Att styra i en komplex och föränderlig värld

För att bättre kunna klara framtida kriser och minimera de påfrestningar de innebär behöver både organisationer och samhällen bli mer resilienta – det vill säga öka sin flexibilitet och förmåga att anpassa sig utifrån det som sker. Det i sin tur ställer nya krav på styrning och sätt att strukturera sig.

– En av de mest grundläggande delarna handlar om att lita mer på människors förmågor och ge dem möjlighet att använda sig av dessa. Jag skulle vilja hävda att människor är väldigt resilienta, men att vi hämmas för att vi behöver vara så inrutade – det är svårt att vara kreativa i kris om vi inte får möjlighet att vara det i vardagen. Därför måste vi få öva på vår kreativitet och anpassningsförmåga också i vardagen, säger Helene Degerman, forskare på RISE inom samhällssäkerhet och resiliens.

Hon påpekar att det är viktigt att lyfta frågan till organisations- och samhällsnivå. Organisationen måste vara lika flexibel som människorna i den. I sin forskning kring resiliens, som fortfarande är ett relativt nytt område, har hon bland annat intresserat sig för de utmaningar som offentlig sektor upplever när det gäller att anpassa sig.

– En av mina slutsatser är att den politiska styrningen och relativt snabba förändringar i verksamhetsmålen gör att det ibland är svårt för den offentliga organisationen att lära känna sina mål. Det gäller speciellt högre upp i organisationen, medan de som jobbar ute i verksamheterna ofta har tydligare mål, som inte ändras på samma sätt. Eftersom målen kan skilja sig åt på olika nivåer är det också viktigt att man förstår varandras olika mål inom organisationen, säger Helene Degerman.

Samverkan över gränser

Samverkan är en annan viktig faktor. Kerstin Eriksson, som också hon forskar kring resiliens på RISE påpekar att under de stora skogsbränderna 2018 var samverkan med andra kommuner, frivilligorganisationer och andra aktörer viktig för att kommunerna skulle klara av att hantera situationen. Detsamma gäller på global nivå.

– Klimathot och pandemier tar inte hänsyn till territoriella gränser. Det innebär att vi måste samarbeta globalt snarare än att konkurrera med varandra och lösa det här tillsammans, säger Helene Degerman.

Till att börja med gäller det dock att titta närmare på strukturer och anpassningsförmåga i den egna organisationen. Och inte på hur man tror att de är, utan hur de faktiskt ser ut i verkligheten.

– Det är sådant som vi på RISE kan hjälpa till att studera. Vi kan också hjälpa till kring förhållningssätt, rutiner och styrning. Att styra utifrån resiliens kräver ett helt annat mindset än klassisk styrning, säger Helene Degerman.