Svenska näringsplattformens medlemmar

Käppalaförbundet renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öster om Stockholm. Käppalaverket, som ligger på Lidingö, tar också tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp.

Ett av Käppalaförbundets övergripande mål är ”Effektivt resursutnyttjande”, som ska säkerställa att växtnäringsämnen och andra resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Ett arbete kopplat mot detta mål är att ta fram en ny slamstrategi, vilket är en utmaning i väntan på en förändrad lagstiftning samtidigt som de har fått ett nytt verksamhetstillstånd med skärpta utsläppskrav.

En viktiga tillgång är en värdefull produkt innehållande näringsämnen samt ett framgångsrikt uppströmsarbete i organisationen.

Kontakt:
Marianna Berbeyer Cuevas, Resursutvecklare

Cecilia Bertholds, Resursutvecklare

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett forskningsinstitut som förenar tillämpad forskning och utveckling i nära samverkan med näringslivet och det offentliga. IVL Svenska Miljöinstitutet grundades 1966 av staten och näringslivet gemensamt med syfte att bedriva forskning kring industrins luft- och vattenvårdsfrågor. I dag är IVL ett miljöinstitut som fokuserar på långt mycket mer än så. Gemensamt för alla IVLs uppdrag är ett samspel mellan såväl ekologiska som ekonomiska och sociala perspektiv.

IVLs kärnvärden är trovärdighet, framsynthet och helhetsyn. Vår vision är ett hållbart samhälle. Vi driver på omställningen till det hållbara samhället genom att omvandla vetenskap till verklighet, miljöproblem till möjligheter och linjära processer till en cirkulär ekonomi.

IVLs medverkan i Svenska Näringsplattformen grundar sig i en vilja att underlätta omställningen av dagens avloppsslamhantering, mot en mer cirkulär process. Några av de utmaningar som IVL ser, kopplat mot denna omställning, är behov av teknikutveckling, avsaknad av regelverk och avsaknad av affärsmodeller.

IVL kan stötta omställningen genom sin breda kompetens inom främst teknikutveckling och systemanalys. IVL driver, tillsammans med KTH, en forsknings- och demonstrationsanläggning inom avloppsvattenområdet, Hammarby Sjöstadsverk. Hammarby Sjösatdsverk kan nyttjas för både oberoende teknikutvärdering och som referensanläggning. IVL har också sedan lång tid stark kompetens inom livscykelanalys och miljöbedömningar av tekniker och/eller hela system.

För mer information se IVLs hemsida eller Hammarby Sjöstadsverks hemsida.

Kontakt:

Linda Kanders, Gruppchef Miljöteknik, vatten och avlopp

Christian Baresel, Ansvarig för forsknings- och demonstrationsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk

VA SYD renar, kvalitetssäkrar och levererar dricksvatten till 513 380 invånare (2018) i kommunerna Burlöv, Eslöv, Lomma, Lund och Malmö i sydvästra Skåne och tar sen hand om det som spolas ner i våra avlopp. De hanterar skyfall genom att skapa kreativa lösningar för vattnets väg och samlar in avfall och matrester för återvinning och återbruk.

VA SYD har sex övergripande verksamhetsmål, varav ett är ’Produktifiera och ha nyttiggjort restprodukter år 2025’.

Några av de utmaningar som VA SYD möter inom området kretslopp av näringsämnen är: 

• huruvida produkten slam kan vidareutvecklas så att den uppfyller morgondagens krav beträffande hygien, innehåll av oönskade ämnen samt fysikaliska egenskaper.
• att öka återvinningen av näringsämnen utöver fosfor, speciellt kväve.

VA SYDs viktigaste tillgångar i en omställning till näringsämnen i en cirkulär ekonomi är de flera större och mindre avloppsreningsverken inom verksamheten samt att de är en partner inom projektet ’Slamspridning på åkermark’ som pågått sedan 1981.

Kontakt:

David Gustavsson, Forskningsledare och Avloppsbehandlingsprocesser; källsorterande lösningar

Kerstin Hoyer, Utredningsingenjör och Ansvarig för slamfrågor inom projektet Nya Sjölunda

Agneta Thor Leander, Miljöingenjör och expert inom uppströmsarbete; slamanvändning samt representant i Revaq’s styrgrupp

RISE är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar vi till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. Våra 2 800 medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. RISE är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra teknologier, produkter och tjänster.

