Hur äter man Elefanten i rummet?

RISE håller ögonen mot omvärlden och Materialomställning är ett viktigt område där vi ständigt anpassar oss för att möta nuvarande och framtida behov av forskning, utveckling och innovation. Här delar jag en reflektion över både strukturella och individuella behov av anpassning för att hantera en utmanande framtid.

Vi står, som de flesta vet, inför många utmaningar när det gäller klimatpåverkan, global materialförsörjning och destabilisering av ekologiska system. Länge har ett starkt fokus varit på koldioxiden och den globala uppvärmningen med följd att vi sett en stark utveckling och innovation mot koldioxidfria, eller koldioxidreducerade, alternativ för material, produkter och processer. Kanske tydligast i skiftet mot elektrifiering av transporter och mobilitet. Det finns dock andra områden som också kräver uppmärksamhet och i rapporten ”Hur ska Sverige bli mer cirkulärt” (Svenskt Näringsliv) refereras till en Trippelkris där vi, utöver klimatpåverkan, ser en starkt negativ trend vad gäller natur och biologisk mångfald samt ökade skadliga föroreningar och avfall (tänk flytande plastkontinenter, skadliga nivåer av partiklar i stadsmiljöer, PFAS i isbjörnar i Arktis, etc.).

FNs Resurspanel slår fast i sin rapport för 2024 att man underskattat vikten av klimatpåverkan från utvinning och förädling av resurser och material. Resursförsörjningen står för mer än 60 procent av genereringen av växthusgaser, 40 procent av hälsoskadliga partiklar i luften samt hela 90 procent (!) av förlusten av biologisk mångfald. Detta inkluderar både utvinningen av mineral genom främst gruvdrift och våra system för att odla och skörda biomassa (främst skogsnäringen här i Sverige). Men då är det väl bara att bromsa resursutvinningen?

Nej, tvärtom måste materialförsörjningen utvecklas drastiskt för att möta upp utmaningarna med övergången till ett hållbart samhälle. Som ni ser hamnar materialförsörjning i ett skruvstäd. Å ena sidan kraven på minskade utsläpp, ökad energi- och produktionseffektivitet och ökat utbyte av råmaterialen, samtidigt som man i högre utsträckning beaktar miljö och biologisk mångfald. Å andra sidan behövs en ökning av materialframställning för att möta behoven av fossilfri energiproduktion och för att fasa ut fossilbaserade material. Man måste alltså producera mer, men gå mer varsamt fram; arbeta effektivare, men samla in mer information och göra mer bedömningar. Helt klart står utvinning och förädling av material inför en tid av kraftigt ökade krav.

Biomassa och skog

För Sveriges del handlar biobaserade material mycket om skogen och den biomassa som produceras där. Många sätter mycket hopp till skogen, som kan bemöta den pågående trippelkrisen på flera sätt. Dels fungerar skogen som en kolsänka som aktivt sänker mängden koldioxid i atmosfären genom att binda in och lagra den. Dels så förväntas skogsbaserade produkter ersätta fossilbaserade, både som material och som kemikalier. Samtidigt lyfts frågan om skogsbrukets påverkan på biodiversitet och ekologiska system. Skogsnäringens Forskningsagenda (2023) pekar på ett starkt behov av forskning för att kunna ha en chans att möta alla dessa behov.

Kunskap och stöd för skogsägare och brukare behöver tas fram och spridas för att säkra hållbart och långsiktigt arbete med skogsskötsel som kan både öka tillväxten och bevara biologisk mångfald. Här krävs också en proaktiv utvärdering av den påverkan som klimatförändringen innebär; framför allt temperatur, skador och skadedjur.
Ökat träbyggande kräver grundläggande forskning kring beständighet, brandskydd, transportegenskaper med mera
Nya processer behöver utvecklas för att tillvarata större delar av biomassan som skördas. Ekonomiska och skalbara lösningar för att bättre utvinna och utnyttja de sidoströmmar som skapas i form av lignin, hemicellulosor och extraktivämnen.
Användningen av skogsråvara i produkter som traditionellt tillverkats av fossila råmaterial kräver innovation och utveckling för att leverera efterfrågad prestanda. Förpackningar, till exempel, skulle behöva bli 100 % biobaserade och kunna fungera i återvinningssystemet samtidigt som de levererar efterfrågade barriärfunktioner för gas och fukt.
Även processerna i fiberåtervinningen behöver utvecklas och bli mer effektiv för att förlänga livscykeln för fiber.

