Hoppa till huvudinnehåll
Search
Menu
Preliminary frontpage for the official report of the Nordic 2024
Foto: Design: Juraj Kočár, Natural State. Foto: Almas Salakhov, Jon Flobrant, Nikhita Singhal, Markus Spiske.

Circular Economy Outlook

Hur jobbar företagen med konkurrenskraft, förnyelse och hållbar tillväxt från cirkulär ekonomi? Circular Economy Outlook frågar alla börsbolagen i Norden om detta och sammanställer svaren i termer av bland annat implementationsverktyg, finansiella fördelar, barrierärer och drivkrafter.

Lanseringsevenemang för svenska rapporten. Inklusive summering av de huvudsakliga empiriska resultaten.

Ett av RISE uppdrag från svenska staten är att bidra till näringslivets konkurrenskraft. För att kunna möta det uppdraget jobbar vi bland annat med att förstå företagens situation, vilka barriärer och drivkrafter de upplever och hur de bedömer att deras konkurrenter kommer att utvecklas inom området framöver. I detta projekt undersökte vi dessa frågor inom ramen för den konkurrensdimension som kallas cirkulär ekonomi. Resultatet för Sverige hittas presenterades i rapporten Circular Economy Outlook 2024 Sweden i juni 2024. Den nordiska rapporten lanseras den 4 december 2024.

I Sverige baseras slutsatserna på 28 intervjuer och ca 200 enkätsvar. Vi är oerhört glada för det stora gensvaret vi fick på båda. Hälften av de företag vi frågade ställde upp på intervjuer, och hela 38% av bolagen på Stockholmsbörsens tre huvudlistor svarade på enkäten, och ca 50 småbolag (10-49 anställda). 

Projektet i strukturerat i två faser. Först en svensk del och sen en nordisk del som inkluderar utöver Sverige också Danmark, Norge och Finland. Undersökningen kring bolagens syn på cirkulär ekonomi grundar sig på en kombination av intervjuer och ca enkätsvar. 

I Norden, där fokus låg helt på börsbolagen, fick vi sammanlagt data från 34% av bolagen på de fyra börserna Nasdaq OMX (Sverige), Euronext Olso Börs (Norge), Nasdaq Copenhagen (Danmark) och Nasdaq Helsinki (Finland). Både de svenska och de nordiska svarssiffrorna är höga siffror för denna sorts studie, och utgör ett första indikativt resultat i sig: engagemanget för cirkulär ekonomi ibland börsbolagen är stort.

Så vad lärde vi oss då från studien? I en mening är slutsatsen att cirkulär ekonomi har utvecklats till att bli en konkurrensdimension för många bolag. Här är tre resultat i rapporten som är indikativa på det:

  • 90% svarar att cirkulär ekonomi än har bäring på affärsstrategin i någon mån (för ungefär hälften av deras verksamheter i genomsnitt)
  • 70% svarar att de förväntar sig att deras konkurrenter kommer att utveckla signifikanta cirkulära förmågor de närmsta 5 åren.
  • Två av de vanligaste drivkrafterna till cirkulära strategier är att man ser de som affärsmöjligheter samt att man upplever ett tryck/förväntningar från kunder inom området. 

Vi har alltså indikationer på att näringslivet har börjat trycka försiktigt på gaspedalen gällande den cirkulära omställningen av ekonomin (vårt estimat i rapporten är att det genomsnittliga börbolaget satsar till ungefär 20% av hur mycket enkäten skulle kunna mäta). Ändå så är det tydligt att vi fortfarande är i en tidig innovationsfas där många lösningar fortfarande behöver identifieras:

  • Knappt hälften av bolagen har i dagsläget lyckats omvandla sina cirkulära strategier till intäkter eller kostnadsbesparingar.
  • Många rapporterar att man begränas av inlåsningar i nuvarande affärsmodell samt att man upplever osäkerheter i investeringskalkylen.
  • Intressant nog med tanke på drivkrafterna så har väldigt många bolag också svarat att bristande konkreta kundkrav är det största hindret.
  • En av de åtta cirkulära strategierna, nämligen återvinning, särskiljer sig. Där är istället bristande infrastruktur och teknik de vanligaste hindren. Och vissa bolag utrycker frustration över bristande svensk konkurrenskraft inom området.

