Så kan Sverige bli en ledande batterination

I takt med omställningen till ett fossilfritt samhälle blir behovet av batterier bara större och större. Omställningen drivs på av program som EU:s ”Fit for 55”, USA:s ”Inflation Reduction Act” och EU:s förbud mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer 2035 samt snabb teknik- och marknadsutveckling i Kina. I en rapport från 2023 förutspår McKinsey att efterfrågan på Li-jonbatterier kommer att öka från 700 Gigawatt 2022 till 4,7 Terrawatt 2030. 

Sverige har redan idag goda förutsättningar att inta en ledarposition inom batterisektorn; vi har tillgång till förnybar energi, väl utbyggd infrastruktur, industri och innovationssystem. 

– Men för att utvecklingen ska ta fart måste även andra områden utvecklas och förstärkas, säger Dina Dedic, forskare och programchef för området batterier vid RISE. Vi behöver se utveckling inom allt från säkring av kritiska råvaror och cellutveckling till optimering av prestanda, säkerhet och batteriåtervinning. Och vi behöver säkerställa att vi har rätt kompetens längs hela värdekedjan.

Säkra tillgång på hållbara batteriråvaror 

I dag är Sverige – liksom resten av EU – till stora delar beroende av råvaror och teknik från några få länder. Här är EU:s Critical Raw Materials Act, som infördes i våras, en väg att på ett hållbart sätt säkra tillgången av kritiska råvaror. Men även ökad användning av återvunnen råvara behövs.

– Vi behöver incitament för cirkularitet och återvinning, säger Dina Dedic. Av miljö- och hållbarhetsskäl, men också för att tillgången på litium, kobolt, mangan och sällsynta jordartsmetaller är begränsad. 

I dag är det bara ett fåtal länder som utvinner och förädlar viktiga batterimaterial som litium, nickel, mangan och kobolt. En utvinning som ofta kommer med påverkan på miljö och samhällen, samtidigt som tillgången är begränsad. Mycket fokus ligger därför på att utveckla nya tekniker, som exempelvis natriumbaserade cellkemier och återvinning av kritiska metaller och mineraler samtidigt som det är oklart hur återvinningen ska ske då materialvärdet är lägre. I batterier finns även material som härstammar från fossil råvara. För att minska CO2-avtrycket behöver även dessa material i större utsträckning komma från biobaserade eller förnybara källor.

– Elbilarnas batterier håller längre än bilarna själva. Att slänga uttjänta batterier är ett enormt slöseri. De ska återanvändas inom andra områden eller återvinnas. EU skärper också kraven på andelen återanvänt material vid nytillverkning av batterier.

Inspireras av skogsindustrin

Batteribranschen i Sverige kommer också att behöva arbeta hårt med industrioptimering, att se över alla delar av verksamheten för att minska spill och pressa kostnader.

– Det kan räcka med några få förändringar för att få ett stort resultat. Titta på skogsindustrin som arbetat med optimering i många år. Där har man lyckats med att skapa värde från sidoströmmar för både energi och material. 

Även batterierna själva behöver optimeras – för den användning de är tänkta för.

– Det är skillnad på energilagring i personbilar – som ska laddas snabbt, väga lite och ge mycket accelerationskraft – och energilagring av solel. Vi kan också anta att helt nya krav på batterier kommer att uppstå i framtiden i takt med att nya tillämpningar utvecklas. För att säkerställa prestanda och säkerhet måste batterier testas för att vi ska förstå när och varför problem kan uppstå. Det finns mycket som kan göras för att optimera batterier, från celltillverkning, pack och moduler, batterihanteringssystem till själva tillämpningen av dem, säger Dina Dedic. 

Satsningar på utbildning nödvändiga

Ett annat problem är att det saknas adekvat utbildning i stora delar av värdekedjan, vilket gör att branschen i hela Europa har svårt att hitta rätt kompetens. 

– Det måste till en rejäl satsning från yrkesutbildning till forskning och innovation. Det är en förutsättning för att bygga den infrastruktur som elektrifieringen kräver och handlar om allt från elförsörjning och utbildning till policys och tillståndsprocesser. 

RISE – en gemensam arena

En stor utmaning för den svenska industrin idag är avsaknaden av en gemensam arena där branschen kan dela information och kostnader. 

– Många tekniska utmaningar är generiska och berör de flesta som tillverkar eller använder batterier i sina produkter, säger Dina Dedic. Det finns mycket för branschen att vinna genom samarbete. Det kan ge helt nya affärssegment i takt med att samhället blir mer elektrifierat.

RISE arbetar med hela batterivärdekedjan, från råvara till återvinning eller återanvändning, och deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt för kunskapsutveckling inom bland annat batteriprovning, batterimaterial och batteriproduktion. 

– Vi erbjuder utbildning, bland annat inom batterisäkerhet, men bistår också med säkerhetskritisk provning inom batterier och elektrifiering. Vi har världsledande test- och demonstrationsmiljöer för batterier i form av vårt laboratorium för säkerhetskritisk provning och SEEL (Swedish Electric Transport Lab), säger Dina Dedic.

Som oberoende forskningsinstitut med teknisk expertis, testanläggningar och starka aktörsnätverk, kan RISE bli den arena där batteriindustrin i Sverige och Europa kan utvecklas och stärkas.

– Entreprenörerna kommer om det finns potential i marknaden, men med stöd från en sådan gemensam arena kan de lyckas bättre och snabbare. 

Utveckla konkurrenskraftiga batteriteknologier

Dina Dedics bästa råd till entreprenörer i en spirande svensk framtidsbransch är att identifiera teknologier i nischade tillämpningar, utöver teknologier som enbart är bättre och prismässigt konkurrenskraftiga än de som kan köpas från utanför Europa – och utveckla dem. Hon manar också till uthållighet.

– I dag subventionerar Kina elbilar och batterier för att ge den inhemska industrin konkurrensfördelar. Det kan inte pågå hur länge som helst, och den som kan rida ut stormen kommer att bli en vinnare, säger hon.