Digitalisering och automatisering av diagnostisk psykiatrisk bedömning

DADAP-projektet syftar till att omvandla den diagnostiska bedömningsprocessen i den kliniska vårdkedjan för barn- och ungdomspsykiatri (CAP) genom att digitalisera och automatisera den med hjälp av en innovativ AI-baserad lösning som är förklarbar (explainable) och som optimerar leveransen av hälso- och sjukvårdstjänster i en mängd olika miljöer.

I flera nyligen genomförda nationella projekt har Region Västmanland (RV), ett sjukhus i Sverige, utvecklat två innovativa instrument för att digitalisera den psykiatriska bedömningsprocessen. Det första är det elektroniska psykiatriska intagsformuläret (EPIQ) och det andra är det elektroniska psykiatriska halvstrukturerade intervjun för barn och ungdomar (EPSI-C) för att screena, triagera, prioritera och diagnostisera patienter. Som ett resultat av att använda dessa instrument har genomströmningen av patienter på sjukhuset ökat med 130%. Trots denna initiala framgång är informationsinsamlingen fortfarande tidskrävande och ledtiden för vård måste minskas ytterligare, särskilt på grund av det ökande antalet patienter som söker vård. Därför har vi samlat ett starkt internationellt konsortium från Sverige, Spanien, Norge och Rumänien för att för det första utöka användningen av de befintliga instrumenten till nya länder genom att översätta och anpassa dem. Detta första steg kommer att bidra till validering genom konceptpilotstudier som i sin tur ökar projektdata. För det andra, genom att automatisera processen (potentiellt ner till 60% mindre manuellt arbete) med hjälp av AI, vill vi öka precisionen i diagnos och behandlingsval samt förbättra patientnöjdhet och förtroende för sjukvårdssystemet. Vi kommer att verifiera om vi har uppnått dessa mål i varje pilot. Dessutom uppskattar vi den sociala och ekonomiska effekten av vår föreslagna metod i pilotländerna.

DADAP-projektet kommer också att utveckla ett AI-baserat screening- och diagnossystem som tränas på standardiserade frågor och svar från vårdtagare och deras anhöriga, kliniskt validerade bedömningar och psykiatriska diagnoser. Det föreslagna systemet syftar till att hitta och ställa de frågor som mest effektivt leder till bästa möjliga grund för diagnos och behandlingsval, vilket därmed förbättrar effektiviteten i flera steg i bedömningsprocessen.

Projektet förväntas uppnå flera effektmål relaterade till FNs Agenda 2030, såsom förbättrad tillgänglighet och minskade väntetider för sjukvård, minskad arbetsrelaterad stress för sjukvårdspersonal, mindre subjektiv och partisk diagnos, likvärdig tillgång till effektiv diagnos oavsett social status eller plats samt minskat behov av resor. Detta kommer att bidra till ett hållbart sjukvårdssystem som är framtidssäkert. Framgången med detta projekt skulle kunna gynna de samhällen det implementeras i betydligt genom att möjliggöra för sjukvårdssystemen att skala upp och effektivt organisera sina verksamheter, vilket leder till bättre hälsoutfall, jämställdhet, anständiga arbetsförhållanden, ekonomisk tillväxt, minskad ojämlikhet samt hållbara städer och samhällen.

DADAP-projektets förväntade fördelar inkluderar:

- förbättrad patientnöjdhet, behandling och förtroende för sjukvårdssystemet;

- minskad stress för sjukvårdspersonal som bidrar till en hälsosammare arbetsmiljö;

- ökad effektivitet och skalbarhet av sjukvårdssystemen.

Konsortiet har nyckelkompetens och erfarenhet för (i) att stödja implementering av befintliga lösningar i stor skala eller i olika miljöer, (ii) utveckling av innovativa förklarbara AI-baserade verktyg, inklusive anpassning, testning och integration, och (iii) att göra hälso- och sjukvårdssystem ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara, samtidigt som människor hålls i centrum för vårdprocessen.

Sammanfattningsvis föreslår DADAP-projektet en innovativ lösning på ett långvarigt problem inom sjukvården och vi förväntar oss en betydande positiv inverkan på samhället som ett resultat av implementeringen av vår lösning.