Hoppa till huvudinnehåll
Search
Menu
Kraftledningar
Foto: Pixabay

Hur säkrar vi framtidens energiförsörjning – på ett hållbart sätt?

År 2033 tror vi att samhället är elektrifierat, uppkopplat och ganska cirkulärt. Elanvändningen har ökat, fossilbränslen fasas ut och det finns ö-driftsförmåga i alla större tätorter, med lokal kraftproduktion och energilager. Men det finns också en hotbild där antagonistiska krafter vill utnyttja vårt stora elberoende och angripa elförsörjningen.

Elektrifieringen händer nu

Sverige har under lång tid haft ett nästan fossilfritt elsystem och vi har valt elektrifiering som strategi för att fasa ut energimixens fossilberoende i en tid där vi snabbt måste minska våra utsläpp av växthusgaser. I såväl transportsektorn som i många industriprocesser ersätts fossilbränslen med batterier och elektricitet vilket gör att vi är inne i en utbyggnad och omdaning av elsystemet som vi inte sett på många decennier.

Vad krävs av ett nytt totalförsvar?

De senaste åren har det blivit tydligt att samhällets motståndskraft och säkerhet mot yttre hot måste stärkas, och det totalförsvar som avvecklades runt millennieskiftet behövs igen. Det betyder inte att vi ska bygga upp en kopia av kalla krigets totalförsvar, utan vi ska ta chansen att anpassa till det nya samhälle som vuxit fram och de möjligheter som följt med. Eftersom totalförsvaret omfattar alla de verksamheter som samhället behöver vid höjd beredskap, så är det många områden som måste hanteras. Energiförsörjningen är ett tydligt sådant område.

Ett energisystem som är hållbart, säkert, robust och resilient – är det möjligt?

Det finns flera frågor och avvägningar som är viktiga under vägen framåt:

Vill vi komma bort från fossilberoende och energiimport från Ryssland?

Bra – men vi behöver då vara medvetna om eventuella andra beroenden vi bygger in oss i. Det kräver att man tänker efter och fattar medvetna beslut som tar hänsyn till fler möjliga utvecklingar än den ideala. Traditionella risk- och sårbarhetsanalyser kan kombineras med scenarioplanering, aktörskartläggningar och systemmodellering. Vi kan inte förutse framtiden, men vi kan vara bättre förberedda när den kommer.

Ska staten bygga upp alla strukturer och äga alla resurser som krävs för att Sverige ska fungera även i kris och krig?

Kanske – men det är sannolikt inte det snabbaste sättet att få en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv lösning, om det redan finns privata aktörer som löser uppgifterna i fred. Offentlig upphandling måste kombineras med mer ändamålsenliga modeller för offentlig-privat samverkan, med delning av risk och kostnad, hållbara incitament och en genuin vilja att ta sig an gemensamma utmaningar inom det vi kallar governance innovation. Vi måste också våga ställa obekväma frågor om ägandestrukturer och beroendeförhållanden.

Hur säkerställer vi att det smarta elsystemet med en stor del decentraliserad elproduktion bidrar till leveranssäkerheten och minskar de tillkommande riskerna, såsom cyberangrepp?

Genom tydlig prioritering, samverkan och innovation – där olika aktörer i energisektorn gemensamt ser över hur regelverk och teknik ska anpassas till nya behov. Kan små förändringar, som att kombinera mikroproduktion med energilager, eller genom styrbara effektbegränsningar, ge stora systemvinster? Tekniska energisystemsanalytiker måste arbeta tillsammans med policy- och styrningsexperter för att hitta lösningarna.

Hur kan RISE bidra?

Som Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner kan vi utifrån scenarion och systemmodeller hjälpa till att försöka överbrygga målkonflikter och uppnå maximal samhällsnytta när det hållbara och säkra, robusta, resilienta energisystemet ska byggas.

CAPTCHA

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.