Hållbar - hållbarare - hållbarast

Den som, liksom jag, älskar grammatik kan konstatera att hållbar är ett adjektiv och att dessa graderas genom komparation. För andra (med mer rimliga intressen), häng kvar, det finns en poäng med att blanda in grammatik i en bloggpost om hållbarhet.

Mer eller mindre – eller antingen eller?

I skolan fick vi lära oss att adjektiven kompareras med ändelsen -are och -ast (typ gul, gulare, gulast) eller genom att man sätter mer(a) eller mest framför (typ sympatisk, mer sympatisk, mest sympatiskt). Principen är att längre eller mer komplexa adjektiv oftare kompareras enligt det senare. Så OK, då borde det alltså heta mer hållbar och mest hållbar. Eller?  

Nja... Det finns nämligen ytterligare en kategori av adjektiv, en grupp som inte låter sig kompareras alls. De är liksom absoluta till sin natur. Exempelvis fyrkantig. En låda kan inte vara mer eller mindre fyrkantig, antingen är den fyrkanting eller så är den det inte. Samma gäller för ett ord som bärbar: ett föremål går att bära, eller så går det inte, och här börjar vi närma oss både min poäng och själva ordet - hållbar. 

Begreppet hållbar utveckling fick internationell spridning genom FN-rapporten ’‘Vår gemensamma framtid’’ (1987), den s.k Brundtlandrapporten. Definitionen, ursprungligen introducerad av Lester Brown lyder: ’’Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’’.  - Alltså, varken mer eller mindre, utan antingen eller. 

I dag har de flesta av oss nog vant sig vid att betydelsen av hållbar snarare ligger någonstans mellan höga ambitioner, goda intentioner och tyvärr allt oftare, egentligen ingenting särskilt. När allt fler använder begrepp som "hållbar" eller "grön" utan att kunna härleda påståendena till faktiska resultat, riskerar begreppens värde urholkas och devalveras. 

Hållbart eller sk(gr)önmålat?

Det har länge pratats om Greenwashing men det är först under 2024 som tydliga steg har tagits på lagstiftningsnivå för att motverka det. EU:s Green Claims Initiative, som förväntas rullas ut under 2025 och framåt, syftar till att sätta stopp för ogrundade påståenden kring hållbarhet genom att kräva vetenskaplig verifiering som bekräftar påståendet.

I min egen bransch bygg- och fastighet blev lagen om klimatdeklarationer 2022 en katalysator för att börja diskutera mätbarhet av vad som är hållbart. Det är en bra början, men vill man tro (och det finns all anledning att göra det) det som Maria Tjäder, Krook och Tjäder, och Love Berger-Vieweg, Wingårdhs arkitekter, presenterar i den nyligen framtagna ”Reduction roadmap” ligger Boverkets planerade klimatgränsvärden långt ifrån en hållbar omställning för byggbranschen. Dessutom är de flesta nybyggnadsprojekt i Sverige inte i närheten av att nå upp till Parisavtalets överenskommelse om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad eller ens 2-gradersmålet. Det säger en hel del om glappet mellan hur vi kommunicerar kring hållbarhet och vad ordet egentligen betyder (eller borde betyda).

Tydliga mål och vägen dit

Så hur kan man som organisation jobba för omställning, mäta och följa upp sin förflyttning på ett relevant sätt? Marge arkitekter är ett av de företag som RISE under året stöttat i att formulera mätbara mål och strukturera aktiviteter för att kunna vara en ledande aktör i byggbranschens klimatomställning och nå nära noll koldioxidutsläpp i sina projekt till år 2030. Genom ett gemensamt workshoparbete genererades konkreta och tidsbestämda mål fram som resulterade i en färdplan som kommer att utgöra stomme för kontorets hållbarhetsarbete på alla nivåer: i ledningsgruppens arbete, för arkitektarbetet och deras företagskultur. Planen är att årligen göra mätning av hållbarhetsarbetet och därefter löpande ompröva mål och vägen dit.

För att undvika svepande formuleringar och istället gå mot ett strukturerat sätt att arbeta med hållbarhet är det avgörande att:

• Definiera vad hållbarhet avser i er organisation och tydliggöra vilka områden ni har rådighet över.
• Samarbeta med aktörer inom hela värdekedjan för att skapa möjligheter att även påverka områden som ligger utanför den egna rådighetens gränser.
• Formulera konkreta och mätbara mål.
• Granska och uppdatera löpande för att säkerställa relevans.

Verklig förändring kan komma till stånd först när vi vågar bli konkreta, agera och följa upp att det vi gör verkligen har effekt. När vi har resplanen framför oss och är beredda att ta oss an den, hur svår den än verkar, kommer vi också med säkerhet veta när vi kommit fram. Och kanske kommer vi då på riktigt kunna kalla vår byggsektor hållbar - varken mer eller mindre.