EUs urbanpolitik är på väg mot sydost – och öppnar upp för förändring

På RISE arbetar vi aktivt med att stödja städer och samhällen i deras hållbara omställning. Stödet täcker ett brett spektrum av frågor som klimatomställning och anpassning, socialt värdeskapande och digitalisering, och involverar intressenter från både offentlig och privat sektor, akademin och civilsamhället. Städer är mer och mer sammankopplade och relevanta inte bara i sina lokala, regionala och nationella sammanhang, utan också på internationella arenor, framför allt inom EU.

Så vilka trender ser vi i EUs urbana policies, och varför är detta relevant, även i ett nationellt (svenskt) sammanhang? Nedan delar jag några tankar om vad som händer nu, potentiella riktningar för EU:s urbana policies och vad som kan ligga framför oss?

EU arbetar med sjuåriga planeringsbudgetar och med roterande sex månaders EU-ordförandeskap. Våren 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd, vilket ger en unik möjlighet för EU:s medlemsländer att bidra till att sätta långsiktiga mål och förbereda en gemensam agenda som bestämmer de ämnen och stora frågor som rådet ska behandla.
I den innevarande EU-budgeten 2021-2027, är en nyhet de så kallade EU-missionerna. De är ett nytt sätt att ta fram konkreta lösningar på några av våra största utmaningar, med ambitiösa mål att leverera konkreta resultat till 2030. En av dessa fem missioner är direkt relaterat till städer:

"Leverera 100 klimatneutrala och smarta städer till 2030 och se till att dessa städer fungerar som experiment- och innovationshubbar för att göra det möjligt för alla europeiska städer att följa efter till 2050."

I januari 2022 ansökte 377 europeiska städer om att få delta i denna mission, och i april valdes 100 EU-städer ut från alla 27 EU-medlemsstater, samt 12 ytterligare städer från associerade länder. Sju svenska städer – Gävle, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå – finns i denna exklusiva grupp. Alla svenska städer är också en del av det strategiska innovationsprogrammet Viable cities satsning ”Klimatneutrala städer 2030”.  Under den föregående EU-programperioden 2014–2020 var en av de centrala urbana satsningarna det så kallade Smart Cities Lighthouse-initiativet. Under den sjuårsperioden valdes 48 Lighthouse-städer och 72 följar-städer ut och finansierades som en del av detta initiativ.

Genom att analysera överlappningen mellan de två efterföljande initiativen över de två programperioderna ser vi att totalt 30 städer har ingått i båda initiativen.  Dessa är markerade med en blå diamant i ”EU Cities missions”-kartan nedan, och inkluderar tre svenska städer (Göteborg, Stockholm och Umeå). Här är det värt att notera att endast tio av EU:s medlemsländer är representerade, och att endast fyra av dessa 30 städer är huvudstäder i sina respektive stater. Inom de nya 100 missionsstäderna är alla 27 medlemsländer representerade och 20 är EU:s huvudstäder. Städerna varierar i storlek och läge, även om det också fanns en tydlig underrepresentation av Smart city Lighthouses i sydöstra Europa, vilket nu adresserats inom Cities-missionen.

Denna geografiska och strukturella förändring öppnar för ett ännu starkare nationellt engagemang i utvecklingen av europeisk urbanpolitik som nu ligger framför oss. Efter det nuvarande tjeckiska EU-ordförandeskapet är det som sagt dags för Sverige att vara ordförande i EU:s ministerråd våren 2023. Detta är en unik möjlighet att till exempel ta nästa steg vad gäller ett av de nya stadsrelaterade initiativen från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – det så kallade New European Bauhaus, som strävar efter vackrare, hållbarare och inkluderande städer och samhällen. Kanske är tiden mogen för att detta koncept integreras ännu tydligare i Cities-missionen framåt? Det får dock bli ett ämne för en kommande blogg.