Anna Rydberg
Senior forskare
Kontakta AnnaFör att främja innovationer inom jordbruks- och livsmedelskedjan krävs mer öppna, delade digitala data från offentliga aktörer än vad som finns idag. Projektet Agrifood Data Workshop, ADW, har tagit fram en prototyp av ett nytt digitalt verktyg som kan komma att underlätta processen. Men enbart verktyg löser inte denna komplexa samhällsutmaning.
Data- och informationsdelning är högt upp på agendan i samhällsdebatten idag. För att kunna skapa innovationer på delade data behöver informationen göras digitalt tillgänglig på ett automatiserat och öppet sätt. EU vill främja detta genom Dataförvaltningsförordningen - en ny lagstiftning som gäller sedan september 2023. Syftet med förordningen är att ställa om till en datadriven ekonomi, vilket bland annat kräver att offentliga aktörer ska ”tillgängliggöra data på ett enkelt sätt som möjliggör vidareutnyttjande av data för andra ändamål”.
Ett problem är att myndigheter idag har svårt att leva upp till förordningen. Mycket data innehåller känsliga uppgifter, som till exempel sekretess- eller personuppgifter. Idag maskeras känslig information manuellt innan den lämnas ut, vilket är ineffektivt, dyrt och tidskrävande. För att kunna leva upp till den nya förordningen på ett effektivt sätt behövs en smidig automatisering. För intern datadelning mellan myndigheter pågår däremot redan ett stort arbete där Myndigheten för digital förvaltning (Digg) leder ett arbete med att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur kallad Ena. Målet med Ena är att det ska finnas en digital infrastruktur som löser förvaltningsgemensamma grundläggande behov som att till exempel kunna utbyta information säkert och effektivt.
Mot bakgrund av kraven i förordningen har projektet Agrifood Data Workshop (ADW) arbetat fram en prototyp av ett nytt digitalt verktyg. Verktyget ska möjliggöra för myndigheter att automatiskt klassificera, det vill säga identifiera och skydda personlig, säkerhetsklassad och känslig information som sedan kan delas för bredare användning för olika ändamål.
Inom jordbruks- och livsmedelskedjan är det många myndigheter som hanterar den data som passerar längs kedjan. Men det är inte bara myndigheter längs livsmedelskedjan som behöver stöd för hur de ska kunna dela data effektivare. På ett webbinarium som arrangerades av dataverkstaden, medverkade runt 40 olika myndigheter från flera olika branscher. På mötet demonstrerades prototypen av verktyget som utvecklats i projektet. Det visar att intresset från myndighetshåll för hur data kan delas effektivare är stort. Det visar däremot också att det finns en hel del kvar att göra innan säker automatiserad datadelning kommer att bli verklighet.
Utmaningen är att verktyg inte ännu löser allt som behöver komma på plats för att ställa om till en datadriven ekonomi.
Victor Kardeby, forskare inom digitala kommunikationssystem på RISE, är en av deltagarna i Agrifood Data Workshop som varit med och utvecklat prototypen av verktyget.
”Verktyget fungerar som ett slags stöd som ska hjälpa till att klassificera, eller snarare dela in, information enligt en myndighets egen fördefinierade säkerhetsklassificeringsmodell. Verktyget kan också varna om data som myndigheten försöker dela inte följer de regler som man ställt in. Företag och privatpersoner får tillgång till rikare data från myndigheter, vilket underlättar skapandet av innovativa tjänster utan risk för att risk att bryta mot sekretess- och personuppgiftsbestämmelser, säger Victor.
Frida Sporre, som arbetar på Jordbruksverkets näringsutvecklingsenhet, berättar om bakgrunden till prototypen:
”2020 fick Jordbruksverket ett regeringsuppdrag om att genomföra en förstudie med lösningsförslag för en databasinfrastruktur för lantbruket. Regeringsrapporten rekommenderade även att Jordbruksverket själva skulle dela mer data. Något vi behöver mer kunskap kring, men även verktyg för att genomföra. Därför passade det bra att vi fick möjlighet att tillsammans med RISE genomföra en dataverkstad och ta fram ett klassificeringsstöd”, förklarar Frida.
Precis som Frida Sporre säger ovan, så behöver Jordbruksverket, men även andra myndigheter verktyg för att leva upp till kraven om öppna och delade data och dela data mer effektivt. Utmaningen är att verktyg inte ännu löser allt som behöver komma på plats för att ställa om till en datadriven ekonomi.
För att kunna dra nytta av verktyget krävs att myndigheten redan har ett regelverk på plats som beskriver hur olika data ska klassificeras. Det hjälper nämligen inte verktyget till med, utan det använder sig bara av myndighetens regelverk för att verkställa klassificeringen. Regelverk för klassificering av data innehåller alltid tre delar; konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet (KRT). Prototypen fokuserar än så länge bara på en del av säkerhetsklassningen, konfidentialitetsdelen.
Dataförvaltningsförordningen medför att myndigheter ställs inför en hel del frågor som hur det här ska kunna genomföras i praktiken i verksamheten. Bland annat kommer det krävas helt nya sätt att arbeta på, med delvis ny kompetens och framför allt organisation. Kostnadsfrågan är också klurig, där det kan kännas tungt att lägga tid på att serva andra utanför den egna verksamheten. Men att få tillgång till data behöver inte vara gratis. Myndigheten har rätt att ta skäligt betalt för att dela den.
Idag omformar den tekniska utvecklingen och digitaliseringen hela livsmedelssektorn. Något som självklart leder till genomgripande förändringar i livsmedelskedjan – en bransch som alltid har varit en komplex struktur av processer och relationer. Här innebär datadrivna tjänster en unik möjlighet att förbättra varje länk i denna kedja. Genom att utnyttja data kan vi inte bara lösa många av de utmaningar som livsmedelsindustrin står inför, utan också skapa en framtid som är effektivare, och mer lönsam och hållbar.
Genom att göra mer data tillgänglig för fler kan vi skapa fler innovationer av data. Redan idag arbetar många innovativa företag i livsmedelskedjan med datadrivna tjänster. Något som jag reflekterar över i ett kommande blogginlägg som kommer ha fokus på vilken typ av affärsmodeller som kan baseras på öppna och delade data och hur ett av dagens innovativa start up-bolag ser på detta.
ADW är en nationell dataverkstad för jordbruk och livsmedel, som leds av RISE tillsammans med bland annat Jordbruksverket och finansieras av Vinnova och Landsbygdsprogrammet tillsammans med Sensative, Logical Clocks. Målet med dataverkstaden är att förmedla stöd, verktyg och metoder till aktörer som vill veta hur de kan dela sina data, med fokus på legala aspekter och säkerhet.
Läs mer:
ADW – en nationell dataverkstad
Ena - en förvaltningsgemensam digital infrastruktur
Genomförande av EU:s dataförvaltningsförordning