Ska vi spela spel, på jobbet? Svaret är ja: att använda mekanismer från spelens värld kan vara ett kraftfullt verktyg för att ändra människors beteende till det bättre. Men, om man inte vet vad man gör riskerar resultatet att bli precis tvärtom. László Sall Vesselényi, forskare på RISE, berättar vad man ska tänka på för att få sin spelifiering att skapa engagemang snarare än frustration.
Det räcker egentligen att ladda ner valfri träningsapp så kommer du inom några minuter att ha stött på det som på svenska kallas för spelifiering (från engelskans gamification). Appen kommer att försöka få dig att träna mer genom att ge dig belöningar när du har klarat vissa mål, till exempel en stjärna när du har gjort din första femkilometersrunda.
– Enkelt uttryckt är spelifiering när du tillämpar idéer från spel i den vanliga vardagen, det vill säga att man använder spelmekanismer i icke-spel-sammanhang, säger László Sall Vesselényi.
Direkt feedback skapar positiva känslor
För även om de flesta vet att det är bra i längden att till exempel träna kanske man inte känner sig motiverad just nu, när det är kallt eller regnigt eller stressigt på jobbet. Men med hjälp av spelifiering kan användaren få direkt feedback på att hen gjort något bra, och det i sin tur triggar positiva känslor som skapar en vilja att fortsätta mot målet.
– Människan är inte bara en informationsvarelse, och om du till exempel läser att något är bra för din hälsa betyder det inte att du automatiskt gör så. Spelifiering kan vara ett bra sätt att stimulera det känslomässiga engagemang som behövs för att beteendet verkligen ska förändras.
Och det här gäller inte bara i privatlivet, det kan vara minst lika effektivt på en arbetsplats eller i en kundrelation. Men. Samtidigt som spelifiering kan vara ett kraftfullt verktyg kan det fel använt tvärtom skapa negativa effekter.
– Dåligt genomförd spelifiering kan rentav leda till att det önskade beteendet motverkas. Om du till exempel bakar in en belöning i en aktivitet som tidigare varit obelönad finns risken att människorna helt tappar intresset för aktiviteten om belöningen senare upphör.
Med hjälp av spelifiering kan vi tillämpa principer som väcker känslor och engagemang
Kartlägger det beteende som behöver förändras
En annan risk är att ogenomtänkt spelifiering riskerar att belöna fel beteende. För att undvika dessa och andra fallgropar, men också för att få tips och idéer på nya metoder, möjligheter och tekniska hjälpmedel, kan det vara bra att ta hjälp av en expert på speldesign när man ska jobba med spelifiering.
– Vi som jobbar med det här på RISE hjälper dagligen organisationer som vill lära sig mer om spelifiering och se hur de kan använda det i sin egen verksamhet.
Bland annat kan forskarna på RISE hjälpa till att identifiera vilket beteende det faktiskt är som behöver förändras, och kartlägga hur det beteendet hör samman med andra och vilka effekter en förändring kan få.
– Vi kan också hjälpa till att utvärdera om spelifiering är rätt verktyg för just den här organisationen, eller identifiera vilka delar som skulle gynnas av det och var det tvärtom inte passar riktigt lika bra.
Och i de flesta fall finns det alltid processer eller beteenden som kan stärkas positivt genom spelifiering.
– Om människor bara nås av information filtrerar de lätt bort den för de kan inte relatera till det, det väcker inget hos dem. Men med hjälp av spelifiering kan vi tillämpa principer som väcker känslor och engagemang och tar förändringen längre än man hade kunnat göra annars.
