Kontaktperson
Kristina Knaving
Fokusområdesledare Den uppkopplade individen-Senior forskare och interaktionsdesigner
Kontakta KristinaAtt Sverige ska vara en konkurrenskraftig nation inom AI är en utmärkt vision. Men det är viktigt att tänka på att det måste handla om kvalitet och inte kvantitet.
– Vi behöver inte ha mest AI, utan bäst utnyttjad AI. Då måste vi förstå både teknik och samhälle, säger Kristina Knaving på RISE.
AI är redan en stor del av din vardag, med allt från realtidsförslag på rutter när du kör bil till hur skräppost sorteras bort från din inbox. Men AI kan också vara inblandat i mer samhällsnyttiga utmaningar, som medicinska analyser och åtgärder för att hantera klimatförändringar.
Att AI kan göra stor nytta för såväl individer som samhälle är alla experter överens om. Hur snabbt det bör gå finns det dock delade meningar om.
– Att teknikutvecklingen går fort är inte nödvändigtvis ett problem. Tekniken i sig är ju ofta neutral. Däremot går adoptionen snabbt just nu och det är mycket hype runt AI. Självklart ska vi ta tillvara de positiva effekterna av AI, men vi måste samtidigt vara medvetna om riskerna, säger Kristina Knaving, senior forskare på RISE.
Hon menar att dagens debatt kring AI saknar bra mötespunkter mellan teknik och samhällsförståelse.
– För det är ju egentligen inte tekniken i sig vi vill ha, utan det är resultaten vi vill åt. Vi vill ha ett samhälle med välmående, lyckliga människor. Det är där Sverige borde bli ledande: vi behöver inte ha mest AI, utan bäst utnyttjad AI. Då måste vi förstå både teknik och samhälle, och prata mer om vad vi vill och behöver, säger hon.
En svårighet när det kommer en ny teknik som AI är att ha en balanserad och realistisk syn på vad den kan innebära. Det är lätt att överdriva såväl möjligheter som hot, konstaterar Peter Ljungstrand, senior forskare och marknadschef på RISE.
– Det tar tid innan vi verkligen förstår dess för- och nackdelar, och vilka konsekvenser vi kan förvänta oss. AI är en extremt potent och disruptiv teknik, det vill säga att den förändrar och omkullkastar många av dagens sanningar, säger han.
En av de aspekter som han anser att det är viktigt att bevaka är hur AI påverkar demokratiska värden och kritiskt tänkande.
– Det finns en maktkoncentration i och med att det är ett fåtal företag som kontrollerar generativ AI och de stora språkmodellerna. Det blir svårt med transparens, och vi kan inte vara säkra på att den träningsdata som används för modellerna verkligen speglar demokratiska principer, säger Kristina Knaving.
Det är ju egentligen inte tekniken i sig vi vill ha, utan det är resultaten vi vill åt
AI spelar också en viktig roll i dagens medievärld, där traditionell TV och dagstidningar kontinuerligt tappar mark.
– Vi får en stor del av vår omvärldsbevakning och verklighetsuppfattning via digitala kanaler som i princip fritt kan förändras, manipuleras och skräddarsys utifrån algoritmer. Potentiellt kan AI användas för att påverka genom att anpassa flödet på ett subversivt sätt. Det kan helt enkelt hota självständigt tänkande, säger Peter Ljungstrand.
Men just som Kristina Knaving lyfte fram är tekniken i sig huvudsakligen neutral och det är hur vi använder tekniken som är det intressanta.
– Det blir allt tydligare hur viktigt det är med livslångt lärande för att följa med i utvecklingen och interagera med ny teknik på ett informerat och kritiskt sätt. Särskilt med generativ AI som ChatGPT, eftersom det är en konsumentteknik som används av massor av individer och därför får stor påverkan på vårt samhälle.
De ytterst komplexa frågeställningar som AI-implementering för med sig gör det naturligt att företag och organisationer är villrådiga inför hur de ska ta sig an den nya tekniken.
– Det gäller att vara beredd på att det blir en utvecklingsresa för både medarbetare och organisationen. Det går inte på en dag att förstå AI och hur det kan användas. Det är en läroprocess fylld med ansvarsfullt experimenterande, med målet att det ska vara värdeskapande, säger Peter Ljungstrand.
Experimenterandet innebär närmast ofrånkomligen att det kommer att begås misstag, konstaterar han.
– Det gäller att ha en kultur som tillåter detta, och samtidigt en process som gör att misstagen bara blir små.
Att veta hur man ska navigera i utvecklingen är något som RISE hjälper många verksamheter med, berättar Kristina Knaving.
– Det kan vara allt från att förstå behov och utforma tekniska lösningar till att utbilda medarbetare och ledare för att skapa en djupare förståelse. En viktig utgångspunkt är att ha en iterativ syn på den egna utvecklingen; att det inte går att förvänta sig en färdig lösning, utan att allt måste testas och utvärderas, säger hon.
Peter Ljungstrand lyfter också fram vikten av att kunna ha multipla perspektiv:
– Det här är en så mångfacetterad fråga att det gäller att kunna se saker från många olika håll för att ha möjlighet att överblicka tänkbara positiva och negativa konsekvenser. Det är väldigt svårt för en enskild organisation, och därför kan RISE tvärdisciplinära arbetsmetoder vara värdefulla i det här sammanhanget, säger han.
1. Ta reda på behoven och skapa en grund
2. Experimentera i liten skala
3. Bygg kunskap och tvärvetenskapliga samarbeten
Kontaktperson
Fokusområdesledare Den uppkopplade individen-Senior forskare och interaktionsdesigner
Kontakta Kristina