).

I metodrapporten presenteras tre ytterligare klimatskalor som inkluderar produkter som ofta konsumeras i mindre mängder och är mer olika varandra och därmed inte direkt utbytbara, samt sammansatta rätter för vilka RISE klimatskala för måltider rekommenderas att användas i första hand.

Användning

Viktigt är också att inte bara valet av livsmedel har betydelse utan även mängden som konsumeras. Således kan matens klimatpåverkan balanseras om livsmedel med hög klimatpåverkan konsumeras i mindre mängd samtidigt som konsumtionen ökar av livsmedel med låg klimatpåverkan.

Klimatskalorna är framtagna för att användas var och en för sig. 

Vid användning av klimatskalorna är det viktigt att jämförelserna av olika livsmedel görs på samma grunder och utgångspunkten har därför varit att utgå från livsmedel i den form de konsumeras, dvs tillagat kött och fisk, kokta baljväxter, kokt pasta, drickfärdigt kaffe etc. 

Klimatskalorna vägleder enbart med avseende på klimatpåverkan och rekommenderas därför att användas tillsammans med andra verktyg och arbetssätt för att fånga in fler aspekter av miljöpåverkan och näringsinnehåll av maten vi äter.