Det kan hindra dödsfall, det kan minska risken för korruption och (ibland nog så viktigt) det kan ge realtidsinformation om hur varmt vattnet är på badplatsen. Att dela data blir allt viktigare, men det finns fallgropar på vägen. Claus Popp Larsen, fokusområdesledare på RISE, guidar genom de olika stegen.
Helsingborgs stad ligger vackert beläget med sin långa strand mot Öresund. Längs strandpromenaden finns för säkerhets skull livbojar utplacerade. Problemet är bara att de har en tendens att försvinna. För en tid sedan kom därför ett förslag att förse livbojarna med varsin sensor så att det alltid skulle vara möjligt att se var de befann sig.
– Från början var det en del diskussion kring det här, där några tyckte att det bara skulle kosta en massa pengar, säger Claus Popp Larsen, fokusområdesledare för uppkopplade städer på RISE.
- Men så förklarade en person att om bojarna har sensorer och kommunen delar den datan, då kan man enkelt se om någon försvinner och snabbt ersätta den. Och det, det kan vara skillnaden mellan liv och död.
Växande intresse för data
Idag diskuteras data i princip överallt och många organisationer, både privata och offentliga, har börjat nosa på hur det kan användas för att bidra till att lösa samhällsutmaningar. Ibland små, som livbojarna, ibland stora som klimatutmaningar. I den här diskussionen ingår också hur datan kan delas och därmed användas av fler
– Om en organisation inte kan tillgängliggöra sina data kan ingen annan nyttja den. Ingen data, inga tjänster. Men ofta underskattar man de organisatoriska utmaningarna med att tillgängliggöra data, menar Claus Popp Larsen.
Därför jobbar RISE bland annat med projektet Smart City Lab vars mål är att kommuner genom att arbeta med ett strukturerat ramverk ska kunna dela data inom en stad, samt flytta datadrivna tjänster mellan städer.
– Det här kan låta enkelt men det finns fortfarande flera hinder. Det vi jobbar med i teamet och i våra projekt är hur en organisation kan bygga upp sin förmåga att tillgängliggöra data, förklarar Claus Popp Larsen.
Det räcker inte med tekniken
Att kunna dela data handlar till stor del om den så kallade mjuka digitala infrastrukturen som inkluderar standarder och processer.
– Utmaningarna är nästan identiska i alla kommuner och man vinner mycket på att skapa den här mjuka digitala infrastrukturen tillsammans. Det är för stort och omfattande för en enskild kommun att göra själv.
Tekniska och organisatoriska utmaningar
Dels handlar det här om tekniska frågor: för att kunna tillgängliggöra data behövs det dataplattformar med tydliga gränssnittet mot tjänsteutvecklaren (API), och om det ska vara skalbart behöver man dessutom komma överens om vilka standarder man ska följa.
– Men det räcker inte med tekniken, det finns även organisatoriska utmaningar som handlar om ägande och kontroll av data, påpekar Larsen.
För även om det kan tyckas självklart att kommunen äger sin egen data är det inte alltid så enkelt.
– Till exempel kan datan tillhöra underleverantören som levererat utrustningen. Första steget är att adressera den här frågan och att dessutom göra en informationsklassning som är en typ av riskbedömning, så att man till exempel vet vilka lagar som gäller för datan innan man tillgängliggör den för andra.
Vi på RISE kan hjälpa till med såväl tillgängliggörande som nyttjande av data
Datakvalitet viktigt
En annan viktig uppgift att ta tag i innan man börjar dela data är att se till att den håller en viss kvalitet.
– I Sverige finns en uttalad ambition från regering och kommuner att man vill dela data som öppen data. Problemet är bara att när du tittar på sådan data kan det finnas jättemycket, men den finns ofta i olika format och det är svårt att avgöra vilken kvalitet den håller. Är den ny eller gammal, kommer det att komma nya leveranser imorgon och så vidare? Det här måste du veta innan du kan bygga en tjänst baserat på datan, berättar Claus Popp Larsen.
Det är först när de här stegen är avklarade som det är dags att börja nyttja datan och förädla den för att använda i olika tjänster och digitala verktyg, till exempel beslutssystem, visualiseringar, övervakning av luftkvalitet och så vidare.
– Vi på RISE kan hjälpa till med såväl tillgängliggörande som nyttjande av data. Vi har den mix av digital expertis och domänkunskap som behövs för att kunna hjälpa till inom många områden, förklarar Larsen.
Tänk igenom potentiell integrering
En viktig del i att utveckla de här verktygen är dock att redan i förväg tänka igenom hur en tjänst eller ett datadrivet verktyg ska integreras i organisationen.
– Ska du bara göra ett litet testprojekt är det lätt att bortse från det här. Men om du verkligen vill integrera det i verksamheten måste du fundera på hur organisationen ska kunna använda det redan från början.
En viktig del i arbetet är att inte bara inkludera den egna avdelningen eller förvaltningen, utan att också ha en bra affärsmodell på plats med leverantören, samt en tanke om vilka behov andra förvaltningar har för att kunna använda den.
Men trots att det är en del steg att gå igenom menar Claus Popp Larsen att det ändå alltid är positivt att börja testa att jobba med data.
– Det finns så mycket fördelar. Till exempel kan delad information om kommunens inköp öka insyn och minska risk för korruption, eller användas till en så enkel men ändå uppskattad tjänst som att publicera badvattentemperaturen på kommunens hemsida i realtid. Men ta hjälp, för det krävs både teknisk och organisatorisk kompetens på flera olika nivåer och det är sällan de båda finns på samma plats, avslutar Claus Popp Larsen.
