Kristina Mjörnell
Affärsutvecklare
Kontakta KristinaByggbranschen börjar få stora problem i spåren av kriget i Ukraina. Det är brist eller stora prisökningar på kakel, massivt trä, plåt, och armeringsjärn. Med högre priser och brist på material måste vi använda de byggnader och de material som vi redan har mer effektivt och reparera och renovera dem så att de håller länge.
På kort sikt är det förstås viktigt att kunna färdigställa de projekt som är igång men det är också viktigt att vi ser över behovet av byggnader eller rättare sagt behovet av byggda ytor för olika aktiviteter. Det finns en stor potential att använda befintliga byggnader mer effektivt såsom att använda mindre yta per aktivitet eller att dela på ytor över tiden. Idag vet vi att många lokaler står tomma större delen av dygnet/veckan, vilket är ett slöseri med resurser. Sverige har dessutom en av de högsta boendeytorna per person i världen.
De senaste åren har mycket fokus legat på hållbart byggande och då har det handlat mycket om hållbar nyproduktion men jag tror att fokus måste flyttas till hållbar förvaltning och hållbar renovering och att ta vara på de byggnader som redan finns och använda dem mer effektivt. Varje ny byggnad som byggs eller nytt material eller produkt som sätts in i en befintlig byggnad medför ett klimatavtryck men är även en resurs som förbrukas.
När det är brist på material och högre priser ska vi förstås ta vara på de byggnader och de material som vi redan har och reparera och renovera dem så att de håller länge. Den dagen man river, återbruka produkter och material och återvinna om det inte går att återbruka direkt.
Vi kan börja med att bevara och vid behov renovera befintliga konstruktioner och material för att förlänga livslängden, göra förebyggande åtgärder för att förebygga skador t ex fuktskador i våtrum och läckage, se över taktäckning, anslutningar vid fönster, tätskikt i våtrum, källare/grund och vid tecken på förändring eller skada så undersöka orsaken och åtgärdas direkt.
Egentligen tror jag att man faktiskt var väl så duktig på att tänka på hållbarhet förr. Man var mer varsam med sina resurser och att saker skulle hålla länge och gå att reparera. Ett kök skulle hålla i 20-30 år kanske längre. Man slipade och målade om, vitvarorna höll i många år och kunde t o m repareras. Idag slänger man ut kök och vitvaror när en ny ägare kommer in, golv slits ut och väggar tas ned. Man prioriterar att renovera ytskikt och inredning istället för de tekniskt viktiga renoveringarna som förlänger byggnadens och komponenternas livslängd.
Jag tror att det största hindret idag för hållbar renovering är attityden till befintligt kontra nytt. Attityden att nytt är finast måste förändras! Vi måste gå från slit och släng till att ta vara på våra resurser. Vi måste höja vår kunskap och kompetens både hur man designar en varsam renovering, bygger om eller anpassar en byggnad till annan användning och hantverkskunskap om hur man renoverar och bygger om. Vi behöver en ny trend som främjar att använda befintligt, bevara, renovera, ta till vara och rusta upp.
För att komma till önskat läge krävs: Mer kunskap och information om varsam renovering. Högre beskattning på material och produkter istället för på arbetet. Klimatdeklarationer även för befintliga hus och en koldioxidbudget både för drift och material och produkter som sätts in både i nya och befintliga byggnader.
Positiva effekter för ägare av fastigheter blir bättre hushållande med resurser, material, energi, bevarande av kulturvärden, större efterfrågan på kvalitetsprodukter/material som håller länge, och högre uppskattning av det befintliga beståndet/material, produkter/design och dess värden och lägre kostnader i framtiden för skador och fel.
Om vi misslyckas med det så kommer vi att få leva med fortsatt resursslöseri, hög klimatpåverkan från byggsektorn vilket innebär att vi inte kommer att nå våra klimatmål, höga kostnader för byggmaterial, höga byggkostnader vilket i sin tur innebär höga hyreskostnader, höga kostnader för skador och förlorade kulturvärden. Nya material och produkter som sätts in har ofta låg kvalitet och kort livslängd och är svåra att reparera vilket innebär höga kostnader i framtiden för att reparera det vi bygger idag.
Kan krisen med brist på byggnadsmaterial och skenande kostnader leda till en positiv utveckling i branschen? Ja, jag tror att det kan påskynda den omställning mot ett mer hållbart och cirkulärt byggande, renovering och förvaltning som vi redan påbörjat. Vi har helt enkelt inte råd att inte se det befintliga byggnadsbeståndet som en fantastisk resurs och använda och bevara det som redan finns.