Daniel Richardsson
Innovations-och processledare
Kontakta DanielHar du någonsin undrat varför vissa instruktioner leder till konkret handling medan andra bara skapar förvirring och lämnar människor osäkra?
I rollen att leda och organisera människor för innovation står vi inför utmaningen att inte bara inspirera och informera, utan att även ge tydliga instruktioner som driver på förändring, förnyelse och omställning, vilket lyckas förverkliga eller omfördela värde och främja innovation.
Högt instruktionsvärde är sådant som ger oss svar på frågan: ”Hur skall jag göra?” (Lind & Lisper, 1990, s. 23). Själva ”instruktionsvärdet beskriver i vilken grad en utsaga [uppgift, uttalande, påstående, yttrande] kan bidra till en persons medvetna förändring av handlandet i en specifik situation” (s. 23).
Ett sätt att skapa högt instruktionsvärde är att tillsammans med andra använda sig av och tydliggöra svar på de sex frågorna: VAD? VARFÖR? för VEM/VILKA? NÄR? VAR? HUR? (Elvnäs & Söderfjäll, 2023, s. 73; 2024, Kära ledarskap). Samt att skapa än högre instruktionsvärde med svaren på den sjunde och åttonde frågan: Med hjälp av vilka RESURSER? Och med hjälp av vems och vilkas STYRKOR och TALANGER? (Richardsson, 2024, personlig kommunikation).
Dessa frågor är stärkande och ökar ”respekten för människan” och ”respekt för människans yrkesskicklighet” (Ljungblom & Lennerlöf, 2022), och gör det lättare för oss att bidra med varandras unika styrkor, mer tydligt och uttalat, utifrån rådande förutsättningar.
Instruktionsvärde kan ställas i kontrast till försvarsvärde, som kan användas för att försvara ett handlande (Lind & Lisper, 1990, s. 24).
Försvarsvärden kännetecknas av att vara abstrakta begrepp på en högre nivå, viktiga "självklarheter som alla håller med om" (Elvnäs, 2017, s. 92). Dessa värden saknar tydlighet kring hur vi ska göra något. Exempel på försvarsvärden kan vara ”delaktighet, samsyn och kundförståelse” (s. 92) eller innovationsledningens åtta självklara principer lösryckta från sina konkreta exempel: systemansats, anpassningsförmåga, hantering av osäkerhet, utnyttja insikter, kultur av kreativitet och effektivt genomförande, strategisk riktning, framtidsinriktade ledare på alla nivåer samt förverkligande av värde (ISO 56001:2024).
Försvarsvärde tenderar att vara abstrakta, medan instruktionsvärde ger tydliga vägar framåt som leder till förändrat agerande. Vi förstår rent konkret hur vi skall göra ”kreativa framsteg i meningsfullt arbete” (Amabile & Pratt, 2016).
Som ledare för innovation behöver vi vara närvarande och medvetna om riskerna med att använda abstrakta begrepp som saknar tydligt instruktionsvärde. I stället för att prata om försvarsvärdet ”delaktighet” behöver vi fokusera på - det som behöver göras - för att leda till delaktighet (Elvnäs, 2017, s. 92).
”Människans agerande stimuleras av tydlighet i hur något ska göras. Om något är otydligt utvecklas i stället ett mått av otrygghet, osäkerhet och rädsla” (Elvnäs, 2017, s. 92) och det skapar ökad förvirring på bekostnad av ett fokuserat görande. Ett görande som påtagligt stimuleras och underlättas av frågor och svar på: VAD? VARFÖR? för VEM/VILKA? NÄR? VAR? HUR? Med hjälp av vilka RESURSER? Och med hjälp av vems och vilkas STYRKOR och TALANGER?
Det gör en positiv skillnad att tillsammans göra framsteg och skapa lärande i arbetet med: 1) att tydliggöra avgörande instruktionsvärden (de åtta frågorna och deras svar) och 2) med valda tidsintervaller följa upp och ge återkoppling på a) genomförda handlingar och b) eventuellt uteblivet agerande på grund av lågt instruktionsvärde.
Ett ökat fokus på framsteg och lärande tillsammans med respekt för människan och hennes yrkesskickligheter samt att tydliggöra, följa upp och återkoppla kring instruktionsvärden bidrar naturligt till utveckling av individers, teamens och verksamheternas hållbara värdeskapande samt arbetet med att "förverkliga nytt eller omfördelat värde – innovation" (ISO 56001:2024).
Inom metodiker som Corporate Storytelling, Brand Story och Storytelling används de sju frågorna: När, Var, Vem/Vilka, Vad, Varför, Hur samt Med hjälp av vem och vilka? (Mossberg & Johanson, 2007, s. 47). Genom att bygga upp våra framstegsberättelser med hjälp av dessa frågor säkerställer vi ett bättre lyssnande hos mottagarna.
Storytelling fokuserar på att engagera mottagarna genom att berätta en historia. Corporate Storytelling handlar om att presentera företagets identitet och värderingar genom berättande.
I Brand Story skiftar vi fokus till kundens situation, där kunden intar huvudrollen. Det handlar inte om vår produkt eller tjänst, utan om hur vårt erbjudande fungerar som en guidande expert i berättelsen. På så sätt blir vårt erbjudande en del av lösningen på kundens situation och avgörande för deras resa mot uppsatta mål och önskvärda lägen.
I slutändan handlar det om att hjälpa varandra att gå från prat till handling. När vi fokuserar på att skapa högt instruktionsvärde genom tydliga och konkreta svar på viktiga frågor, lägger vi grunden för framsteg och ett långsiktigt hållbart värdeskapande.
Det är genom att göra detta tillsammans som vi skapar verklig förändring, förnyelse och innovation i en omställd tillvaro, och bygger en hållbar och blomstrande framtid – ett framsteg och lärande i taget, med hjälp av nästa livgivande instruktionsvärde.
Hur vill du börja använda dig av högt instruktionsvärde i ditt arbete idag? Vilka små justeringar är du lockad att göra för att möjliggöra meningsfulla framsteg? Och i nästa situation som du möter – vilken värdefull fråga vill du klargöra svaret på tillsammans med andra?
Amabile, T. M., & Pratt, M. G. (2016). The dynamic componential model of creativity and innovation in organizations: Making progress, making meaning. Research in Organizational Behavior, 36, 157-183. https://doi.org/10.1016/j.riob.2016.10.001
Elvnäs, S. (2017). Effektfull: Ledarskap som gör skillnad. Liber.
Elvnäs, S., & Söderfjäll, S. (2024). Kära ledarskap [Podcast]. Tillgänglig på: Apple Podcasts och Spotify.
ISO 56001:2024. (2024). Innovation management system – Requirements with guidance for use. International Organization for Standardization (ISO).
Lind, G., & Lisper, H.-O. (1990). Samtal för förändring. Natur & Kultur.
Ljungblom, M., & Lennerlöf, L. (2022). The Lean principle respect for people as respect for craftsmanship. Journal of Work-Applied Management, 14(1), 75-86. https://doi.org/10.1108/IJLSS-06-2020-0085
Mossberg, L., & Johanson, U. (2007). Storytelling: Marknadsföring i upplevelseindustrin. Studentlitteratur.
Richardsson, D. (2024). Instruktionsvärde och innovation [Personlig kommunikation].