Är fetma som hot mot folkhälsan ett minne blott?

En miljard människor i världen har övervikt. I Sverige är 51 % överviktiga och drygt en fjärdedel av dem har fetma, eller obesitas, definierat av ett BMI över 30. ”Unga vuxna” är den grupp i Sverige där antal individer med övervikt ökar mest. För ett personligt porträtt av att leva med obesitas och att genomgå en viktminskningsoperation, se Fredrik Boltes ”Min Tjockumentär” på SVT Play. Övervikt och obesitas är riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, artrit, diabetes typ 2 och vissa former av cancer, alla s.k. NCD (icke-smittsamma sjukdomar), som står för majoriteten av alla dödsfall globalt. En rad kirurgiska, medicinska och preventiva interventioner på global, regional och lokal nivå har införts. WHO rekommenderar ökad fysisk aktivitet, minskat intag av fett, salt och socker och ökat intag av frukt, grönsaker, vegetabilier och nötter. Interventionerna till trots ökar BMI på populationsnivå globalt.

För fem år sedan godkända den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk nya GLP-1 analog Ozempic (semaglutid) för behandling av diabetes typ 2. Förra året godkändes Wegovy, en högre koncentration av preparatet för indikationen fetma/obesitas (väntat godkännande i Sverige 2024). Semaglutid, som injiceras en gång i veckan, binder och aktiverar receptorn GLP-1, vilket ökar insulinproduktionen och minskar glukoskoncentrationen i blodet. Effekten minskad aptit, hunger och en långsammare matsmältning ger viktnedgång. Flera liknande preparat från andra tillverkare väntar på godkännande. 

Betyder det att ett av de stora hoten mot folkhälsan är löst?

Nja, det återstår att se. Läkemedlen fungerar, patienter går ner i vikt och behandlingen skyddar mot utveckling av hjärt-och kärlsjukdom. Det finns besvärande biverkningar och effekten av läkemedlet försvinner när behandlingen avslutas och inte minst vem ska betala? Intresset och efterfrågan är dock enorm, en miljard inlägg på TikTok handlar om Ozempic. En konsekvens är att de flesta apotekshyllorna i Sverige gapar tomma. Patienter med diabetes typ 2 måste byta till andra, för dem inte lika effektiva behandlingar.

The N.Y.C. Neighborhood That’s Getting Even Thinner on Ozempic, lyder den ping från NY Times som dyker upp i mobilen i slutet av augusti. Artikeln visar på ojämlikheten i förskrivning av läkemedel. Trots att ”The upper east side” är bland det mest förmögna området i New York, där invånarna är friskast och har högst medellivslängd i hela storstadsregionen är också förskrivningen av Ozempic störst. Den ligger något högre jämfört med socioekonomiskt svagare områden i staden som har betydligt högre prevalens av fetma och diabetes typ 2.

Novo Nordisk har nu tagit över förstaplatsen, som Europas högst värderade bolag. Nedpetad från tronen är det franska bolaget LVMH med en rad lyxmärken i sin portfölj. Är detta i själva verket två sidor av samma mynt, människans drift att vara rik, smal och vacker eller speglar det vår tro på medicinsk och teknisk innovation och viljan att överleva?

Mer läsning i ämnet på ri.se: Metabola syndromet, Utfallsfinansiering, Läkemedelsutveckling och Hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion