Får du vård, lille vän?

För att klara kommande decenniers stora demografiska förändring, då färre sysselsatta ska försörja fler, behöver dagens omsorg, hälso- och sjukvård förändras. Frågan är hur det ska gå till?

Här är 10 disruptiva trender för hållbar hälsa för alla:

1. Individbaserad prevention, i stället för sjukvård

Endast 0,3 % av BNP läggs på prevention. Sekvensering och högkänsliga biomarkörer i kombination med digitala hälsoscreeningsverktyg kan förutsäga hälsorisker och rekommenderade preventiva interventioner på individnivå i syfte att hindra, eller tidigt upptäcka sjukdom. De med mest behov får effektivare preventiva insatser, vilket ger störst påverkan på hälsoutfallet.

2. Egenmonitorering

Individen kan i realtid, via bärbara uppkopplade elektroniska sensorer som bärs på kroppen eller i nära anslutning i textilier eller i hemmets väggar, identifiera tidiga tecken på sjukdom eller försämrade tillstånd, samt vara ett hjälpmedel för rätt dosering av läkemedel och behandlingsuppföljning. Individen blir trygg och delaktig i sin hälsovård och vårdgivarna kan bättre planera och omfördela resurser.

3. Delad hälsodata och interoperabilitet

Biologiska data, livsstils-, registerdata och journaltext utgör tillsammans begreppet hälsodata. Allt fler människor är villiga att dela sina hälsodata, vilket kommer att öka tillgången på data och möjligheten att analysera och lära från dem. Det förutsätter dock sömlösa, säkra system där data kan röra sig fritt. Fram till att dessa finns på plats, kan federerat lärande användas. I stället för att flytta data till centrala enheter för analys och lärande, flyttas algoritmen till lokala dataenheter.

4. AI

Antalet AI-applikationer, baserat på maskininlärning, inom hälso- och sjukvård ökar ständigt. Förutom bilddiagnostik och radiologi, finns t.ex. robotkirurgi och behandlingsstöd. En AI Chat bot kan erbjuda första linjens primärvård och en ”co-pilot” kan lyssna på samtal mellan behandlande läkare och patient och sedan sammanfatta samtalet i journaltext. AI tar dessutom en allt viktigare roll inom läkemedelsutveckling, kliniska prövningar, förebyggande underhåll av instrument samt effektivisering av patientflöden och administrativa uppgifter.

5. Vetenskapliga genombrott och avancerade läkemedel

Nya läkemedel som behandlar livsstilssjukdomar och minskar risken för diabetes, infarkt och stroke har en enorm påverkan på förbättrad folkhälsa. Ingen har undgått att mRNA-vaccinen mot Covid-19 utvecklades och blev kommersiellt tillgängliga på under ett år. Hundratusentals människor räddades från svår sjukdom och död. Utvecklingen går snabbt, nya cell- och genterapier lanseras som kan bota tidigare dödliga sjukdomar. CRISPR-Cas9, en teknik för att förändra arvsmassa, tillsammans med framsteg för 3D-printade vävnader och organ kan bidra till ytterligare språng.

6. Branschövergripande samarbeten

Ingen människa är en ö. För att lösa sjukvårdens komplexa problem, behöver flera aktörer, som tech-startups, techjättar, life science-bolag, offentliga och privata vårdgivare, civilsamhälle, miljöorganisationer, livsmedelsindustri med flera arbeta tillsammans och skapa nya möjligheter.

7. Patienten, konsumenten!

Patienten blir alltmer medveten och kräver bästa möjliga vård. Många googlar redan sina symtom innan de söker en vårdkontakt och med en större tillgång på privata sjukvårdsförsäkringar, digitala vårdgivare och egenmonitorering ökar patientens vårdval. Digitala söktjänster kommer erbjuda kvalitetsregister över vårdgivare, lediga besökstider (digitala och fysiska) och sammanställa individbaserade vårdpaket för vårdkonsumenten.

8. Beteendeförändringar och livslångt lärande

Individer själva måste ta större ansvar för sin egen hälsa. Allt fler bär wearables; mätare som kan identifiera tidiga tecken på sjukdom. Tävlingsmoment och engagemang i appar kopplade till mätarna, kan fungera uppmuntrande för att trigga mer rörelse, rätt och flexibel dosering av läkemedel och generell förbättrad hälsa. Arbetsgivare kommer ta en aktivare roll i medarbetares fysiska och psykiska hälsa genom att erbjuda hälsofrämjande aktiviteter, prevention, flexibla arbetssätt och möjlighet till utveckling och livslångt lärande.

9. Nya betalnings- och affärsmodeller

Breddinförande av nya digitala och tekniska lösningar är svårt. Privata aktörer tvingas ofta tjänstefiera sina erbjudanden för att sälja sina produkter till hälso- och sjukvården. Samtidigt godkänns och införs allt fler mycket dyra, men botande behandlingar. Nya affärs-och utfallsbaserade modeller, med möjlighet till delad risk, kommer att driva på implementering av innovation och skiftet till preventiva, före behandlande insatser.

10. Lagstiftning

Flera nya och kommande EU-förordningar som berör life science och hälsodata driver förändring. EU-kommissionens förslag till uppdaterad läkemedelslagstiftning innehåller bland annat målet att tillhandahålla ett innovativt och attraktivt system för fortsatt utveckling av hållbara, tillgängliga, säkra och miljövänliga läkemedel. Detta förutsätter lagstiftning som är anpassad till den digitala omställningen och ny teknik, minskad byråkrati och förenklade och snabbare förfaranden.