Några av de utmaningar RISE ser i sammanhanget är att (1) innovation, (2) policys och (3) nya cirkulära affärsmodeller behöver utvecklas och tas fram simultant för att möjliggöra en omställning till en cirkulär ekonomi med ett säkert kretslopp mellan stad och land, produktion och konsumtion, människa och natur. Samtidigt är dessa tre parametrar i sin tur beroende av varandra. Det är lätt att frågan kring näringsämnen i kretslopp hamnar i stiltje på grund av detta moment-22. 

RISE viktigaste tillgångar i en omställning till näringsämnen i en cirkulär ekonomi är:

• en bredd av experter med kompetens inom kretsloppsteknik vad gäller stora och små avlopp, biogas, jordbruk, hela livsmedelskedjan samt affärsutveckling för cirkulär omställning,
• test och demo-sajter liksom
• kunskap kring utveckling av standarder och certifieringar inom ledningssystem, produkt- och personcertifiering till hela den svenska industrimarknaden.

Kontakt:

Elin Kusoffsky, Projektledare med expertis inom resursåterförande avloppsystem

Madelen Malm, Projektledare med expertis inom avloppsystem

Erik Kärrman, Grupp chef Urban Water management och expert inom hållbarhetsanalys

Åsa Myrbeck, Forskare specialiserad på hållbara agrara odlingssystem med fokus på växtnäringsflöden

Serina Ahlgren, Forskare specialiserad på livscykelanalys inom jordbruk, livsmedel och bioenergi

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) driver två avloppsreningsverk i Stockholm; Bromma avloppsreningsverk och Henriksdals avloppsreningsverk. SVOA har ett bolagsmål att sprida minst 80% av sitt avloppsslam på åkermark, samtidigt som lämpliga alternativa slamhanteringslösningar inklusive utvinning av näringsämnen från avloppsströmmar ska utredas.

SVOA är en stor aktör inom avloppsrening och i deras ägardirektiv ingår att bolaget ska ”arbeta aktivt för att kunna öka återvinningen av näringsämnen från avloppshanteringen utan att miljöbelastningen ökar”.SVOA har lång erfarenhet av att arbeta med uppströmsfrågor vilket innebär att slammet håller hög kvalitet. SVOA arbetar uppströms och med ständiga förbättringar för att klara Revaqs krav framöver.

Oklarheter kring framtida lagkrav innebär att det är svårt att ha en strategisk avsättningsplan framåt. Behov av framtida investeringar är otydliga och SVOA följer regeringens beslut efter utredningen om Hållbar slamhantering. SVOA har ett stort behov av att hitta en hållbar lösning för avsättningen av vårt avloppsslam.

SVOA samarbetar även med Stockholm stad i ett pågående projekt för källsorterande system i Norra Djurgårdsstaden (MACRO).

Kontakt:

Ragnar Lagerkvist, Enhetschef Avlopp Miljö

Helena Giers, Utredare framtida slamavsättning

Gryaab samlar in och tar hand om avloppsvattnet från 790 000 personer från Ale, Bollebygd Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille.

Gryaab har i sina verksamhetsmål särskilt uttryckt mål kring resurshushållning i det cirkulära samhället genom följande: 

• Gryaab ska tillvarata näringsämnena i slammet genom att återföra det i kretsloppet.
• Gryaab ska tillvarata energi i slammet (genom biogas och värme).

Gryab har även satt mål för en hållbar framtid genom att de: 

• ska vara nytänkande för att minska miljö- och klimatpåverkan
• ska betrakta avloppsvattnet och dess innehåll som en resurs
• ska arbeta för att minska tillförseln av oönskade ämnen till avloppsvattnet
• ska arbeta för att minska mängden tillskottsvatten i samverkan med ägarkommunerna.

Några utmaningar som Gryaab möter inom området kretslopp av växtnäringsämnen är kunskap och möjlighet till laboratorieanalyser samt osäkerheter kring föroreningar i tillskottsvatten.

Gryaabs viktigaste tillgångar för att bidra till att öka kretsloppslösningar för växtnäringsämnen är deras långa erfarenhet och kunskap i ämnet ihop med samarbeten med andra nyckelpartners. 

Kontakt:

Dag Lorick, Utvecklingsingenjör.

Maria Neth, Industridoktorand med expertis inom systemanalys, processkunskap och hållbarhet

Uppsala Vatten levererade år 2020 19 miljoner m³ dricksvatten, renade drygt 19 miljoner m³ avloppsvatten och producerade ca 14000 ton slam.

