Älskade energieffektivisering – fruktade rekyleffekt

Studier har visat att förbättrad energieffektivitet ironiskt nog kan leda till ökad användning av energi och resurser. Detta eftersom effektiviseringen kan leda till en ökad användning av det som har effektiviserats eller till att den ekonomiska besparingen ökar konsumtionen av något annat.

Fenomenet kallas för ”rebound effect” eller ”rekyleffekten” på svenska. I en artikel i tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews finns en litteratursammanställning och analys.  Där beskriver Broskway et al. (2021) att majoriteten av de empiriska studierna uppskattar den ekonomiska rekyleffekten till 50% eller mer, vilket tyder på att minst hälften av de potentiella energibesparingarna från förbättrad energieffektivitet äts upp av olika ekonomiska och beteendemässiga reaktioner.

Rekyleffekten är ett fenomen som gnager i mig. På något sätt måste vi verkligen säkerställa att de åtgärder som görs nu inte bara leder till energieffektiviseringar utan också till systemförändring där vi faktiskt förbrukar mindre resurser. Digitaliseringen ses som en möjliggörare och det är ett kraftfullt verktyg, om det används på rätt sätt i rätt syfte. Men hur kan vi vara säkra på att digitaliseringen jobbar i klimatets tjänst? 

Jag tror att vi i kombination med vår tekniska utveckling också måste jobba med våra normer, värderingar och vår förmåga att använda tillgängliga resurser på ett klokt sätt. Vi kanske till och med måste ägna oss åt visst existentiellt arbete och reflekterande, både som individer och i de organisationer och sammanhang där vi verkar. Vad är våra behov och vad behöver vi för att leva ett gott och meningsfullt liv? Jag tror starkt på att vi kan nå en omställning där vi använder våra resurser på ett smartare sätt samtidigt som vi lever ett rikare liv.

Vi måste såklart fortsätta att jobba med teknikutveckling och energieffektivisera produkter och system. Men för att komma åt rekyleffekten behöver vi se till att den ekonomiska besparingen inte leder till annan miljöförstörande konsumtion. Här har forskning, näringsliv och politiker ett gemensamt ansvar att höja den allmänna medvetenheten om de här frågorna.