Martina Bergentall
Projektledare
Kontakta MartinaEn varm dag i maj lyfte planet från Göteborg och efter ett byte i Köpenhamn och en tre timmar lång flygning började vi stiga ner mot Islands karga och grå landskap. Jag var på väg till Iceland Innovation Week 2023 och en studieresa om Islands sjömatsindustri.
Islands-vistelsen inleddes med några dagars semester för att utforska omgivningarna. Vi hade otur med både hyrbil och väder – bilen klarade knappt den första uppförsbacken, men det påverkade kanske också att det blåste med en vindhastighet av 20 m/s. Dimman omslöt oss och efter en tuff timmes körning – som nästan inte tog oss någonstans alls – stannade vi på ett intetsägande köpcenter för att lugna oss efter den jobbiga bilfärden. Som mycket annat på Island hade även köpcentret en historia, det hade delats itu av en jordbävning år 2008. Efter denna utflykt gjorde vi enbart bussutflykter, för att undvika att köra med bilen i dåligt väder. Vi ägnade oss även åt inomhusaktiviteter – gick på Reyjkaviks maritima museum och åt mycket god fisk, vilket leder mig in på det som denna bloggartikel egentligen skall handla om – nämligen sjömat och fiskeindustrin på Island.
Tack vare den RISE gemensamma koncernsatsningen Framtidens mat på RISE, fokusområdet Hållbar sjömat, och med lite tur, hade jag nämligen möjlighet att delta i Iceland Innovation Exchange 2023 och lära mig mer om hur Island jobbar med kluster inom sjömatsindustrin och vad vi kan lära oss av varandra inom sjömatssektorn. Vi var 11 personer från Sverige, från 6 aktörer som arbetar för att stötta sjömatssektorn på olika sätt. RISE deltog med representanter för två avdelningar, Jordbruk och Livsmedel, liksom Kemi, biomaterial och textil, Innovatum Science Park, Sustainable Perspectives, Sotenäs kommun, Jordbruksverket och branschföreningen svenskt vattenbruk och sjömat deltog också. Många initiativ möjliggjorde resan till Island för oss, däribland Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Europeiska unionen genom samverkansplattformen för biomarina näringar. Även projekten hållbart nyttjande av marina resurser, Blue bioclusters, Landsbygdsnätverket samt Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet i Jordbruksverket gjorde resan möjlig.
Island är ett vackert och väldigt annorlunda land; det är till exempel inte ovanligt att man bygger vägar runt stora stenbumlingar för att inte störa trollen som bor där. Men det finns mycket annat som också gör Island intressant att besöka. Här är några exempel på vad som gör landet unikt:
Trots sin ringa storlek, så har Island lyckats mycket bra med sin sjömatsindustri och har blivit känt för fin kvalitet på fisk. För att få en inblick i hur sjömatsindustrin ser ut på Island jämfört med Sverige, så följer här lite siffror: År 2018 producerade Island 1,3 miljoner ton fisk, till ett värde av 1327,4 miljoner USD. 9 % av detta kommer från akvakultur, medan 91 % kommer från fiske. Under samma år, producerades i Sverige bara 0,2 miljoner ton fisk till ett värde av 182.4 miljoner USD.
(https://www.oecd.org/agriculture/topics/fisheries-and-aquaculture/documents/report_cn_fish_isl.pdf ). I Sverige kommer 27 % av produktionen från akvakultur, medan 73 % kommer från fisket.
(https://www.oecd.org/agriculture/topics/fisheries-and-aquaculture/documents/report_cn_fish_swe.pdf ). Island är netto-exportör av fisk medan Sverige är netto-importör. En förklaring till att vi (Sverige) tar upp mindre fisk är att vi har andra fiskeriöverenskommelser än Island, men Sverige är inte heller en ö omsluten av hav.
Vad är det då Island har gjort för att göra sin sjömatssektor framgångsrik? Under konferensen och på våra studiebesök fick vi lära oss mycket om hur man arbetar på Island - här kommer några lärdomar från resan:
Ett intressant koncept som bland andra Iceland Ocean Cluster och många olika företag inom fiskvärdekedjan har tagit fram är ”100 % fisk”, där man siktar mot att utnyttja 100 % av den torsk man fångar och processar https://www.sjavarklasinn.is/en/100-fish/ . De har tagit fram många intressanta produkter från torskens olika delar och har förbättrat hur fisken processas för att minimera sidoströmmar. Fiskben och fiskhuvuden torkas och exporteras till Nigeria och till exempel levern görs om till fiskolja. Detta koncept kommer förhoppningsvis att utvecklas även för andra fisk- och sjömatsarter.
Mindre svinn genom att förädla sidoströmmar till nya produkter och livsmedel, en ökad diversifiering av den sjömat vi äter, samt att äta mat som producerats längre ner i näringskedjan är viktiga steg för att förbättra sjömatssektorns hållbarhet. Det är också viktigt att arbeta tillsammans över hela värdekedjan, samt att lära oss av varandra för att göra sjömatssektorn mer hållbar. Redan nu finns många intressanta livsmedelsprodukter ute på den svenska marknaden såsom havsknäcke med sockertång (https://www.nordicseafarm.com/product/havsknacke), sjöpungstonic (https://marinetaste.com/product/tonic/), eller varför inte musselburgare från musselbaren (https://www.musselbaren.se/mer-om-musselbaren/musselfabriken/ )?. Det är bara att börja testa alla spännande och goda alternativ som finns på marknaden från sjö och hav!