Uppsala Vatten tar hand om hushållsavfall från 230 000 personer och under 2020 producerades 6,9 miljoner Nm³ biogas och 61 700 ton certifierad biogödsel till lantbruk.

Uppsala Vatten arbetar aktivt med Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. I affärsplanen har vi extra fokus på målen Rent vatten och sanitet(6), Hållbara städer och samhällen(11), Hållbar konsumtion och produktion(12) och Bekämpa klimatförändringarna(13).

Ett av Uppsala vattens nuvarande mål kopplat till Hållbar konsumtion och produktion är att vi ska aktivt arbeta med resurshushållning och cirkulärt näringsutnyttjande genom att minska bolagets egna avfallsströmmar och bolagets egna vattenförbrukning. Idag produceras biogas, fjärrvärme och näringsämnen till åkermark från spillvattnet och matavfallet i Uppsala. 2020 återfördes allt slam till jordbruksmark och all rötrest från matavfallet användes som biogödsel. För att säkerställa en hög kvalitet på den näring som återförs till åkermark är dessa fraktioner certifierade. Kungsängverket är Revaqcertifierat, och biogödseln från biogasanläggningen på Kungsängens gård är SPCR120-certifierat.

En utmaning som Uppsala Vatten ser är att det under en lång tid funnits en osäkerhet kring eventuellt förändrade lagkrav och vad det skulle innebära för den fortsatta behandlingen och avsättningen för slam.

En av Uppsala Vattens största tillgångar är att vi har verksamheter både inom spillvattenområdet och avfallsområdet som bidrar till nyttigheter till kretsloppet i form av biogas, värme och näringsämnen. Avloppsslammet från Kungsängsverket är Revaqcertifierat och biogödseln från biogasanläggningen är SPCR120-certifierat och de återförs bägge som näring till åkermark.

Kontakt:

Anna Maria Sundin, Utvecklingsingengör, Ansvarig för framtagande av slamstrategi

Cathrin Stock, Miljösamordnare

Sofie Boman, Miljöcontroller VA

Elin Belleza, Avfallsstrateg

Lisa Fernius, Projektledare

Johanna Andersson, Utredningsingenjör

YARA:s huvudsakliga verksamhet är att leverera växtnäring. YARA är ett internationellt företag som finns i hela Sverige. 

När det kommer till att sätta näringsämnen i kretslopps har YARA med i sina verksamhetsmål att en viss del av vissa råvaror (fosfor och kalium) skall vara cirkulära vid en viss tidpunkt. 

Några av de utmaningar inom området som YARA ser är befintlig lagstiftning samt hur ekonomisk hållbarhet skapas. 

YARA sitter på möjligheten att integrera cirkulära flöden som råvara till sin produktion och skapa nya växtnäringsprodukter mer cirkulärt.

Kontakt:

Sara Ekström, Director Circular Economy, Arbetar med cirkulära flöden inom hela livsmedelskedjan; så som cirkulära råvarukällor till växtnäringsproduktion

Ingemar Gruvaeus, Chefs-agronom, expertis inom Växtnäring och odling av jordbruksgrödor

En utav Tekniska Verken i Linköping:s huvusdakliga verksamheter är att vara VA-huvudman för Linköping kommun och dess omnejd med 150 000 påkopplade p.e.

Tekniska Verken har särskilt uttalade mål kring att sätta näringsämnen i kretslopp i sin slampolicy. Där står att: Tekniska verken strävar efter att uppnå en hög kvalité på det slam som produceras på Nykvarnsverket i Linköping.

För att nå målet arbetar verksamheten kontinuerligt med att ständigt förbättra slamkvalitén genom att: 

• Bedriva ett förtroendeingivande uppströmsarbete
• Informera allmänhet och andra verksamheter om oönskade ämnen i spillvattnet
• Mäta och följa upp slamkvalitén genom kontroller och måluppfyllelse

Syftet är att producera en växtnäringsprodukt som håller en hög kvalité - för att säkerhetsställa ett slutet kretslopp med återföring av fosfor till odlingsmark.

Den största utmaningen som Tekniska Verken ser just nu är osäkerheten i vad slamutredningen kommer att medföra. 

De ser deras uppströmsarbete som den viktigaste tillgång de har för att bidra till att öka växtnäringsämnen i kretslopp. 

