Hushållens vattenanvändning behöver minskas – men hur?

Minskad vattenanvändning – både nödvändigt och mycket att vinna

VA-branschen i Sverige har historiskt inte fokuserat på åtgärder för att minska vattenförbrukningen eftersom Sverige generellt haft en god vattentillgång. Men efterfrågan på dricksvatten skapar en hög belastning på dricksvattenproduktions- och distributionssystem, och i vissa fall har dessa nått taket i kapacitet. Dessutom har uttaget av råvatten från sjöar, grundvatten, vattendrag och hav för dricksvattenproduktion effekter på miljön, och en lägre dricksvattenproduktion skulle innebära minskad användning av exempelvis energi och kemikalier.

Att hitta lösningar för att minska vattenanvändningen har blivit akut i delar av Sverige, och det berör även hushåll. Men det finns få erfarenheter av åtgärder för minskad vattenanvändning i hushåll i Sverige och kunskapen om effektiva åtgärder i en svensk kontext är låg. För att stå bättre rustade inför utmaningar kopplade till minskad vattentillgång, och till och med akut vattenbrist, är det nödvändigt att undersöka metoder för att minska hushållens vattenanvändning.

Stor variation i hur mycket vatten hushåll använder

Att få individer att ändra sitt beteende och minska sin vattenanvändning är komplext. En mängd faktorer påverkar både vattenanvändning och förutsättningar för att minska vattenanvändningen. Flera studier har rapporterat om skillnader mellan hushåll med högst och lägst konsumtion med faktorer om minst fyra. Skillnaderna i vattenanvändning mellan individer kan vara lika stora. Variationerna kan förklaras av flera faktorer, som hushållsstorlek, typ av bostad samt vitvarors effektivitet. Dessutom finns stora variationer i vattenrelaterade beteenden som dusch och diskrutiner.

Låg kunskap om vilka metoder som är effektivast för att minska vattenanvändningen

Vi har sedan 2021 undersökt metoder som kan användas för att minska vattenanvändning hos hushåll i Sverige. Syftet var att skapa förutsättningar för att testa och utvärdera metoder praktiskt. Genom att ta reda på vilka metoder som har bäst effekt under olika förutsättningar så kan de metoder som ger störst effekt implementeras.

Vi har identifierat fyra övergripande metodområden som kan påverka hushållens vattenanvändning:

• Policy och lagstiftning, exempelvis EU-lagstiftning, nationell lagstiftning och program, regionala program och krav samt lokala bestämmelser
• Ekonomiska incitament, exempelvis VA-taxa, individuell mätning och debitering samt subventioner
• Kommunikation, exempelvis extern- och internkommunikation, tävlingar, nudging, information, rådgivning samt visualisering av förbrukning
• Tekniska lösningar, exempelvis vattenmätare, recirkulerande tekniker, tekniskt vatten samt vattenfelsbrytare

Det finns begränsad erfarenhet i Sverige om vilken vattenbesparingspotential de olika metoderna, och kombinationer av dem, har. Den metod som huvudsakligen använts i Sverige är olika former av kommunikation, trots att enbart kommunikation verkar ha begränsad effekt. Internationella studier visar på god effekt hos vattenbesparande åtgärder som vatteneffektiv teknik och krav på mätning av vattenförbrukning. 

För att ta arbetet vidare har vi lämnat in ansökan för ett genomförandeprojekt. Där ska kommunikation kombineras med andra metoder och testas i så verklighetslika situationer som möjligt för att förstå vilka effekterna blir i praktiken. Vi ska även undersöka konsekvenserna för andra viktiga implementeringsparametrar, till exempel kostnad och miljömässig hållbarhet.

RISE Rapport 2023:53 – Effektiv minskning av vattenanvändning i hushåll