Vi ser att de vanligaste cirkulära strategierna är Reduce (t.ex. att jobba med produktionsspill och lättviktsmaterial) och Recycle (t.ex. att köpa återvunnet material eller skicka till återvinning). Medan de minst spridda strategierna är Rethink (t.ex. delningsekonomi), Remake (t.ex. återtillverkning) och Regenerate (t.ex. ekologisk odling). Vanligast att man tjänar pengar på cirkulära strategier verkar vara inom Repair (t.ex. reservdelar och reparationer) och Remake (t.ex. återtillverkning). Reduce och Recycle är de strategier som korrelerar är bredast med alla övriga strategier, så det kan nog vara så att många ofta börjar där och sen därefter utforskar de särskilda cirkulära strategierna som de tycker passar bäst för just sitt företag.

Vad betyder då det här för RISE och vårt uppdrag att bidra till näringslivets konkurrenskraft?  Jo bland annat att Cirkulär ekonomi är en viktig affärsfråga för svenska bolag, så RISE bör fortsätta stötta svenska bolag inom området. Att olika bolag väljer väldigt olika paletter av cirkulära strategier, som i sin tur har olika utmaningar. Så RISE bredd av olika expertiser behövs verkligen för att erbjuda integrerade lösningar för varje bolag. Att affärsmöjligheten, kundefterfrågan och klimatpåverkan av vad som driver flest bolag till cirkulära strategier, så behovet av affärsskapande stöd så som Circular Business Lab på RISE har aldrig varit större.

Projektet Circular Economy Outlook koordineras av den ideella organisationen Cradlenet och utförs av RISE och Cradlenet tillsammans. I den svenska studien bidrog det strategiska innovationsprogrammet Re:source. I den nordiska studien bidrog Danish Technological Institue (DTI), Norwegian Research Centre (NORCE) and Technical Research Centre of Finland (VTT). Projektet har finansierats av donationer och tid från Sirk Norge (Avfall Norge), Avfall Sweden (Swedish Waste Management), Foxway, 
Helsinki Circular Valley, Håll Sverige Rent, Industriens Fond, Nordic Circular Hotspot, 
Nordic Innovation, Ragn-Sells, RE:Source, Skanska Sweden, Södra Skogsägarna, Teknikföretagen (Technology Industries of Sweden) and Återvinningsindustrierna (Recycling Industries of Sweden), and Cradlenets and RISEs own time.

Circular Economy Outlook 2024 (full reports)

CE Outlook 2024 Sweden (pdf, 5.19 MB)

CE Outlook 2024 Nordics (pdf, 2.84 MB)

Sammanfattning

Projektnamn

CE Outlook

Status

Pågående

RISE roll i projektet

Forskningsledare

Projektstart

Varaktighet

2029-03-31

Total budget

2 500 000

Partner

Danish Technological Institue (DTI), Norwegian Research Centre (NORCE), Technical Research Centre of Finland (VTT)

Finansiärer

Re:Source, Sirk Norge (Avfall Norge), Avfall Sweden (Swedish Waste Management), Foxway, Helsinki Circular Valley, Håll Sverige Rent, Industriens Fond, Nordic Circular Hotspot, Nordic Innovation, Ragn-Sells, Skanska Sweden, Södra Skogsägarna, Teknikföretagen (Technology Industries of Sweden), Återvinningsindustrierna (Recycling Industries of Sweden)

Koordinator

Projektmedlemmar

Evenemang

Extern press

Bidrar till FN:s hållbarhetsmål

8.Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
12.Hållbar konsumtion och produktion
Marcus Linder

Kontaktperson

Marcus Linder

Enhetschef

+46 70 874 51 85

Läs mer om Marcus

Kontakta Marcus
CAPTCHA

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.