Kerstin Eriksson
Forskare
Kontakta KerstinMitt i allt det hemska och fruktansvärda som pågår just nu vill jag lyfta den medmänsklighet som finns hos alla de medmänniskor som hjälper till och tar emot flyktingar från Ukraina.
Sedan skogsbranden i Västmanland 2014 har jag forskat på frivillighet. För några dagar sedan fick jag och en kollega en artikel publicerad (hitta artikeln här). Den handlar om att man ofta ganska slarvigt beskriver frivilliga som en ”mixed blessing” och vi försöker i artikeln reda ut vad som egentligen menas när olika aktörer svänger sig med detta begrepp. Förenklat kan man säga att det handlar om att det finns både bra och dåliga sidor med frivilligas engagemang. I vår studie studerar vi Västmanlandbranden och visar att vid vilken tidpunkt under en händelse de frivilliga kommer in påverkar hur andra aktörer ser på dem. Det handlar också om ifall de frivilliga kommer med de resurser eller den kompetens som behövs vid den tidpunkten när de anländer. Här behöver man tänka på att behovet av hjälp varierar mellan kriser och ändrar sig under krisens gång. Slutligen är det också lättare att bistå med hjälp om man är organiserad på samma sätt som de personer eller organisationer man ska arbeta tillsammans med.
Tidigt under Västmanlandbranden gjorde exempelvis de som bodde i området stora insatser genom att förse de som arbetade med att släcka branden med mat och dryck. Vid denna tidpunkt fanns det ingen fungerande matförsörjning, förutom den från frivilliga. Ett annat exempel är att några personer med kompetens om livsmedelshantering snabbt släpptes in och blev en del av den officiella räddningsinsatsen. Eftersom det inte fanns någon planering för matförsörjning och det saknades kompetens om livsmedelshantering i den officiella insatsen blev dessa personer väldigt viktiga för att lösa ett existerande behov av mat och dryck under tiden branden bekämpades. Men de fanns också frivilliga som inte behövdes utan mest var i vägen. Det handlar om personer som varken hade de resurser eller den kompetens som efterfrågades just då. Många av de saker som skänktes men inte behövdes, skapade också massor av arbete för myndigheterna att hantera under en lång tid efter branden och kan sägas skapade en kris i krisen. Även under bränderna 2018 spelade frivilliga en viktig roll. Här har vi exempel på frivilliga som organiserade upp en hel släckningsinsats innan räddningstjänsten, som var uppbundna vid en annan skogsbrand, kunde komma. Frivilliga hjälpte också till med matförsörjning på flera ställen i landet. Vidare kan man under den stora flyktingströmmen 2015 se att frivilliga bidrog med en ovärderlig insats när de tog emot flyktningar vid exempelvis Malmö central. Även här kan man i intervjuer som vi gjort se att beroende från vems perspektiv man utgår från kan de frivilligas olika insatser både ses som positiva och problematiska. Under Corona fick mat en viktig roll och det var många frivilliga som handlade mat och andra nödvändigheter till riskgrupper.
Frivilligforskningen har sedan länge visat på att när en kris inträffar så ansamlas både människor och saker. Precis som vi kan se i exemplen ovan från min egen forskning och som Charles E. Fritz beskriver redan i en forskningsrapport från 1957 kan vi nu se en ansamling av både saker och människor i Polen vid gränsen till Ukraina. Jag beundrar verkligen alla som bidrar på olika sätt, men se till att bidra med de resurser som behövs just nu, så att ditt bidrag faktiskt bidrar till hjälp och inte istället skapar en kris i krisen. Så innan du skickat kläder, se till att man på plats faktiskt efterfrågar kläder och inte barnmat eller pengar.
Sammanfattningsvis vill jag med denna text lyfta hur stor nytta frivilligengagemang som uppstår vid kriser har och jag avslutar med ett citat från en intervju efter Västmanlandbranden som visar på den kärlek som finns även i en hemsk situation:
”Hjärtat fanns ju i bygden. Det var ju helt fascinerande, just insatserna från alla runtomkring. Inte bara vi. Det var ju helt fantastiskt hur Sverige fungerar i de lägena.”