Kontakt:

Camilla Johansson, Miljöingenjör och Revaqansvarig

Jenny Nordenberg, Avdelningschef Process och miljö och ansvarig för framtagandet av slamstragi

Vatten & Miljö i Väst AB, VIVAB, bildades 2009 och driver VA- och avfallsverksamheterna i Varberg och Falkenberg. VIVAB ägs gemensamt av Varberg och Falkenbergs kommuner vilket också utgör organisationens verksamhetsområde. I enlighet med VIVAB:s övergripande miljömål, ska en långsiktigt hållbar slamhantering som underlättar en effektiv resursanvändning säkerställas. VIVAB ska arbeta fram framtida slamstrategier där termisk behandling ligger i fokus med utgångspunkt av en gemensam anläggning för Varberg och Falkenberg.  

Några utmaningar som VIVAB uttrycker är val av lämplig teknik för slambehandling - ska det ske genom till exempel torkning, pyrolys, förbränning eller annan? VIVAB är inne i en spekulativ planeringshorisont på grund av en lagstiftning i förändring vilket medför ovisshet kring framtida villkor, omställningstider, undantagsregler för spridningsförbud och liknande. Definition av system-/ansvarsgränser för återvinning av växtnäring är oklara, hela vägen från huvudman till slutanvändare. Nya framtida affärsmodeller för hållbar och kostnadseffektiv återvinning av växtnäring saknas och behöver definieras samt hur man ska definiera växtnäring, vilka ämnen är av prioritet att återanvända (fosfor, mikronäringsämnen, mullbildande ämnen etc.)? 

VIVABs kanske viktigaste tillgång för att bidra till att öka kretsloppslösningar för växtnäringsämnen är just tillgången till värdefull växtnäring från avloppssystemet genom den befintlig infrastrukturen för avloppsvattenrening samt ett aktivt uppströmsarbete i organisationen för minskning av miljöfarliga utsläpp. 

Kontakt

Moshe Habagil, utvecklingsingenjör

Svenskt Vatten är Va-organisationerna i Sverige:s branschorganisation. Ett av Svenskt Vatten strategiska mål är att år 2026 har Sveriges VA-organisationer väsentligt stärkt sin förmåga att leverera hållbara, kostnadseffektiva och säkra vattentjänster. 

En utmaning som Svenskt Vatten ser ä  att det behöver finnas möjligheter till snabbare utfasning av oönskade ämnen i avloppet i kombination med en fortsatt utveckling av Revaq. När inte rätt slamkvalitet kan nås eller rätt jordbruk finns behövs väl fungerande tekniker, för både små och stora VA-organisationer, som kan producera högkvalitativa produkter. Marknader med dragkraft och efterfrågan av återvunnen fosfor, kväve och kol behöver också utvecklas.

En av Svenskt Vattens styrkor är att de har ett brett nätverk till alla VA-organisationer i Sverige, generellt bra kontaktnät i Sverige och Europa samt möjlighet att söka pengar för projekt från Svenskt Vatten utveckling.

Kontakt:

Anders Finnson, Miljöexpert, Ansvarig för Nätverket för fosfor och andra avloppsresurser samt styrgruppsordförande i Revaq 

EasyMining, del av Ragn-Sells koncernen, är ett innovationsbolag dedikerade till att återvinna näringsämnen med huvudsäte i Uppsala. De uppfinner och utvecklar nya cirkulära processer som avgiftar avfallsströmmar och återför värdefulla ämnen, med huvudfokus på näringsämnen. 

EasyMining har som mål att gå från patent till fullskaliga fabriker som producerar kommersiella rena produkter av framförallt återvunna näringsämnen. Målsättningen är att processerna ska vara energi- och resurseffektiva och att de kan återvinna mer än 90% av näringsämnena.

De största utmaningarna som EasyMining möter inom området kretslopp av växtnäringsämnen handlar om lagstiftningshinder:

1) Dagens gödsel- och foderlagstiftning fokuserar på ursprung och inte hög kvalité vilket leder till att flera återvunna näringsämnen med ursprung ur avfall är förbjuda på marknaden idag.

2) Avsaknad av tydliga regler och lagstiftning för hållbar slamhantering i Sverige med höga krav på fosforåtervinning. 

och mer generellt:

3) Dagens linjära styrmedel och lagstiftning skapar få incitament för företag i värdekedjan för näringsämnen att bli cirkulära.