Mineral och metall

En IVA-rapport från 2024 lyfter fram Sverige som ett föregångsland när det gäller arbetet med hållbarhet inom gruvindustrin, tack vara våra höga krav. Vi har också goda mineraltillgångar, inklusive kritiska metaller, och en fördelaktig energimix med lågt klimatavtryck.

Högre krav på hållbarhet och miljöhänsyn är också en av faktorerna som gör att Sverige, och Europa som helhet, idag ligger efter vad gäller volymer i utvinning och även förädling av metaller och mineral. Dessvärre betyder det också att gruvindustrin globalt har en starkt negativ påverkan på natur, miljö och socioekonomi i många av de länder där utvinningen sker. Dessutom har det skapat en situation där både kompetens och infrastruktur för utveckling är begränsad, särskilt i Sverige.

Gemensamma utmaningar

Några faktorer som kommer att kräva utveckling i alla materialproducerande värdekedjor är gemensamma.

Energieffektivisering. Ingenting överraskande eller nytt, men alla steg måste fortsatt arbeta med energieffektivisering för att minska förbrukningen av energi.
Spårbarhet. För att säkerställa hållbarhetsstatus och underlätta effektiv materialåtervinning och återbruk kommer mer data och information att behöva samlas in och redovisas för allt fler material och produkter längs olika värdekedjor. Det kommer också att ställas högre krav på de analyser som görs av material och produkters klimatpåverkan.
Restströmmar och materialeffektivitet. För att kunna göra mer av mindre krävs processutveckling och innovation som möjliggör att på ett ekonomiskt hållbart sätt utvinna och valorisera material och kemikalier.
Cirkulär ekonomi. För en fungerande cirkulär ekonomi krävs utveckling av affärsmodeller, utökade strategiska partnerskap och samarbeten med en holistisk syn på värdekedjor.

Elefanten

Är du nu som jag, så kanske du redan har en känsla för elefanten i rummet. Som materialforskare och teknikintresserad så dras jag lätt med av alla möjligheter som vi ser till hållbar utveckling och övergången från fossila till hållbara material och lösningar. Och det är ofta det som är fokus i olika prognoser och rapporter, och det som många av oss på RISE fokuserar på. Alla möjligheter som finns till eleganta och smarta lösningar som ersätter dagens klimatbelastning med något mycket bättre.

Men, och det lyfts faktiskt av FNs Resurspanel, ett gigantiskt arbete behöver göras vad gäller vårt samhälle, våra värderingar och vår kultur, bort från ett konsumtionsinriktat slit-och-släng tänk. Framförallt för oss som lever i höginkomstländer och som redan har en hög levnadsstandard. Det är i första hand vi som måste bromsa och omforma vad vi tänker oss som livskvalitet. I rapporten talar man om ”de-coupling”, alltså att frånskilja vad som skapar levnadsstandard från det som är klimatbelastande. Vi blir tydligen inte lyckligare, eller mår bättre, av högre klimatpåverkan. I dagsläget används sex gånger så mycket material per person i höginkomstländer jämfört med låginkomstländer och den här klyftan måste jämnas ut samtidigt som den totala användningen av resurser måste bromsas. Det innebär att det är vi som använder mest som måste bromsa mest, samtidigt som vi tillåter viktig utveckling i låginkomstländer för att nå en bättre levnadsstandard där den behövs som mest. Och det är här vi, du och jag, i smått och stort, behöver se vår delaktighet och vår möjlighet att gå först. Att minska på matsvinnet, tänka på hur vi konsumerar kläder, prylar och resor och verkligen ta oss en funderare över vad som gör oss lyckligare.

För om vi ska lyckas äta den här elefanten måste vi alla ta oss en tugga.

Läs mer under "Relaterat" nedan om hur vi på RISE positionerar oss för att skynda på och stödja omställningen till ett mer cirkulärt och hållbart samhälle.