Kalibrering av måttband (mätband) vid riksmätplats

Syfte

Riksmätplatserna har som uppgift att upprätthålla de nationella referensnormalerna för varje storhet och att föra vidare mätteknisk kompetens och spårbarhet till svensk industri och samhället i övrigt. De nationella referensnormalerna utgör den högsta nivån av spårbarhet i Sverige.

Kalibrering vid en riksmätplats uppfyller alla typiska krav på spårbarhet och ackreditering som vanligt förekommer inom industri och samhälle.

Metod

Vi kalibrerar måttband av de flesta slag som finns på marknaden. En standardkalibrering vid 20 °C omfattar kalibrering av tio mätpunkter jämnt fördelade över måttbandet, men kan givetvis utökas efter kundens önskemål.  Vi kan erbjuda varje dm upp till 5 m och därefter varje halvmeter. Pejlmåttband och ullagemätare kalibreras varje meter som standard.

Måttbanden kan vara av olika material och ha olika spännkraft (vanligen 50 N). Nollpunkten kan börja med ett skalstreck 100 mm in på bandet (Typ A), från hakens fästpunkt (Typ B) eller från haken (Typ C). Det är viktigt att måttband som ska spännas ansätts med samma kraft vid användning som vid kalibreringen, för att uppmätta korrektioner ska vara rätt.  Används måttbandet vid en annan temperatur eller annan mätkraft än vad som står på bandet måste längden korrigeras för detta.

Cirkometrar eller PI-band kalibreras med en annan metod och vid andra mätpunkter än vanliga mätband vilket beskrivs i kalibreringsbeviset.

Måttband tillverkas i olika toleransklasser, främst enligt SS 641112, SS 641113 och STAFS 2016:1. Toleransklasserna anger bandtypens maximalt tillåtna avvikelser, men säger inget om det individuella måttbandet.

Det enda sättet att få reda på hur ett enskilt måttband avviker är att kalibrera det. Kalibreringen utförs utan hänsyn till eventuell toleransklassning.

Leveranser

Resultatet rapporteras i ett digitalt kalibreringsbevis på svenska eller engelska som anger att kalibreringen utförts vid en riksmätplats.