EasyMinings viktigaste tillgångar för att bidra till att öka kretsloppslösningar för växtnäringsämnen är den långa erfarenheten med att ta fram processer som både avgiftar och återvinner näringsämnen från avfall på ett effektivt sätt (de har arbetat med detta sedan 2007). Företaget bjuder på hög kompetens och möjlighet att ge stöttning för att uppfinna, utveckla och designa kretsloppslösningar för näringsämnen. 

Mer information om EasyMining hittar du här: www.easymining.se

Kontakt:

Sara Stiernström, Produktchef, Ansvarig för Produkt och Marknadsutveckling av återvunna näringsämnen. 

Lars Nybom, Strategi och R&D (Ragn-Sells), Ansvarig för Strategi, FoUoI-portfölj och extern samverkan på Ragn-Sells koncernen

Mälarenergi är ett infraservicebolag som förser Västerås med vatten och avlopp, värme, el och fiber. Bolaget ägs av Västerås Stad. I sin miljöpolicy har de specificerat:

 - krav på ständiga förbättringar och kretsloppslösningar,
 - att de ska hushålla med naturresurser och
 - att de ska bidra till utveckling av nya miljösmarta lösningar som bidrar till ett hållbart samhälle och nyttiggörande av restprodukter.

Men en stor utmaning för dem är just att få till återföring av rötat slam och klosettvatten samt hur andra resurser ur spillvattnet kan "vinnas tillbaka" till samhället. En viktig tillgång som de har i detta arbete är kunskap och erfarenhet genom uppströmsarbete och REVAQ-certifiering av sitt slam som gör att de idag kan återföra det rötade slam som de producerar idag. 

Kontakt:

Agnieszka Juszkiewicz, Processingenjör med ansvar och expertis inom uppströmsarbetet och REVAQ.

Kemiras huvudsakliga verksamhet är att tillverka och sälja vattenreningskemikalier samt avancerade styrsystem för vattenrening. Deras huvudkontor ligger i Helsingborg. Även om deras huvudsakliga verksamhet inte direkt berör återvinning av växtnäring så har de satt upp ett specifikt hållbarhetsmål: 

"We enable our customers to improve their water, energy and raw material efficiency."

En av de största utmaningarna som Kemira ser just nu är den rådande lagstiftningen, hur man ska förhålla sig till REACH, EU's nya gödseldirektiv och End-of-waste kriterier som exempel. En annan är prissättningen, i jämförelse med återvunna ämnen så är råmaterialen för mineralgödseltillverkning för billiga (energi och apatit). De tycker också att det finns en dålig acceptans för återvunna gödningsmedel som fungerar men kanske inte är lika tillgängliga på marknaden som konstgödsel. 

Kemiras viktigaste tillgångar för att bidra till att öka kretsloppslösningar för växtnäringsämnen är att de har produkter som kan öka avskiljningen av fosfor från avloppsvatten så att fosforn kan återvinnas. De har en särskild teknologi som heter ViviMAG, som separerar fosfor från slam. En annan viktig tillgång är deras samlade kunskap inom kemiska processer som kan komma till nytta när näringsämnen skall återvinnas.

För mer information om Kemira besök: https://www.kemira.com 

Kontakt:

Bengt Hansen, Manager Application Development EMEA 

Roslagsvatten är ett kommunalt VA-bolag som distribuerar dricksvatten och renar avloppsvatten för cirka 130 000 personer i Roslagen och Stor-Stockholm. 

Roslagsvatten har satt upp ett mål att minst 60% av fosforn i slammet ska återvinnas som en del av sin slamstrategi. 

Den kanske största utmaning de har i dagsläget är att välja/ta fram en slambehandlingsmetod för det framtida reningsverket på Margretelund när det samtidigt är oklart om slam alls ska få spridas på åkermark i framtiden. 

Som organisation är deras viktigaste tillgångar för att bidra till att öka kretsloppslösningar för växtnäringsämnen, omhändertagandet av slam och att de redan har processer för vattenåtervinning. De har nu också en unik möjlighet att från scratch bygga ett reningsverk där huvudfokus är återvinning av växtnäringsämnen!!

Kontakt:

Aleksandra Lazic, Projektledare slamhantering och projektledare utbyggnad av Margretelunds ARV med ansvar för urval av slambehandlingsmetoder

Jill Odelius, Miljöingenjör med ansvar och expertis inom REVAQ.

Lidköping miljö och teknik AB förser 40 000 invånare med vatten och avlopp. 

Deras största utmaning är hur en hållbar återföring av fosfor till produktiv mark ska gå till på ett hållbart sätt. 

Så vad har de för tillgångar?

