Transporteffektivitet och människorna ombord

När tidsmarginalerna minskar och transportsystemet trimmas för högre effektivitet uppstår nya möjligheter, men också nya risker som behöver utredas och hanteras.

Som ett led i försöken att minska klimatavtrycket från vattenburna transporter och hanteringen av gods i hamn görs allt fler försök kring JIT-anlöp. Tanker- och bulkfartyg råkar ofta ut för oplanerad väntetid – när fartyget ligger för ankar utanför hamnen, när det manövreras till och från kaj och medan det ligger förtöjt för lastning och lossning (Poulsen & Sampson, 2020). Det finns flera anledningar till att sådana fördröjningar uppstår, till exempel väntan på lots, hamnens öppettider, väntan på gods, trafikstockningar och väderförhållanden (Johnson & Styhre, 2015). Syftet med JIT är tvåfaldigt. Dels ska fartygen kunna anpassa sin fart på väg mot målet och minska bränsleförbrukningen. Dels ska det göra logistikkedjan snabbare och minimera väntetiden innan fartyget kan lasta eller lossa, något som också skulle kunna minska utsläpp och miljörisker i kustnära miljöer. Trots att det har identifierats många barriärer mot JIT (Dewan et al., 2018; Poulsen & Sampson, 2019) har konceptet anammats av International Maritime Organisation (IMO, 2018, 2020) och exempel på implementeringar finns både i Gävles och finska Raumas hamnar (de Andres Gonzalez et al., 2021). Merparten av existerande forskning kring JIT behandlar fördröjningar som ”improduktiv tid i hamn” (Johnson & Styhre, 2015) där alla har något att vinna på att väntetiden minimeras. Men är tiden som uppstår vid fördröjningar i hamnen verkligen improduktiv för alla?

Projektet lyfter fram en stor förändring i branschen och bevakar konsekvenserna av JIT för de som arbetar ombord, ett område där forskningen hittills är mycket begränsad. Genom att engagera rederier med blandad erfarenhet av JIT bidrar projektet till erfarenhetsutbyte likväl som ökad kunskap i branschen. Resultaten från projektet delas på ett sätt som är lättillgängligt och praktiskt användbart för rederier och deras besättningar i utvecklingen av fartygens arbetsmiljöarbete.

Projektet undersöker vilka konsekvenser effektiviserade logistikkedjor i sjöfarten, i synnerhet just in time-anlöp, har på besättningens välmående och arbetsförutsättningar. Syftet är att nyansera debatten om just-in-time och att ge näring till samtalet mellan redare, besättningar och deras representanter. Målet är att resultaten från projektet ska vara konkreta nog för att kommunicera till branschen i en informationsskrift.