Nutritional LCA - vad är det och vad kan det användas till?

Det finns ett ökande intresse för att införa närings- och hälsoaspekter i bedömning av livsmedels miljöpåverkan. En föreslagen metod för att göra det kallas nutritional LCA. Genom nutritional LCA är det möjligt för aktörer i livsmedelssystemet att inkludera ett mer holistiskt hållbarhetsperspektiv på livsmedel.

Livscykelanalys (LCA) är en standardmetod som används för att utvärdera en produkts miljöpåverkan. När det gäller livsmedel uttrycks resultaten ofta som "miljöpåverkan per kg produkt". På senare tid har intresset ökat för metoder som gör det möjligt att även relatera miljöpåverkan till ett livsmedels näringskvalitet eller hälsoeffekt, vilket anses vara mer i linje med ett livsmedels huvudsakliga funktion – det vill säga, att tillföra näringsämnen. En sådan metod är så kallad nutritional LCA (n-LCA). Även på svenska används vanligen den engelska termen.

För att förstå mer om vad nutritional LCA är och hur det kan användas till ställde jag några frågor till min kollega Marta Bianchi, som är forskare inom RISE kompetensgrupp hållbar nutrition, med expertis inom nutritional LCA.

För det första, varför är det intressant att kombinera livsmedels påverkan på hälsa och miljö?

- Sammanvägningen av dessa två dimensioner är kärnan i kompetensområdet hållbar nutrition. Genom sammanvägningen är det möjligt att identifiera nödvändiga förändringar för att optimera näringskvaliteten eller hälsoeffekterna och samtidigt minimera miljöpåverkan, på produkt-, måltids- eller kostnivå. Med enklare ord är målet att identifiera lösningar för att underlätta livsmedelssystemets förflyttning i en både hållbar och hälsosam riktning.

Så nutritional LCA är ett verktyg som kan användas för att styra mot win-win-lösningar för miljö och hälsa?

- Ja, nutritional LCA är en metod där närings-, hälso- och miljöbedömningar integreras. Ett vanligt tillvägagångssätt är att använda ett mått på näringsmässig kvalitet som funktionell enhet. Den funktionella enheten är den referensmängd av livsmedlet, för vilken miljöpåverkan beräknas. Detta mått kan vara så enkelt som mängden av ett enskilt näringsämne, till exempel proteininnehåll. Men en näringsmässig funktionell enhet kan också baseras på mer komplexa indikatorer, där flera näringsämnen och livsmedelskomponenter beaktas. Ofta används olika mått som anger livsmedlets näringstäthet.

- Jag brukar ofta använda ett enkelt exempel för att förtydliga begreppet näringsmässig funktionell enhet. Om vi jämför klimatpåverkan från morötter och rött kött per viktenhet, till exempel per 100 g, skulle köttet ha cirka 175 gånger högre miljöpåverkan jämfört med morötter. Om vi däremot jämför dessa två livsmedel med järninnehåll som funktionell enhet skulle köttets relativa miljöpåverkan vara lägre - endast 13 gånger högre jämfört med morötter.

Baserat på exemplet ovan förstår jag att valet av funktionell enhet i hög grad påverkar resultaten när man jämför den relativa miljöpåverkan av livsmedel. Kan du utveckla detta?

- Ja, valet av funktionell enhet är avgörande! Det här är ett område där det bedrivs aktiv forskning, och antalet artiklar som behandlar de metodologiska aspekterna kring valet av en lämplig nutritionell funktionell enhet ökar varje år.

- Ur ett folkhälsoperspektiv pekar forskare ofta på vikten av att inkludera näringsämnen som kan vara bristfälliga i kosten, när man identifierar en lämplig nutritionell funktionell enhet. Till exempel introducerade nyligen forskare vid University of Ottawa, University of California and Global Alliance for Improved Nutrition en funktionell enhet med fokus på mikronäringsämnen, där de näringsämnen som löper störst risk för brist globalt beaktas. I deras fall var vitamin A, vitamin B12, folat, kalcium, järn och zink de prioriterade näringsämnena.

På RISE har vi gjort en del forskning kring en svensk skräddarsydd nutritionsindikator. Kan du ge några detaljer om detta?

- Ja, i samarbete med Göteborgs universitet har RISE utvecklat och validerat en version av det så kallade Nutrient Rich Foods-indexet, som är skräddarsydd för den svenska befolkningen. Detta index, kallat NRF11.3, innehåller elva näringsämnen som många av oss i Sverige bör äta mer av och tre näringsämnen som vi bör begränsa intaget av. I det Sverige-anpassade NRF11.3-indexet ingår till exempel vitamin D och folat, som är näringsämnen med risk för brist i Sverige.

Med tanke på att viktiga näringsämnen kan variera kraftigt mellan regioner och länder, och att livsmedel också har olika roller i kosten, verkar det utmanande att standardisera metodiken för nutritional LCA?

- Ja, aboslut. Även om forskningen går framåt finns det fortfarande ingen harmoniserad och standardiserad metodik för att genomföra en nutritional LCA. Den mest omfattande översikten av "best praxis" finns i en rapport från en FAO-koordinerad expertgroup, där jag och Elinor Hallström från RISE deltog.

- Utmaningarna ska inte ignoreras, metoden är inte perfekt. Samtidigt finns potentiella fördelar med att uppgradera traditionell LCA för livsmedel med nutritionsperspektivet, genom nutritional LCA. För bästa resultat bör dock nutritional LCA utföras av tvärvetenskapligt team där LCA-utövare, näringsexperter och livsmedelsforskare har ett nära samarbete.

- Om nutritional LCA utförs på rätt sätt ger det möjligheter att inkludera ett mer holistiskt hållbarhetsperspektiv i det strategiska arbetet, produktutvecklingen och kommunikationen av livsmedel.