Tillsammans inom förvaltningen har de en av mångårig praktisk, bred erfarenhet inom branschen kombinerat med god kunskap om ny teknik. De planerar nu för ett nytt avloppsreningsverk vilket ger möjlighet till investering i ny teknik på ett kostnadseffektivt sätt. Vi har fått bidrag till ny teknik från EU inom ramen för Life-programmet och driver därigenom ett projekt LIWE Life, se mer info på hemsidan.
Att de är en medelstor svensk kommun är också en fördel för att hitta lösningar som också är tillämpbara i flertalet av Sveriges kommuner.
 

Kontakt:

Gudrun Magnusson, Agronom och jobbar som Miljöingenjör med särskild kunskap inom lagstiftning för slam och med mångårig erfarenhet av tillsynsfrågor för hantering av slam. 

Amanda Andersson, Processingenjör med goda kunskaper inom ny avloppsreningsteknik som kommer att etableras vid det nya avloppsreningsverket, så som bio-P, struvitfällning m.fl. 

Cambi Solutions levererar slambehandling av avloppsslam baserat på termisk hydrolys och utrötning. De har sitt huvudkontor i Norge men jobbar aktivt i stora delar av världen. 

Cambi har som mål att erbjuda lösningar för slambehandling som ger kunden bästa möjliga ekonomi. Detta innebär vanligtvis i sin tur att de måste erbjuda det lägsta koldioxidavtrycket och möjligheten till bästa möjliga återvinning av näringsämnen.

En utav de största utmaningarna som de möter inom området kretslopp av växtnäringsämnen är att organiska biorester alltid ger den bästa återvinningen, men är under press. Cambi erbjuder sig att hjälpa till att säkerställa återvinning av organiska biorester. 

Som viktigaste tillgångar för att bidra till att öka kretsloppslösningar för växtnäringsämnen anger de säker hygien, stabil och luktfri slutprodukt samt bra dränering. De kan också bidra till ökad fosforåtervinning genom att lösa upp mer av den biologiskt bundna fosforn i processen som därmed kan separeras i en MAP-fällning.

Cambi hoppas kunna bidra till den svenska diskussionen kring en mer optimerad slamstrategi både när det gäller ekonomi, koldioxidavtryck och återvinning av näringsämnen. För att läsa mer om Cambi Solutions, besök deras hemsida!

Kontakt:

Norman Weisz, Nordic Region Manager med expertis inom slamstrategier.

Ecoloops vision är ett samhälle med försörjningssystem som bevarar och återskapar resurser.

Ecoloops mission är att utmana till förändring genom att driva utvecklingsresor för en hållbar användning av vatten, material och energi. En utvecklingsresa:

• är en serie aktiviteter som syftar till skapa en förflyttning från behov till efterfrågan och vardaglig tillämpning.
• inleds med att klargöra stora och små utmaningar, sedan testa och demonstrera lösningar och därefter implementera tjänster och produkter.
• görs tillsammans med personer viktiga för en förflyttning och en väl avvägd representation från näringsliv, offentlig sektor och akademi.

Ecoloop driver, leder och medverkar i utvecklingsprocesser i området mellan forskning och praktisk tillämpning genom vår affärsidé att tillhandahålla tjänster inom:

• Forskningsstöd och utveckling – systematiskt arbete på vetenskaplig grund för att utveckla nya lösningar
• Strategisk rådgivning – konsulttjänster baserad på unik kompetens utvecklad i verksamheten
• Förverkligande av resurseffektiva lösningar – stödja etablering och vardag i fristående och resurssmarta verksamheter

Kontaktperson:

Elisabeth Kvarnström

Hemsida: www.ecoloop.se

Söderhamn Nära är VA-huvudman i Söderhamn och också verksam inom en rad olika infrastrukturområden såsom bredband, elektricitet, fjärrvärme, kabel-TV och renhållning.

För Söderhamn, som ligger i Gävleborgs län, är en utmaning tillgång till lämplig lantbruksmark för avsättning av näringsämnen för avlopp. Man ser även kemikaliesamhället som en utmaning för all typ livsmedelsbaserade cirkulära system. I sin kretsloppsplan (läs denna här) finns ett mål om framtida slamhantering:

 ”Senast år 2025 prioritera och besluta om vägval för slammets omhändertagande samt åtgärdsförslag för genomförande (koordinering med kommunens VA-plan).”

En långsiktigt hållbar lösning för näringsämnen i kretslopp är målet.

