Kan flexibel användning få effekten i energisystemet att räcka till?

Tänk dig en fullknökad motorväg, kvart över fyra en fredagseftermiddag när alla ska hem från jobbet. Trafiken står i princip stilla, och kapaciteten, vägbanan, räcker långt ifrån till för alla som skulle vilja komma fram. För att lösa den situationen kan man välja två åtgärder: att bygga ut kapaciteten, eller att försöka få en del av bilisterna att använda vägen vid andra tider istället.

Samma scenario diskuteras nu för det svenska energisystemet. Efterfrågan på el kommer att öka och infrastrukturen kommer att byggas ut, men en viktig del av lösningen skulle också kunna vara en mer flexibel användning av elen.

– En flexibel elanvändning innebär att privatpersoner och industrin använder el beroende på hur effekttillgången ser ut, säger Inger-Lise Svensson, enhetschef på RISE.

Beteendeförändring hos både privatpersoner och industri

Till exempel kan det för en privatperson handla om att inte sätta igång både tvättmaskin, diskmaskin, matlagning och laddning av bilen direkt när man kommer hem ifrån jobbet, utan istället köra tvätt och laddning under natten när efterfrågan är mindre. Samma typ av beteende, men med ännu större påverkan på systemet, gäller för industrin. Och den här mer flexibla elanvändningen menar regeringen är helt avgörande för att nå målen i elektrifieringsstrategin.

– Flexibel användning är viktigt av flera anledningar, säger Stefan Pettersson.

För det första handlar det om kostnaden för kapaciteten.

– Nätet måste vara dimensionerat för att klara den allra högsta belastningen, peakarna, även om den efterfrågan bara sker en kall vecka i januari. Resten av året är man inte ens i närheten av det här, och kan man istället smeta ut efterfrågan så att den är mer konstant behöver vi inte betala för de här tjockare kablarna och kraftigare komponenterna som peaken kräver, säger Stefan Pettersson.

För det andra kommer inte bara framtidens konsumtion att behöva vara mer flexibel, även produktionen kommer att vara mer variabel.

– När solen lyser och vinden blåser kommer vi att producera mer, och då vill man styra konsumtionen till de här tidpunkterna. Balans mellan produktion och konsumtion är det bästa, annars behöver vi hitta sätt att lagra väldigt mycket energi, eller i allra värsta fall bara göra av med den, säger Inger-Lise Svensson.

Incitament för flexibilitet

Hur den här flexibiliteten ska uppnås finns det än så länge inget tydligt svar på. Klart är att det handlar om att förstå människors drivkrafter, om vi styrs av ekonomiska incitament och i så fall hur stora, eller om det snarare är mer altruistiska motiv som kan göra att vi ställer om vår förbrukning till andra tider.

– Än så länge vet vi inte svaren, men vi på RISE forskar mycket på det, säger Stefan Pettersson.

Samma sak gäller näringslivets möjligheter och motivation till att agera flexibelt.

– Det finns möjliga lösningar, men vi vet ännu inte tillräckligt mycket om incitamenten. Vilka uppoffringar är man beredd att göra för att inte kunna använda elen precis som vanligt? säger Inger-Lise Svensson.

Nya tekniska lösningar

Klart är att det kan behövas nya tekniska lösningar som hjälper både industri och privatpersoner att avgöra när det är som mest optimalt att använda elen.

– Vi står verkligen inför en ny typ av marknad där olika aktörer kan tillhandahålla den här typen av produkter och tjänster, säger Inger-Lise Svensson.

På RISE forskar man därför intensivt för att förstå mer om var utmaningarna ligger, vilka incitament som kan behövas och hur de ekonomiska aspekterna ser ut.

– Vi kan och vill hjälpa alla aktörer i kedjan att ta reda på vad som behövs för att den här flexibiliteten ska kunna utformas på bästa sätt, säger Stefan Pettersson.