Så kan delad data leda till fler innovationer i livsmedelskedjan

I ett tidigare blogginlägg lyfte jag vikten av att offentliga aktörer ska kunna dela med sig av öppna data för att bana väg för en datadriven ekonomi.  Här reflekterar jag vidare kring hur delade data kan leda till fler innovationer i livsmedelskedjan.

För att undersöka om, och på vilket sätt, innovativa företag arbetar med datadrivna tjänster i livsmedelskedjan, skickades en enkät ut inom ramen för projektet Agrifood Data Workshop (ADW), en dataverkstad för jordbruk och livsmedel. Enkäten skickades till företag som fått innovationsstöd från EIP Agri. Undersökningen gav inga statistiskt säkerställda svar, men ger ändå ge en liten fingervisning av nuläget. Av de företag som angav att de delar data har bara en liten del av företagen en intäktsmodell kopplad till sin datadelning. Det är inte heller vanligt att företagen i sina produkter nyttjar data som de betalar för från externa parter. Svaren antyder att det än så länge inte är särskilt vanligt med datadrivna innovationer och tjänster i livsmedelskedjan. Eller så kan det vara så att företagen inte ser på sina produkter och tjänsterna som datadrivna, just för att data i viss mån alltid används för att fatta välgrundade beslut. Så vad är egentligen en datadriven tjänst?

Datadrivna tjänster

Ett företag inom livsmedelskedjan som arbetar för att underlätta för lantbrukare att både samla in och dela data relevant för jordbruket är Agronod. De arbetar med att utveckla och etablera en nationell datainfrastruktur där lantbrukare och branschaktörer kan dela och hantera data i en säker och konkurrensneutral miljö. I dag kan lantbrukare välja att via Agronod-plattformen dela data kopplat till precisionsodling, insatsvaror, markkartering, och nöt- och mjölkproduktion. Det kan i framtiden också bli aktuellt att integrera data från öppna datakällor, som exempelvis väderdata, så länge det skapar värde för svenskt lantbruk.

”För att skapa nytta och värde för lantbrukare, både i form av nya lösningar och enklare hantering av data, behövs det integrationer till så många system som möjligt som genererar data kopplat till gården. Det är viktigt att poängtera att datadelning alltid sker på lantbrukarens villkor. Det betyder att det är lantbrukaren som väljer vilken data som ska delas, till vem och i vilket syfte. Lantbrukare kan välja att dela sin data med lösningar där de ser en tydlig nytta, eller där datadelning kan underlätta administrationen av deras verksamhet.” säger Emilia Liljeström, vd för Agronod. 

Agronods plattform möjliggör olika tjänster kopplade till datadelning. Först ut att lanseras var Agrosfär, ett verktyg för effektiv klimatberäkning och -rapportering på gårdsnivå. Under våren har ytterligare tre lösningar baserade på plattformen lanserats; synkronisering av data mellan system från Hushållningssällskapet och Dataväxt, Lönsamhetslagret från Hushållningssällskapet för ekonomiuppföljning och benchmarking samt minskad administration genom återanvändning av data där datapunkter i Växas plattform MinGård överförs automatiskt till Arlas klimatberäkningsverktyg.

Affärsmodeller

I media har data ofta lyfts fram som en riktigt guldgruva, bland annat eftersom det finns möjlighet att dela data mot betalning. Men här behöver vi nog se upp! Visst kan det gå att skapa intäktsmodeller, men som Emilia också säger: ”Data i sig är inte det nya guldet; det är kombinationen och vidareförädlingen av data som kan skapa verklig nytta och innovativa lösningar.”

Några exempel på affärsmodeller som förekommer i livsmedelskedjan idag är olika typer av abonnemangsmodeller, medlemsavgifter eller betalning per transaktion. Agronod tar ut en avgift för den som vill bygga lösningar baserat på infrastrukturen, där ett grundläggande villkor är att den som efterfrågar data själva måste stå för erbjudandet till lantbrukaren. Anledningen är att svenska lantbrukare inte är Agronods kunder, utan snarare viktiga användare. 

Utmaningar med datadelning

Många aspekter av datadelning är abstrakta och komplexa, och för branschen är det ett nytt område. Det innebär att kunskapen om möjligheterna med datadelning, och vad skulle det kunna innebära för utvecklingen av innovationer och nya tjänster genom att kombinera data från olika källor är relativt låg. Det är en utveckling som kräver tillgång till data. För att aktörer som sitter på data ska vilja och kunna dela med sig av den på ett tryggt sätt i stor skala krävs att många saker är på plats som hanterar;

• säkerhet
• integritet 
• avtal

Att då kunna nyttja en dataplattform som Agronods som hanterar dessa frågor underlättar därför betydligt. Vi kommer därför kunna se betydligt fler datadrivna tjänster i livsmedelskedjan framöver. Det pågår också en hel del datadelningsinitiativ på EU-nivå som, om de faller väl ut, kommer komma även den svenska marknaden till del i framtiden.

Om Agrifood Data Workshop

ADW är en nationell dataverkstad för jordbruk och livsmedel, som leds av RISE tillsammans med bland annat Jordbruksverket och finansieras av Vinnova och Landsbygdsprogrammet tillsammans med Sensative, Logical Clocks. Målet med dataverkstaden är att förmedla stöd, verktyg och metoder till aktörer som vill veta hur de kan dela sina data, med fokus på legala aspekter och säkerhet.
Läs mer: ADW – en nationell dataverkstad

Läs mer om projektet, Agronod och exempel på nyttan med AI: 

 Agrifood Data Workshop (ADW) - Dataverkstad för jordbruk och livsmedel | RISE

Agronod

 State-of-AI-by-RISE_2024.pdf