Pandemin har aktualiserat och tydliggjort vikten av kunskaper kring virusbekämpning. För att kunna möta framtida behov för nya viruspandemier och kunna hjälpa uppdragsgivare från näringsliv och akademiska forskningspartners med rådgivning och forskning kring förebyggande arbete mot smittspridning och inaktivering av virus satsar RISE nu på kompetensuppbyggnad inom detta område.
Covid-19-pandemin har visat på uppenbara konsekvenser av dåliga förberedelser för pandemier och vikten av preventivt arbete för att motverka spridning av sjukdomsframkallande virus. Flertalet virus som spridits till människor under senare år och lett till både epidemier (Ebola och Zikavirus) och pandemier (SARS-CoV-2 och influensa) har orsakats av relativt välkända virus som underskattats.
För att effektiva virucida produkter och kunskap om inaktivering av nya virus ska finnas tillgängliga redan innan nästa pandemi drabbar världen, krävs därför kontinuerlig forskning om egenskaper och svagheter hos nya virus. Det handlar dock inte bara om pandemiberedskap utan också om preventivt arbete med virus som orsakar till exempel förkylning, säsongsinfluensa och vinterkräksjuka, som alla har inverkan på folkhälsa och samhällsekonomi.
– Enbart Norovirus, som orsakar vinterkräksjukan, ger årligen upphov globala kostnader för sjukvården på 4,2 miljarder dollar och därtill 60,3 miljarder dollar i indirekta samhällskostnader, säger Erik Nygren, forskare på RISE. Vidare så har den traditionella gränsen mellan smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar suddats ut, eftersom det visats att flertalet virusinfektioner fungerar som utlösande faktorer för såväl cancer som icke-smittsamma sjukdomar och kroniska tillstånd.
Enbart vinterkräksjukan ger årligen upphov globala kostnader på nästan 65 miljoner dollar
Utöver minskad risk för personligt lidande och ekonomisk påverkan omfattar samhällseffekterna av effektiva smittskyddsåtgärder mot virus även minskad risk för spridning av antimikrobiell resistens (AMR). Preventivt arbete med hygien och minskad smittspridning av virus i samhället ger i sin tur minskad användning av antibiotika och i förlängningen mindre utveckling av AMR. Betydelsen av effektiva åtgärder och produkter mot smittspridning och virus sträcker sig därför långt bortom nuvarande pandemi.
Fler tjänster kring virushantering
Inom RISE finns det idag stor kompetens rörande mikrobiologi, smittspridning och prevention samt om produkter, ytor och material.
‒ Vi på RISE är duktiga på att möte industrins och samhällets behov av tester som rör bakterier, jäst och mögel. Men vi har insett att vi behöver stärka upp vår service kring virushantering. Under COVID-19 pandemin har detta blivit extra tydligt, då vi bland annat fått en stor mängd förfrågningar från industrin kring inaktivering av virus, berättar Erik Nygren.
För att kunna möta det ökade behovet av tjänster kring virushantering bygger RISE därför en starkare organisation som kan serva olika branscher inom näringsliv och akademiska samarbetspartners.
‒ Vi samordnar vår kompetens och bygger efterfrågad kunskap och infrastruktur så vi kan möta behoven som finns nu och i framtiden. Kommer det framtida viruspandemier behöver vi vara bättre rustade än vad vi är idag, säger han.
RISE kommer i och med detta kunna erbjuda fler tjänster främst genom analyser av inaktivering och prevention av virus.
‒ Det handlar om att utvärdera effektiviteten hos hygienprodukter, kemikalier, processer och fysikaliska metoder etc. Som en viktig del ingår även strategisk rådgivning och riskbedömningar rörande olika tillverkningsprocesser och optimering avseende inaktivering av virus.
Nytt forskningsprojekt om inaktivering av virus
RISE har under pandemin stöttat svenska myndigheter och företag genom deltagande i flera projekt rörande minskad spridning av SARS-CoV-2, bl.a. genom att etablera metodik för tester av munskydd och handdesinfektion, genom att utföra riskbedömningar och matematiskt modellera inaktivering av virus, samt genom validering av diagnostiska tester.
– Under det arbetet har vi insett att det i Sverige saknas både kapacitet och aktörer som kan möta industrins behov av laborativt arbete med virus och virusinaktivering. Dessutom är data för inaktivering av många virus ofullständiga eller saknas helt, vilket gör riskbedömning av virusinaktivering mycket svår att göra på ett tillförlitligt sätt, vilket behövs vid utvärdering av tillverkningsprocesser och produkter som desinfektionsmedel, berättar Erik Nygren.
Flertalet sjukdomsframkallande virus inaktiveras relativt lätt av till exempel desinfektionsmedel eller värme, men känsligheten varierar påtagligt mellan olika typer av virus.
– En begränsning är att det för många typer av virus saknas tillförlitliga inaktiveringsdata rörande effektiviteten av kombinationer av olika fysiska och kemiska faktorer. Det medför att det i många processer förbrukas onödigt stora mängder energi och kemikalier för att vara på den säkra sidan. Dessutom har virusinaktiverande produkter i ett flertal studier associerats med ökad risk för spridning av resistenta bakterier, vilket indikerar att nya lösningar kommer att behövas i en hållbar framtid, säger Erik Nygren.
Bidrar till FN:s hållbarhetsmål
3.Hälsa och välbefinnande
9.Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
12.Hållbar konsumtion och produktion
RISE har beviljats forskningsstöd från Bo Rydins Stiftelse för vetenskaplig forskning i ett projekt rörande metoder för att studera inaktivering av virus. Projektet förväntas stärka svensk industris konkurrenskraft och innovationsförmåga, samt samhällets beredskap inom områdena infektionsprevention och mikrobiell diagnostik. Detta kommer att göras genom att etablera och utforska metodik för kvantifiering av virus och kartläggning av antivirala effekter från hygien- och rengöringsprodukter.
– Specifikt kommer vi att etablera metoder för att mäta virusinaktivering. Därtill ska metodik för kartläggning av förekommande virus testas i miljöer där hygienprodukter används. Detta ska kunna användas för kartläggning och framtagande av tillförlitliga data gällande kemisk och termisk inaktivering av sjukdomsframkallande virus och därigenom bidra till att framtidens riskbedömningar blir säkrare och mer precisa, klargör Erik Nygren.
‒ Genom god kunskap och förståelse av sjukdomsframkallande virus och de egenskaper som reglerar viabilitet och infektionsförlopp är det möjligt att främja preventivt arbete mot spridning av virusinfektioner i samhället, avslutar Erik Nygren.
Om virus
Virus förekommer naturligt i alla delar av vår värld och påverkar så väl hälsan hos människor och djur som jordens ekosystem. Det uppskattas nu finnas 1031 olika virus på jorden varav 320 000 av dessa tros kunna infektera däggdjur.
Virus som orsakar direkta sjukdomar hos människor härrör oftast från djur, andra människor eller insekter. Såväl strikt humana virus (till exempel HIV) och zoonotiska virus som smittar både djur och människor (till exempel SARS-CoV-2 och influensavirus) har historiskt haft mycket omfattande effekter på både folkhälsan och den globala ekonomin.