Kontaktperson: 

Gustav Söderlund

Olivia Almquist

MDU är Sveriges största högskola och har campus i Eskilstuna och Västerås. Närmare 20 000 studenter läser kurser och program inom design och kommunikation, ekonomi, hälsa, utbildning, teknik, kammarmusik och opera. På MDU bedrivs forskning inom alla utbildningsområden för att lösa samhällets utmaningar. MDU:s nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor bidrar till att människor mår bättre och att jorden håller längre.

Inom området Resurseffektivisering arbetar forskarna med resurseffektiva lösningar, användning av bioenergikällor, med fokus på samhällets avfallsströmmar, som samtidigt möjliggör återvinning av andra resurser som till exempel näringsämnen samt utveckling av hållbara städer som byggs på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Besök deras hemsida här.

Kontaktperson: 

Sebastian Schwede - docent i miljöteknik med expertis inom cirkulära processer

Vår vision är en värld med rent vatten, bevarad biologisk mångfald och ett samhälle med god resurshushållning, hållbara kretslopp och en begränsad klimatpåverkan - en värld som vi med stolthet kan lämna vidare till framtida generationer.

Vi arbetar med: rådgivning, information, planering, idégivning och projektering.

WRS utför konsulttjänster för miljösäker, resurshushållande och kostnadseffektiv hantering av avloppsvatten, dagvatten och annat förorenat vatten, samt utvecklar kunskap och teknik för framtidens VA-system. Vi har mer än tjugo års erfarenhet av arbete med kretsloppsanpassade avloppssystem och återföring av näring till odlad mark.

Kontaktperson: 

Ebba af Petersens 

Hemsida: www.wrs.se

Vi skapar långsiktiga och hållbara lösningar mellan stad, land och hav genom att återföra restprodukter och näringsämnen till kretsloppet.

Vi ser regelverk som är anpassade efter linjära flöden istället för cirkulära som stora utmaningar inom området. För mycket byråkrati kring återanvändning av restprodukter vilken bromsar utvecklingen och övergången till en cirkulär ekonomi.

Våra viktigaste tillgångar är drivkraften hos våra anställda att vilja hitta hållbara kretsloppslösningar. Våra anställda har en mycket bred kunskapsbas som gör att vi täcker in många områden när det kommer till växtnäringsåterföring.

Genom att vara medlemmar i Svenska näringsplattformen hoppas vi på att få insyn i allt spännande som sker i vår bransch och få möjlighet att nätverka och diskutera frågor som intresserar oss alla.

VA-guiden är en medlemstjänst för yrkesverksam inom VA-planering, dagvatten och små avlopp. Hos VA-guiden hittar du oberoende, heltäckande och tillförlitlig information som hjälper dig hålla dig uppdaterad, öka din kunskap och ta del av andras erfarenheter och dokument. 

VA-guidens slogan och mål är ”en enklare Vardag” för våra medlemmar . 

Hos VA-guiden finns stor kunskap och omvärldsbevakning samlad inom kretslopp, små avlopp, dagvatten och VA-planering.

Feralco är en tillverkare och leverantör av aluminium- och järnbaserade fällningssalter vilka används som koagulenter vid bland annat dricks- och avloppsvattenrening. Företaget hanterar, lagrar och distribuerar även bland annat saltsyra, lut, polymerer och vegetabiliska oljor. Feralcos huvudkontor ligger i Helsingborg och verksamhetsområdet sträcker sig över västra Europa.

Feralco har satt upp ett verksamhetsmål att öka användningen av sekundära råvaror samt att säkerställa att företagets produkter främjar cirkularitet. Produkterna är starkt sammankopplat med att skapa kretslopp för näringsämnen, eftersom de vid avloppsvattenrening skapar slam i form av fällda fosfater och metallhydroxidkomplex som sedan kan användas för olika ändamål (Revaq, förbränning+asklakning, pyrolys etc).

Vad gäller utmaningar som företaget möter inom området kretslopp och växtnäringsämnen, beskriver de bland annat den tekniska skala som krävs för att skapa hållbar cirkularitet men även kvalitetskrav, utspädningseffekter och juridiska hinder.

Feralco är en integrerad del av vattenreningsindustrin och har därför goda möjligheter att återta flöden som råmaterial till sina processer vilket befrämjar kretsloppslösningar. Bolaget beskriver även att de har god kännedom om pågående utveckling och ett flertal erfarenheter av cirkulära lösningar i bagaget.

