RISE deltar i forskningsprojekt om psykologiskt försvar

Nya geopolitiska utmaningar har ökat hotbilden rörande exempelvis offensiva cyber- och påverkansoperationer från främmande makt såväl som användningen av exempelvis desinformation från irreguljära aktörer. Genom att kartlägga motivationen som ligger bakom och den metodik som används i antagonistisk verksamhet kan vi dra relevanta lärdomar. Men man behöver också få med sig kontexten från de nationer som utsätts och undersöka de strukturer och erfarenheter som man gjort för att skydda sitt samhälle, såväl som perspektiv från internationella organisationer som NATO och EU.

— Det är viktigt att ringa in faktorer som förbättrar förståelsen av den metodik som används av antagonistiska aktörer ur flera perspektiv, hur man arbetar, vad man försöker utnyttja och kan påverka, men också belysa framgångsrika åtgärder och kombinerade förmågor som andra demokratiska länder har utvecklat. Det säger Björn Palmertz, tf. chef vid RISE Centrum för cybersäkerhet, som deltar i projektets forskargrupp.

I slutänden ska projektet bland annat mynna ut i en verktygslåda och rekommendationer som kan användas för att förstärka samhällsaktörers motståndskraft förmåga att möta hybridhot, till exempel påverkansoperationer kombinerat med andra verkansmedel såsom underrättelseinhämtning och cyberattacker.

Projektet pågår fram till 2025 och koordineras av Försvarshögskolan, med finansiering av Myndigheten för psykologiskt försvar. Övriga medverkande parter är RISE, Utrikespolitiska institutet, danska Forsvarsakademiet och Ukrainian Prism.

Mer läsning:

Informationssäkerhet avgörande i krislägen

Cyber range stärker svensk kompetens inom cybersäkerhet 

Så blir kritisk infrastruktur cybersäker