Kontaktperson:

Kalle Pelin, Circularity Manager, kalle.pelin@feralco.com

Hemsida: www.feralco.com

Ekobalans säljer processanläggningar som återvinner näringsämnen ur samhällets restflöden till kretsloppsprodukter – cirkulerade gödningsprodukter till växtodling.

Målen för verksamheten är att bidra till att mer växtnäring från bland annat avlopp kan cirkuleras till jordbruk. 

"De processer och produkter ekobalans utvecklar och säljer idag har en stor positiv inverkan i sig på näringsämnenas kretslopp eftersom vi gör just det, utvinner näringsämnen till växter ur samhällets restflöden. Som exempel kan nämnas att vi skulle kunna utvinna tillräckligt med kväve och fosfor till hela Skånes odlingsbehov från enbart ett av de större avloppsreningsverken. Så mycket näringsinnehåll finns det. När branschen, samhället och landet får upp ögonen för det kommer det hända mycket i omställningen från linjära till cirkulära kretslopp".

Den största utmaningen med att sluta kretsloppen ser Ekobalans i tröga omställningar av branschen- mycket snack och lite verkstad i omställningsarbetet. Ekobalans bidrar till området genom sina processer men också kunskap och koncept. 

Kontaktperson: 

Erik Kvarmo, VD, erik.kvarmo@ekobalans.se

Hemisda: www.ekobalans.se

Konsultverksamhet inom energi och VA-process.

Kontaktperson: Jenny Stenkula Cerruto, jenny.cerruto@rumicon.se

Hemsida:  www.rumicon.se

Lumire producerar dricksvatten till och tar hand om avfall och avloppsvatten från större delen av Luleå kommuns 79 000 invånare. I det största reningsverket produceras dessutom biogas från slammet som används bland annat i Luleå lokaltrafiks bussar och våra egna insamlingsfordon.

I Lumires och Luleå kommuns uppdaterade VA-plan som väntas antas i juni 2024 finns riktlinjerna ”avloppsanläggningar skall utvecklas till resursverk” och ”kretsloppsanpassning med återföring av näring skall eftersträvas”. 

I Norrbotten finns långa transportavstånd och färre jordbruk i jämförelse med södra Sverige. Det ger andra utmaningar för att uppnå en hållbar återföring av växtnäringsämnen från avloppsslam, särskilt med nya framtida lagkrav. Lumire tar hand om såväl vatten och avlopp som återvinning och hantering av avfall. Det ger oss stora möjligheter för synergier tillsammans med våra partners. 

Vi hoppas på att som medlemmar få ett utbyte med andra VA-bolag, kommuner och relevanta företag. Möjlighet till gemensamma projekt och hjälp med utvecklingen av en hållbar slamstrategi. Mer fokus på Norrlands specifika intressen och förutsättningar inom området hoppas vi också på!

Kontaktperson: 

Torben Bauer

Växjö kommun arbetar aktivt med uppströmsarbete och återföring av näringsrik och hygieniskt säker rötrest till jordbruksmark. 

 Genom att vara med i Svenska näringsplattformen vill man få tillgång till såväl omvärldsbevakning och möjlighet att ta del av andras erfarenheter inom området näringsåtervinning. 

 De största utmaningarna ser man i att hitta hållbara alternativ till slamspridning om detta inte längre skulle vara möjligt. Att det fortfarande finns en viss skepsis rörande oönskat innehåll i slam från vissa är också en utmaning. 

 Den största tillgången för att driva frågorna är engagerad och kompetent personal och politisk vilja att arbeta cirkulärt. 

Kontaktperson: Alice Volmarsson

Fyrbodals kommunalförbund är en delregion i Västra Götaland som arbetar med kommunal samverkan och utvecklig. I uppdraget ingår att minska sårbarheten, vilket lokala flöden av växtnäring kan bidra till. Den största utmaningen man ser är risken att cirkulär växtnäring ska bidra med förorening av jordbruksmark, samt rädslan för föroreningar. 

Fyrbodals kommunalförbund samlar 14 kommuner och arbetar med frågor som både rör stad och landsbygd. Att man arbetar aktivit med samverkan mellan kommuner samt kommunal verksamhet och näringsliv är också en styrka som för att kunna nå framgång i frågor kring cirkulär växtnäring. 

Som medlem i Svenska näringsplattformen ser man fram emot att få ta del av aktuell information och kunna ingå i samarbeten med andra inom ämnet. 

Kontaktperson: Tobias Källqvist